Anna Hierta-Retzius var en av 1800-talets främsta filantroper och företrädare för kvinnosaken.

Anna Hierta-Retzius växte upp i Stockholm, där hon kom att bo under hela sitt liv. Fadern var den kände liberalen, politikern, företagaren och publicisten Lars Johan Hierta, som bland annat grundade Aftonbladet. Modern var grosshandlardottern Wilhelmina Fröding från Göteborg. Föräldrarnas äktenskap var en ekonomisk affär och modern förde en betydande hemgift med sig till hushållet. Fadern, som saknade ekonomiska resurser, använde hustruns förmögenhet till att lägga grunden för sin med tiden mycket framgångsrika ekonomiska verksamhet. Paret fick snabbt fem döttrar, förutom Anna Hierta-Retzius Hedvig, Bertha, Clara och Ebba, men till Hiertas sorg ingen manlig arvinge. Fadern hade två utomäktenskapliga barn, en dotter och en son. Dottern Carin Wikström föddes strax före giftermålet med Wilhelmina Fröding och hon växte upp som fosterbarn i familjen. Sonen Edward Faustman, som Hierta fick i sin förbindelse med journalisten Wendela Hebbe, kom också att tidvis bo som fosterbarn i det Hiertska hushållet. Faderns otrohetsaffär präglade döttrarnas uppväxt. Bland annat flyttades familjen ut till det lantliga Södermalm för att komma bort från Wendela Hebbes hushåll.

Systrarna Bertha, Clara och Ebba ingick äktenskap som unga, medan Anna Hierta-Retzius gifte sig först vid 35 års ålder med anatomen Gustaf Retzius. Lars Johan Hierta byggde under sitt liv upp en betydande förmögenhet och var vid sin död 1872 en av Sveriges rikaste män. Döttrarna kunde tack vare sina arv leva mycket gott. Wilhelmina Hierta inköpte efter makens död en stor egendom på Drottninggatan, där Anna Hierta-Retzius bodde från hösten 1886 fram till sin död 1924. I fastigheten bodde även under en period systrarna Hedvig Hierta och Ebba Lind af Hageby. Paret Retzius fick inga barn, vilket Anna Hierta-Retzius sörjde. Efter faderns död bildade arvingarna Stiftelsen Lars Hiertas Minne vars ekonomiska resurser spelade en viktig roll i Anna Hierta-Retzius offentliga gärning. Hon använde också egna medel för att stödja projekt som hon ansåg viktiga.

Under sin uppväxt kom Anna Hierta-Retzius i kontakt med de två områden som kom att prägla hennes liv, filantropin och kvinnosaken. I dåtidens uppfostran av unga, borgerliga kvinnor ingick att delta i religiöst motiverat välgörenhetsarbete. Modern introducerade döttrarna i arbetet och Anna Hierta-Retzius och systern Ebba Lind af Hageby tilldelades var sitt fattigt hem i Klara församling som de hade till uppgift att hjälpa. Båda kom senare att bilda välgörenhetsorganisationer som kom att få betydelse som föregångare till moderna välfärdsinstitutioner. Fadern umgicks i hemmet med dåtidens viktigaste liberala politiker och kulturpersonligheter. Systrarna kom därför i kontakt med progressiva idéer, bland annat rörande kvinnans emancipation och arbetet för att reformera den ogifta kvinnans ställning i samhället. Kretsen kring fadern startade den för kvinnans högre utbildning viktiga Lärokurs för fruntimmer, i vilken Anna Hierta-Retzius deltog 1859–1861. Där mötte hon kvinnor som under andra hälften av 1800-talet kom att spela en central roll inom den borgerliga kvinnorörelsen. Hon blev genom fadern bekant med Fredrika Bremer, och lärde även känna Ellen Key som hon en tid arbetade tillsammans med.

Anna Hierta-Retzius startade och drev flera olika filantropiska organisationer. Som 25-åring grundade hon Torsdagsskolan i Klara församling som vände sig till unga flickor inom arbetarklassen som avslutat folkskolan. De tränades i läsning, skrivning och praktiska ämnen som stickning och sömnad. I skolan fanns också ett lånebibliotek och en sparkassa som skulle lära flickorna sparsamhet och att planera för framtiden. År 1881 grundlade hon en matlagningsskola för arbetarklassens döttrar där de undervisades i hushållsarbete. Skolan utbildade också hushållslärare. Den omvandlades senare till Stockholms skolkök.

Den kanske viktigaste organisation som Anna Hierta-Retzius grundade var arbetsstugorna för skolbarn. Idén hämtade hon från utlandet. Den första stugan grundades i Adolf Fredriks församling 1887, nästa i Katarina församling 1888. Arbetsstugorna spred sig senare ut i landet. De var en eftermiddagsverksamhet där barnen fick ett mål mat och kunde lära sig slöjda. De kan ses som en föregångare till dagens fritidshem. Tillsammans med systern Ebba Lind af Hageby grundade hon också 1870 en välgörenhetsorganisation som vände sig till oförsörjda kvinnor inom borgerskapet, Bikupan, som i sin tur inspirerade till bildandet av Handarbetets Vänner. Bikupan var en butik som sålde handarbeten som kvinnorna tillverkat.

Anna Hierta-Retzius var en förmögen kvinna med stora aktieinnehav i företag som fadern grundat. Hon använde sitt aktieägande till att förbättra de anställda arbetarnas villkor genom införandet av bland annat pensioner och byggandet av bra bostäder. Vid de företag som låg på Södermalm i Stockholm och som sysselsatte kvinnlig arbetskraft gjordes sociala insatser för de ogifta kvinnorna. Under många år gavs stöd till Södra Kristliga föreningen av unga kvinnor (KFUK) som bland annat verkade för kvinnliga arbetare vid industrier som Liljeholmens Stearinfabrik, Barnängens Bomullsspinneri och tobaksfabrikerna. Föreningen ordnade fritidsaktiviteter, lunchserveringar, kurser, bibelklasser och fabriksmöten med matlagningskurser.

Anna Hierta-Retzius var styrelseledamot i Stiftelsen Lars Hiertas Minne som bland annat gav bidrag till kvinnor som arbetade med sociala reformer. Ett exempel var Agnes Lagerstedt som gavs möjlighet att resa till England och besöka Octavia Hill och sedan grunda företaget AB Stockholms Arbetarehem, som byggde billiga bra bostäder åt arbetarklassen.

Förutom att ägna sig åt socialt reformarbete var Anna Hierta-Retzius engagerad i den borgerliga kvinnorörelsen. Uppmuntrad av fadern tog hon initiativ till grundandet av Föreningen för gift kvinnas äganderätt 1873, Sveriges första organisation som arbetade för kvinnosaken. Lars Hierta hade under 1850-talet motionerat i riksdagen i frågor om den gifta kvinnans äganderätt och föreningen förde arvet efter honom vidare. Föreningen var en lobbyorganisation som samlade både kvinnor och män, med syfte att påverka riksdagen att ge den gifta kvinnan möjlighet att förfoga över sin egen förmögenhet och sin egen inkomst. Sedan Fredrika-Bremer-Förbundet bildats 1884, under ledning av Sophie Adlersparre, förlorade föreningen alltmer mark. Anna Hierta-Retzius var kritisk till Fredrika-Bremer-Förbundet som hon ansåg var alltför konservativt, då ledande personer stod nära högern. Därför levde föreningen vidare, men 1896 gick den slutligen upp i Fredrika-Bremer-Förbundet och blev dess kommitté för lagfrågor.

Efter sekelskiftet 1900 kom Anna Hierta-Retzius att koncentrera sitt engagemang till kvinnofrågor. Hon arbetade i Svenska kvinnors nationalförbund, som var en paraplyorganisation för ett brett spektrum av kvinnoorganisationer, främst sådana som vände sig till medelklassens och borgerskapets kvinnor. Verksamheten var inriktad på att skapa kontakter med motsvarande organisationer i andra länder för att utbyta erfarenheter. De frågor man arbetade med var gift kvinnas rättsliga ställning, kvinnans rätt till utbildning och rätt till borgerliga yrken. Man verkade också för vissa nationella frågor. Till exempel organiserade man en aktion för att få till stånd en riksdagsmotion om kvinnlig yrkesinspektion. Anna Hierta-Retzius arbetade parallellt inom den motsvarande internationella organisationen The International Council of Women.

Anna Hierta-Retzius kom i sitt äktenskap att utveckla en mycket nära relation till sin man Gustaf Retzius. I samband med giftermålet finansierade familjen Hierta en professur åt Gustaf Retzius vid Karolinska Institutet. Tack vare hustruns förmögenhet kunde han arbeta som fri forskare. Hon följde också sin man på hans resor till internationella konferenser och anpassade sin livsrytm till makens fältstudier under sommarmånaderna, främst i Fiskebäckskil på Västkusten. Under 1890-talet höll hon stor salong i hemmet, till vilken dåtidens främsta intellektuella, kulturpersonligheter och vetenskapsmän inbjöds. Detta gynnade makens karriär. Den täta relationen mellan makarna ledde med tiden till en ökad isolering från släkt och vänner. Till detta bidrog också parets alltmer konservativa politiska inställning. Anna Hierta-Retzius var formad ideologiskt av den liberalism som var radikal i mitten av 1800-talet. I slutet av århundradet växte nya progressiva strömningar fram och paret Hierta-Retzius ställningstaganden blev alltmer konservativa. Processen började när paret köpte Aftonbladet på 1880-talet. De intog en konservativ position i den då samtida sedlighetsdebatten och drevs även åt höger i frågor om kvinnosaken. Anna Hierta-Retzius ändrade uppfattning i frågan om gift kvinnas rätt att förvalta sin inkomst och förmögenhet, och tog 1912 avstånd från kravet på kvinnlig rösträtt. Denna utveckling förminskar dock inte hennes betydande insatser för filantropin och kvinnosaken. Hon bidrog under andra hälften av 1800-talet till moderniseringen av formerna för stöd och hjälp till de fattiga och byggde institutioner som senare vidareutvecklades inom 1900-talets välfärdssamhälle. Hennes insats för den borgerliga kvinnorörelsen kring sekelskiftet 1900 kan inte heller förbigås.

Anna Hierta-Retzius avled 1924 och vilar på Solna kyrkogård.