Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Amanda Carolina Vilhelmina Sidwall

1844-07-251892-01-11

Konstnär, porträttmålare

Amanda Sidwall var en framstående kolorist och porträttmålare, verksam under 1800-talets andra hälft.

Sämskmakardottern Amanda Sidwall föddes i Stockholm 1844. Hon inledde sin konstnärliga utbildning på Slöjdföreningens skola 1860. När Konstakademien tillät kvinnliga studerande var hon en av de första att skrivas in vid Fruntimmers-Afdelningen hösten 1864. Hon fortsatte samtidigt att delta i undervisningen vid Slöjdföreningens skola under några år. De lärare hon uppskattade på Konstakademien var historie- och porträttmålaren J.C. Boklund och skulptören C.G. Qvarnström. Hon hade även historie- och genremålaren J. Höckert i teckning något år. Hon lovordades för sina studier.

Några år efter avslutad utbildning i Sverige reste Amanda Sidwall tillsammans med konstnärskollegan Anna Nordgren till Paris och började 1874 på en av de två kvinnliga avdelningarna som fanns vid Académie Julian. I breven hem till familjen skildrade hon sina studieår i Paris och uttryckte sin förtjusning över historiemålaren Tony Robert Fleury, som var lärare på akademien. Han uppskattade hennes begåvning och uppmanade henne att skicka in sitt måleri till Salon de Paris. Hon gjorde så och skulle sedan komma att delta där många gånger. Motiven var porträtt och genremålningar, gärna med barn. Förutom äran att bli antagen hade deltagandet i detta sammanhang också ekonomisk betydelse. År 1877 fick hon beröm för sin första stora målning Högläsning, som ansågs vara målad med ovanlig bravur och friskhet. Två målningar, Lappflicka och Blomsterflicka, köptes in av franska staten. Hennes största framgång var den stora målningen Den första läxan som antogs till Salon de Paris 1882. Den fick en bra placering i utställningen och köptes av en grosshandlare från Göteborg. Den sista stora målning hon skickade var Mormors födelsedag år 1883 och också den förvärvades av en svensk privatperson. Även franska privatpersoner köpte in verk av henne. Hon hade en egen ateljé i Paris från 1879 men besökte då och då Académie Julian där hon också var hjälplärare.

Amanda Sidwall var en etablerad konstnär då hon sommaren 1883 åkte till Stockholm efter att först ha introducerat sin unga elev Mina Bredberg på Académie Julian. Amanda Sidwall hade, under ett av sina återkommande besök i Sverige, målat dennas porträtt 1876. Porträttet ställdes ut på Konstakademiens utställning 1877 och var enligt kritiken ett av de intressantaste verken, med en rask pensel och säkerhet i färgbehandlingen. Amanda Sidwall var en god porträttör vilket inte minst visar sig i hennes Självporträtt, där hon avbildar sig med blå rosett på gul hatt, en allvarlig blick och med en bok i handen. Kritikerna uppmärksammade hennes självporträtt som ansågs vara ett gott exempel på franskinspirerat svenskt måleri. Hon skildrade också sina föräldrar i två porträtt 1890 i en sober kolorit. Hennes syskonbarn fångades i ljusskimrande färger, som Hjärtetjuven, 1884. Porträtten lovordades för det inspirerande måleriet och det levande uttrycket. Amanda Sidwall hade under tiden i Paris övergivit det akademiska brunmåleriet för rena färger och breda penseldrag.

Amanda Sidwall hade tänkt dela sin tid mellan Paris och Stockholm, men fick stanna i Sverige för att hjälpa modern i hushållet. Hon tog emot elever i föräldrahemmet och sedan i Emma Ekwalls ateljé innan hon hyrde en egen. Den rena färgen poängterades i undervisningen. Den skulle läggas på i klickar och inte penslas ut för mycket. Amanda Sidwalls porträttuppdrag blev färre. Enligt Mina Carlson-Bredberg berodde det på hennes långsamma och grundliga sätt att arbeta. Hon gjorde också flera uppmärksammade studier i teckning och akvarell.

Amanda Sidwall deltog i ett flertal utställningar i Sverige, bland annat på Konstakademien 1877 och 1889, Norrlands konstförenings utställning i Söderhamn och Sundsvall 1884 och 1885, konstutställning på Valand i Göteborg 1886 och Sveriges Allmänna Konstförenings vandringsutställning 1888 samt den nordiska utställningen i Köpenhamn 1888.

Amanda Sidwall dog i influensa i Stockholm 1892. År 1911 visades verk av henne i den historiska avdelningen i Föreningen Svenska konstnärinnors (FSK) första utställning. Nationalmuseum visade en minnesutställning 50 år efter hennes död. Verk av konstnären har sedan slutet av 1980-talet ingått i utställningar om kvinnliga konstnärer, exempelvis De drogo till Paris: nordiska konstnärinnor på 1880-talet, som visades på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1988. Den första läxan ingick i utställningen Salongsmåleri?! på Prins Eugens Waldemarsudde 2016.


Birgitta Flensburg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Amanda Carolina Vilhelmina Sidwall, www.skbl.se/sv/artikel/AmandaSidwall, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Birgitta Flensburg), hämtad 2018-12-14.




Övriga namn

    Alternativ namnform: Sidvall


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Fredrika Christina Sidvall
  • Far: Sven Lorentz Sidvall
  • Bror: Robert Sidvall
  • Syster: Mathilda Sidvall, gift Rystedt, omgift Hildur


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Paris, Frankrike: Konstnärlig utbildning, Académie Julian


Verksamhet

  • Yrke: Konstnär, porträttmålare, konstnärlig hjälplärare, Académie Julian


Kontakter

  • Mentor: Johan Christoffer Boklund
  • Mentor: Carl Gustaf Qvarnström
  • Mentor: Johan Fredrik Höckert
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Paris, Frankrike
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur
  • Bengtsson, Eva-Lena & Werkmäster, Barbro (red.), Från Amalia Lindegren till Julia Beck: kvinnliga konstnärer på Konstakademien 1847-1872, Akad. för de fria konsterna, Stockholm, 1997

  • Film, Carin, 'Amanda Sidvalls konst', Hertha (1914-1999)., 30(1943):1, s. 9-10, 1943

  • Lindgren-Fridell, Marita, 'Amanda Sidwall: ett konstnärsöde', De drogo till Paris / [katalogredaktion: Lollo Fogelström, Louise Robbert ; texter: Anne Aaserud ... ; översättning: Carla Enbom, Monica Rennerfelt ; foto: Sven Calissendorf ...]., S. 101-105, 1988

  • Lundin, Claës, 'Två konstnärinnor', Idun, 1892(5):9. s. 65-66, 1892 (Hämtad 2017-11-20)

Uppslagsverk


Vidare referenser

Litteratur
  • Nordensvan, Georg, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet. 2, Från Karl XV till sekelslutet, Bonnier, Stockholm, 1928

  • Cornell, Henrik, Den svenska konstens historia. D. 2, Från nyantiken till Konstnärsförbundet, Aldus/Bonnier, Stockholm, 1970



Amanda Sidwall, självporträtt (Nationalmuseum)
Amanda Sidwall, självporträtt (Nationalmuseum)

Nyckelord

1800-talet Konstnärer

Länkar