Lea Wikström verkade som fotograf i det framväxande gruvsamhället Malmberget under 54 år, mellan 1918 och 1972.
Lea Wikström föddes 1888 i Luleå. Hon var dotter till ångbåtsskepparen och kranföraren Isak Wilhelm Wikström och dennes hustru Maria Christina Larsdotter. Familjen kom så småningom att innehålla sju syskon, men modern avled redan 1905, när Lea Wikström var sjutton år gammal. Hon hade tänkt sig en framtid som lärare, men fick lägga de drömmarna på hyllan under några år för att istället ta hand om familjen.
När de yngsta syskonen blivit äldre, kunde Lea Wikström 1910 söka anställning hos Henny Tegström och Co. på Storgatan i Luleå. Systrarna Tegström hade drivit en framgångsrik fotoateljé i Luleå sedan 1890. År 1917, när Lea Wikströms yngste bror hunnit fylla 21 år kände hon sig fri att flytta från hemmet. Först till Uppsala, som fotobiträde hos Firma Ellen Claesson, och sedan vidare till Visby och Hanna Ljungquists fotoateljé.
År 1918 menade Lea Wikström att hon nog skulle stå på egna ben och driva sin egen fotoateljé. En ledig ateljé, Tora Grahns fotoateljé, fanns i Malmberget. Den kostade 6 000 kronor, kontant. Egna besparingar, tillsammans med ett lån från pappan och bröderna klarade av det problemet och i juni 1918 flyttade Lea Wikström tillbaka till Norrbotten. Genom sparsamhet hade hon återbetalat lånet inom ett år.
År 1920 gifte sig Lea Wikström med elektrikern Emil Mattsson från Gällivare. Han blev senare ordförande i municipalfullmäktige. Paret fick sex barn, av vilka fem blev vuxna; Harry, Rune, Karl-Henry, Bertil och Sonja. Lea Wikströms första ateljé låg i ett litet hus på Österlånggatan, men efter giftermålet flyttade såväl hem som ateljé till Köpmangatan.
I ateljén kom Lea Wikström att arbeta under många år. Fotografering i ateljén följdes av framkallning i mörkrummet, kanske något uppdrag ute i samhället, och sedan tillbaka till ateljén och mörkrummet igen. Utöver ateljéjobben tog Lea Wikström också andra uppdrag från exempelvis Vägförvaltningen eller LKAB. En annan inkomstkälla var vykort som hade blivit en populär företeelse i början av 1900-talet.
I början av 1970-talet började Lea Wikström med ålderns rätt trappa ner på sitt fotograferande och 1972 stängde hon ner sin fotoateljé och flyttade till Täby.
Lea Wikström gjorde aldrig något större väsen av sitt fotograferande och hon hamnade ofta i skuggan av mera namnkunniga fotografer. I början av 1970-talet väcktes dock intresset för den då mer än 80-åriga fotografen, vilket medförde olika tidningsreportage och en 30-minuters film. Lea Wikström själv tyckte så här: ”Jag har alltid haft roligt, haft att göra med snälla människor. Jag har haft ett intressant yrke som har fångat mig helt. Och jag har fått vara med om en fantastisk utveckling. Ibland känner jag det som om jag har levt i 300 år”.
År 1980 avled Lea Wikström på Betaniasystrarnas sjukhem i Stockholm. Hon blev 92 år gammal. Hennes efterlämnade fotografier, negativ och glasplåtar samt fotoutrustning donerades till Norrbottens museum.
Idag (2020) är Malmberget nästan helt borta. Snart kan bara Lea Wikströms bilder visa samhället, som en gång fanns på bergets sluttningar.