Lisa Thomasson, känd som ”Lapp-Lisa” eller ”Näktergalen från Oviken”, var en vissångerska av samisk börd med en repertoar av andliga och frireligiösa visor.
Lisa Thomasson föddes 1878 och växte upp i Oviksfjällen. Hon var dotter till de bofasta samerna Thomas och Brita Maria Andersson i Myssjö i Jämtland. Hennes far genomförde föreläsningsresor om samisk kultur och samiskt liv. Dottern fick ibland följa med och deltog på en sådan föreläsning i Gävle där hon medverkade med sin sång. Kantorn Fredrik Hedström lade märke till hennes musikaliska begåvning och gav henne sång- och musiklektioner. Mellan åren 1896 och 1902 arrangerade han flera konsertturnéer, där han ackompanjerade henne på piano eller orgel, när hon inte själv spelade cittra eller gitarr. Hennes repertoar innehöll andliga sånger och visor, men också sånger med anknytning till samernas liv och den storslagna naturen i hennes barndoms hemtrakter. Hon sjöng de folkliga läsarsångerna, men också tonsättningar av Davids psalmer. Hennes signaturmelodi blev Lappflickans visa (Bland Ovikens snökrönta, skyhöga fjäll) som hon alltid sjöng vid sina framträdanden.
Lisa Thomasson, som blev känd som ”Lapp-Lisa”, var syster till fotografen Nils Thomasson som porträtterade sin syster. Fotografierna såldes sedan i samband med turnéer och möten. Lisa Thomasson sjöng i kyrkor, kapell och missionshus över hela landet men slutade turnera omkring 1902. Hon gifte sig 1911 med Bror Johansson, som bytte efternamn till Bosiö och senare blev präst.
Drygt 20 år efter det att Lisa Thomasson slutat turnera nådde en annan ”Lapp-Lisa” berömmelse. Det var Anna-Lisa Öst som från omkring 1924 och fram till sin död 1974, blev ”Lapp-Lisa” med svenska folket. Det var ett artistnamn som andra föreslagit sedan hon uppträtt i samedräkt, trots att hon inte var av samisk släkt. Anna-Lisa Öst gjorde aldrig någon hemlighet av att det funnits en tidigare ”Lapp-Lisa” och sjöng ofta sånger ur Lisa Thomassons repertoar, bland annat dennas signaturmelodi Lappflickans visa.
Lisa Thomasson avled i Furudal i Dalarna 1932.
