Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna-Maja Nylén

1912-03-241976-02-27

Etnolog, dräkt- och textilhistoriker

Anna-Maja Nylén var etnolog med inriktning mot dräkt- och textilhistoria.

Anna-Maja Nylén föddes 1912 i Dalby socken i norra Värmland, där fadern Theodor Nylén var veterinär. Hennes mor var Johanna Theresia Nylén. Efter några år flyttade familjen till Kalmar där Anna-Maja Nylén tog studentexamen 1932. Därefter fortsatte hon studierna vid Stockholms högskola. Hösten 1937 tog hon en filosofie licentiatexamen i konsthistoria, med en opublicerad avhandling om medeltida bokmåleri.

Anna-Maja Nylén anställdes vid Nordiska museet i september 1938 och fick fast tjänst som amanuens 1942. Hon var den första kvinnliga tjänstemannen vid museet med akademisk utbildning. Licentiatavhandlingens ämne gav sidokunskaper om det medeltida dräktskicket och hennes arbete kom att förläggas vid sektionerna för dräkt och textil. Särskilt folkdräkter blev hennes viktigaste specialitet de första drygt tjugo åren.

Anna-Maja Nyléns första publicerade arbete var en recension i Rig 1938 över Eva Nienholdts Die deutsche Tracht im Wandel der Jahrhunderte. Hon kritiserade bland annat boken för att endast behandla dräktens form utan att behandla de praktiska funktioner som dräkten har. Detta antyder inflytande från etnologin som sedan 1918 företräddes genom en professur knuten till Nordiska museet.

År 1947 disputerade Anna-Maja Nylén i nordisk och jämförande folklivsforskning (etnologi) på avhandlingen Folkligt dräktskick i Västra Vingåker och Österåker. Den tekniska och dräkthistoriska analysen utgick från licentiatavhandlingens material. Hon sammanställde materialet med uppgifter om dräktens funktion och användning i olika sammanhang och av samhällets olika socioekonomiska skikt. Skildringen av dräktskickets förändringar under 1800-talets senare del skapas genom att kombinera arkivaliska uppgifter om användarnas samhällsställning med redogörelse för samhällsförändringarna.

Vid ett fältarbete i Härjedalen 1947 insåg Anna-Maja Nylén hur starkt näringslivet där ännu vilade på traditionell boskapsskötsel med fäbodbruk som sköttes av familjens medlemmar med lien som viktigaste redskap, trots att maskiner blivit vanliga i andra delar av landet. Snart inledde hon omfattande undersökningar i Bruksvallarna. Tidvis drogs även kollegorna på allmogeavdelningen in i arbetet, som inte avslutades helt förrän 1973. Arbetet övergick alltmer till en samtidsdokumentation av förändringar och rationaliseringar inom det svenska jordbruket efter andra världskriget.

Vid en omorganisation av Nordiska museet 1961 blev Anna-Maja Nylén chef för Etnologiska undersökningen (EU) vid Nordiska museet. I den rollen genomförde hon förändringar av temat för frågelistorna, som var det vanligaste instrumentet för de etnologiska undersökningarna. De skulle behandla samtiden och inte ”hur det var förr” och de skulle även omfatta andra samhällsklasser än allmogen. Exempelvis sändes en frågelista till den svenska adeln som behandlade dopseder.

I samarbete med Norrbottens museum dokumenterade EU 1963–1964 förändringarna inom gruvdriften och samhällets omvandling i Svappavaara, vilket föranletts av LKAB:s beslut 1961 om att uppta gruvdriften. Undersökningen redovisades vid ett symposium i Stockholm 1967 och i en artikel i Fataburen, 1965. Anna-Maja Nylén framhöll särskilt att studier av omvälvande förändringar i samhällsstrukturen kan belysa hur sociala grupper och individer reagerar inför nya vanor och värderingar. Studiet av denna anpassning hade principiell betydelse som komplement till industrisociologin.

Anna-Maja Nylén förnyade också utställningsverksamheten. Det största projektet var Folkdräkter som öppnades i Nordiska museets bottenplan 1957. Under hennes ledning gjordes också en uppdatering av Dräktgalleriet, där dräkterna presenterades utifrån bakgrund, material, tillverkning etcetera, vilket kompletterades med en parad av svenska folkdräkter från söder till norr. En mer genomgripande förnyelse av utställningsmediet användes i Tradition och nutid 1960. Där presenterades de gamla föremålen och företeelserna tillsammans med nutida motsvarigheter, i montern stod exempelvis äldre träkannor för förvaring av mjölk och öl tillsammans med dagens tetraederformade mjölkförpackning av papp och moderna ölburkar av metall.

Kunskapsförmedling och undervisning var viktiga delar av Anna-Maja Nyléns verksamhet. År 1957 utnämndes hon till docent i etnologi vid Uppsala universitet. Hon hade såväl privat som i tjänsten vid Nordiska museet stort engagemang i den svenska hemslöjdsrörelsen inom vilken hon under flera år var styrelseledamot dels i Hemslöjdsförbundet för Sverige, dels i Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund. Hon arbetade bland annat för att Handarbetets Vänners vävskola skulle kompletteras med en utbildning för personal till hemslöjdsföreningarna, chefer och konsulenter. År 1963 blev hon lärare på vävskolan i ämnet slöjdhistoria och utarbetade läroboken Hemslöjd, som utkom 1969 och var en god inledning till etnologiämnet.

År 1965 blev Anna-Maja Nylén chef för en nyinrättad avdelning för textil och dräkt på Nordiska museet. De följande åren ledde hon avdelningens praktiska museala arbete med förvärv, utställningar och magasinering. Hon behöll tjänsten till sin pensionering 1975.

Anna-Maja Nylén invaldes 1973 i Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur som den första kvinnliga arbetande ledamoten. Hennes första föreläsning i Akademien behandlade undersökningen i Bruksvallarna, ”En fjällby möter nutiden”, och publicerades i Saga och sed 1975. Hon skildrar där myndigheternas bristande förståelse för den sammanhållna storfamiljens betydelse för den speciella näringsformen som fäboddriften innebar. Hon konstaterar också hur väl storfamiljen kunde anpassas till den moderna hotell- och turistnäringens mångskiftande verksamhetsformer.

Anna-Maja Nylén avled 1976 i Lidingö.


Sofia Danielsson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna-Maja Nylén, www.skbl.se/sv/artikel/AnnaMajaNylen, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Sofia Danielsson), hämtad 2018-12-14.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Johanna Theresia Nylén, född Hägglund
  • Far: Jakob Theodor Nylén
  • Bror: Matts Otto Nylén
fler...


Utbildning

  • Läroverk, Kalmar: Studentexamen
  • Högskola, Stockholm: Fil.kand.examen, Stockholms högskola
  • Högskola, Stockholm: Fil.lic.examen, konsthistoria, Stockholms högskola
  • Högskola, Stockholm: Fil.dr.examen, nordisk och jämförande folklivsforskning, Stockholms högskola


Verksamhet

  • Yrke: Museitjänsteman, fr o m 1942 amanuens, Nordiska museet
  • Yrke: Chef, Etnologiska undersökningen, fr o m 1965 chef för avdelningen för dräkt och textil, Nordiska museet
  • Yrke: Lärare, slöjdhistoria, Handarbetets Vänners vävskola


Organisationer

  • Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur
    Ledamot
  • Hemslöjdsförbundet för Sverige
    Styrelseledamot
  • Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR)
    Styrelseledamot


Bostadsorter

  • Födelseort: Likenäs
  • Likenäs
  • Kalmar
fler...


Vidare referenser