Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna Charlotta Helena Kaijser

1870-01-011947-02-16

Läkare, pionjär

Anna Kaijser var läkare, och första kvinnan med barn att bli utexaminerad från en läkarutbildning i Sverige. Hon blev medicine kandidat år 1894. Tre år senare gifte hon sig och hann få två barn innan hon 1901 blev utexaminerad läkare vid Karolinska Institutet.

Anna Kaijser föddes som Anna Lovén i Stockholm 1870. Hennes far Christian Lovén var läkare, forskare och professor i fysiologi vid Karolinska Institutet. Han var frisinnad liberal och övertygad darwinist. År 1872 hade han träffat kvinnliga läkarstudenter i Zürich och förespråkade sedan dess kvinnors rätt att studera och inneha offentliga tjänster. Annas mor Hanna, född von Julin, var uppvuxen på Fiskars Bruk i Finland. Under sin uppväxt kom Anna Kaijser att tillbringa mycket tid med sina kusiner i Finland, däribland Gustaf Mannerheim, senare marskalk av Finland. Hon hade en syster, Hedvig, som utbildade sig till farmaceut.

Anna Kaijser gick i Åhlinska skolan och därefter på Lyceum för flickor i Stockholm. Hon avlade mogenhetsexamen 1889. I hennes klass gick även Anna Stecksén. På Lyceum för flickor fanns också den blivande läkarkollegan Ada Nilsson, som hon blev nära vän med. Alma Sundquist, Mathilda Lundberg och Signe af Klintberg var andra medicinare som ingick i hennes kamratkrets på KI. Anna Kaijsers första tjänst var som vikarie för Ada Nilsson på Serafimerlasarettet sommaren 1901 under den kände gynekologen Mauritz Salin.

Redan före sin examen blev Anna Kaijser engagerad i frågan om kvinnliga läkares rätt till offentliga tjänster. Hon var ordförande i den arbetsgrupp som utformade den slutliga texten i en petition som överlämnades till Kunglig Maj:t i slutet av januari 1901. Petitionen undertecknades av 31 personer och ledde till att de flesta läkarbefattningar öppnades för kvinnor 1903. Med ett viktigt undantag — gifta kvinnliga läkare fick inte inneha offentliga tjänster.

Efter giftermålet flyttade Anna Kaijser med sin man, lasarettsläkaren Fritz Kaijser, till Härnösand. De första fyra åren av sitt äktenskap pendlade hon flera månader varje år till Stockholm för att slutföra sina studier. De flesta i parets omgivning ansåg detta helt onödigt. De menade att en gift kvinnas främsta — kanske enda — uppgift skulle vara att ta hand om man och barn, inte yrkesarbeta.

Efter sin examen öppnade Anna Kaijser en egen praktik och vikarierade under många år som underläkare på Härnösands lasarett. Efter dispens från Kunglig Maj:t fick hon rätt att — trots sitt giftermål — arbeta som skolläkare för flickskolan i Härnösand från hösten 1905, och från 1910 även på småskoleseminariet. Hon var en omtyckt skolläkare och upprätthöll den tjänsten fram till sin pension 1935. Hon undervisade även sjuksköterske-eleverna på lasarettet.

Anna Kaijser såg som en av sina viktigaste uppgifter att sprida kunskap till andra grupper, främst kvinnor, i sociala och medicinska frågor. Hon höll ofta välbesökta föredrag runtom i länet i spädbarnsvård, kvinnohygien (sexualupplysning) och nykterhetsfrågor. Hon hade ett stort samhällsintresse och var bland annat medlem i Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF, nuvarande Kvinnliga Akademikers Förening, KAF) och den kooperativa matbutiken Kvinnornas andelsförening Svenska Hem där hon var god vän med föreståndaren Ina Almén. Anna Kaijser var med om att starta Röda Korsets lokalavdelnng i Härnösand 1913, där hon först var sekreterare och sedan ordförande mellan 1923—1933. Hon var även sekreterare i den lokala rösträttsföreningen (F.K.P.R.) från dess start i mars 1904 och ställde upp i kommunalvalen i Härnösand. År 1910 blev hon invald i skolstyrelsen där hon satt som ledamot många år. Maken Fritz var stadsfullmäktiges ordförande i Härnösand i 22 år.

Anna Kaijser fick sju barn, en flicka och sex pojkar. Två av barnen, flickan och en av pojkarna, dog i tuberkulos. Hon kom aldrig över förlusten av dessa barn. När det andra barnet insjuknade våren 1912 var hon själv på studieresa till USA med sin make och två andra läkarkollegor. Hon reste med atlantångaren Caronia som lämnade Liverpool en vecka före Titanic. Vid hemkomsten var sonen döende.

Fritz och Anna Kaijser flyttade till Stockholm 1943. Parets fem söner bildade alla egna familjer och Anna Kaijser fick så småningom 19 barnbarn. I ett privat brev efter hennes död skrev sonen Olof Kaijser att han uppskattade sin mor inte bara för "hennes kunskaper och stora bildning utan särskilt för hennes vilja att alltid se de bästa dragen hos de människor hon träffade, hennes förmåga att ha överseende med sina medmänniskors brister, hennes personliga anspråkslöshet och taktfullhet. Hon var vad man brukar kalla en god lyssnare, dvs hon var alltid intresserad att höra och försöka förstå andra människors åsikter."

Anna Kaijser avled hastigt efter ett fall i hemmet 1947, vid 77 års ålder. Hon ligger begravd på Gamla kyrkogården i Härnösand.


Eva Kaijser


Publicerat 2020-05-28



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna Charlotta Helena Kaijser, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaKaijser, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Eva Kaijser), hämtad 2021-10-16.




Övriga namn

    Flicknamn: Lovén


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Elisabet Johanna Emilia Lovén, född von Julin
  • Far: Otto Christian Lovén
  • Syster: Hedvig Lovisa Carolina Lovén, gift Santesson
fler ...


Utbildning

fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Underläkare, Serafimerlasarettet
  • Yrke: Vikarierande underläkare, Härnösands lasarett
  • Ideellt arbete: Styrelseledamot, Härnösands skolstyrelse
fler ...


Kontakter

  • Släkting: Eva Mannerheim-Sparre, kusin
  • Släkting: Gustaf Mannerheim, kusin
  • Vän: Ada Nilsson
fler ...


Organisationer

  • Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF, nuvarande Kvinnliga Akademikers Förening, KAF)
    Medlem
  • Kvinnornas andelsförening Svenska Hem
    Medlem
  • Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR, lokalavdelning av LKPR)
    Medlem, Härnösandskapitlet
  • Röda korset
    Medgrundare, sekreterare, 1923—1933 ordförande, Härnösandsföreningen


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Sundsvall
fler ...


Källor

Litteratur
  • Kaijser, Fritz, Mina första åttio år, Härnösandsposten, Härnösand, 1950

Opublicerad källa
  • Privat brevsamling (ca 4 000 brev)



Vidare referenser

Litteratur
  • Bergfors, Sara, 'Anna Kaijser - en verklig pionjär: första kvinnliga läkaren i Västernorrland', Sundsvalls tidning, 1996-09-22

  • Kaijser, Anna Charlotta Helena f. Lovén, Akut morfinförgitning hos ett 10 dagar gammalt barn, Stockholm, 1907



Anna Kaijser avbildad i Idun nr 8, 1901. Fotograf okänd (KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek)
Anna Kaijser avbildad i Idun nr 8, 1901. Fotograf okänd (KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Läkare Pionjärer