Thora Kulle blev tillsammans med sin svåger konstnären Jakob Kulle en av banbrytarna i att återuppliva och förnya den folkliga textilkonsten i Skåne.
Thora Kulle föddes 1849 på en bondgård i Håstenlöfs by, en halv mil från Lund, in i en gammal sydskånsk bondesläkt. Hennes far var lantbrukaren och fabrikören Nils Nilsson och modern hette Hanna Åkesdotter. I familjen föddes, förutom Thora Kulle, åtta barn (varav ett avled som spädbarn). Flera av barnen fick studera, även flickorna. Brodern Nils-August läste till läkare och två av systrarna, Matilda och Eleonora, studerade till lärare.
År 1860 flyttade familjen till Igelösa där de bodde i tio år och därefter till Billeberga. Sedan bar det av till Lund där de 1882 bosatte sig för gott.
Uppgifterna om Thora Kulles skolgång är knapphändiga men enligt en intervju med henne i Idun 1890, gick hon i skola hos mamsellerna Darin i Lund. Undervisning meddelades i kristendom, tyska, franska, historia, geografi och svenska språket och man fäste stor vikt vid att utbilda eleverna i slöjd och handarbete. Redan under skolåren intresserade sig Thora Kulle för det arbete som skulle bli hennes livsgärning.
Thora Kulle gifte sig 1873 med slaktarmästaren Lars Leander Kulle i Lund och i äktenskapet föddes åtta barn varav fem överlevde till vuxen ålder. Familjen bosatte sig på gården kallad Kråkelyckan 2, Bredgatan 27. En av sönerna var stadsarkitekten i Karlskrona Nils Kulle. En av döttrarna, Ingeborg, studerade till ämneslärare.
Liksom sina samtida, Cilluf Olsson och Bengta Eskilsson, började Thora Kulle på beställning väva för Handarbetets Vänner (HV) vilket fortgick under flera år, men 1879 förverkligade hon en gammal dröm och grundade en vävskola tillsammans med svågern Jakob Kulle, som var med och stiftade HV. Tillsammans utbildade de vävlärare och skaffade vävare till HV. Thora Kulle kom att ha ett välkänt slöjdmagasin i Lund med filialer i flera städer, bland annat en i Stockholm från 1883.
Att väva till husbehov lärde hon sig i barndomshemmet, men det blev först som ung husmor i eget hem, som hon utvecklade färdigheter inom allt slags handarbete, för vävning och spånad såväl som för sömnad. Genom svågern Jakob Kulle, som målade bilder ur den skånska allmogens liv, lärde hon känna den skånska konstvävnadens skatter, som ännu låg gömda under de blomstermålade kistornas tunga lock, okända för det stora flertalet. Han förde med henne ut i Tornabygdens gamla gårdar där de båda blev förtjusta i de blommande flamskvävnaderna av rölakan med åttabladsstjärnor, riddarstjärnor, timglas och rutor med mera. Thora Kulle förundrades över de sagoklingande namnen: dukagång, krabbasnår, munkabälte och rosengång som fortlevde i bondehemmens textilarbete men som annars ingen kände till.
Som ett resultat av exkursionerna tillsammans med svågern hade Thora Kulle till sitt förfogande in emot ett tusental teckningar jämte sin praktiska erfarenhet och konstnärliga insikt när hon på våren 1881 började sin verksamhet i Lund. Hon blev en praktisk medhjälpare till svågern och delade hans entusiasm för att återuppliva hembygdens märkliga slöjd och göra den känd och beundrad i vidare kretsar. De olika slöjdalster han lyckades samla ihop blev av Thora Kulle noggrant undersökta och studerade. Många mönster fick hon själv räkna ut efter vad som återstod av gamla slitna dynor och täcken.
Bland de många utställningar Thora Kulle deltog i kan nämnas en textilutställning anordnad i Köpenhamns industripalats av Kulturhistoriska föreningen i Lund 1886 samt den stora Köpenhamnsutställningen 1888, där hennes vävnader rönte stor uppmärksamhet och hon belönades med första pris. På Världsutställningen i Paris år 1900 erhöll hon en guldmedalj.
På den Nordiska industri- och slöjdutställningen i Malmö 1896 gjorde kronprinsessan Victoria ett besök i Kulturhistoriska föreningens utställningslokal och köpte in en präktig portière, en hängande gardin över en dörr, och en gardin vävd i så kallad delad dukagång av Thora Kulle, en gobelin med stiliserade nejlikor av Bengta Eskilsson och en präktig flossamatta i mjuka färger och vackert mönster av Cilluf Olsson. Samtliga inköp refererades i Lunds Weckoblad i september 1896.
Thora Kulle avled 1939 ett par dagar före sin nittioårsdag och ligger begravd i familjegraven på Norra Kyrkogården i Lund.
