Astri Andersen var pianist, verksam omkring sekelskiftet 1900. Hon kan ses som representant för många betydande kvinnliga musiker, som dog i ung ålder utan att ha efterlämnat minsta klingande spår av sitt konstnärskap och som idag bara existerar som ett namn.
Astri Andrea Kristina Andersen föddes i Stockholm 1876. Hennes far var den framstående norske cellisten Anton Jürgen Andersen, som samma år som hon föddes hade utsetts till lärare vid Kungliga Musikaliska Akademiens konservatorium (nuvarande Kungliga Musikhögskolan), efter fem år i Kungliga Hovkapellet. Hon växte därmed upp i en musikaliskt privilegierad miljö. Sina pianostudier påbörjade hon som åttaåring för Richard Andersson, som samtidigt gav henne grunderna i harmonilära. Fyra år senare antogs hon som elev av konservatoriet, där Aron Bergenson och Conrad Nordqvist svarade för hennes undervisning i harmonilära.
Som pianolärare hade hon tonsättaren Emil Sjögren, som var assistent till Richard Andersson. Efter avslutat konservatorium 1894 erbjöds hon att tillsammans med den firade unge franske violinisten Henri Marteau göra en konsertresa i januari 1895 till Sundsvall, Gävle och Uppsala med avslutning i Stockholm, varefter hon den 11 maj 1895 debuterade som solist med Chopins e-mollkonsert. Därefter uppträdde hon i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Tyskland. Den 5 mars 1896 gav hon en pianoafton i Stockholm, varvid hennes mogna musicerande väckte allmän beundran.
Om kriteriet på samhällets uppskattning vid tiden för förra sekelskiftet var att bli porträtterad i Svenskt porträttgalleri ansåg redaktörerna bakom volym elva, för tonkonstnärer och sceniska artister, vid redaktionsslutet den 10 juni 1897 att konsertpianisten Astri Andersen var tillräckligt meriterad, trots att hon då bara var 21 år.
Säsongen 1898—1899 gjorde Astri Andersen ett uppehåll för att vidareutbilda sig hos pianisterna Moritz Moszkowski och Ernst Jedlicka i Berlin, där hon i februari 1889 även konserterade. Efter återkomsten tycks det ha gått trögare med karriären. Tillsamman med sin far och violinisten Lars Zetterquist bildade hon en pianotrio, som den 20 februari 1901 framförde Chopins pianotrio i g-moll op 8. Därefter följde några pianoaftnar i Härnösand och Uppsala. Den 19 februari 1903 återkom trion med Chopin op 8 varefter hon började ägna sig åt undervisning i Stockholm, Malmö och särskilt Lund, där hon den 12 juni 1907 gifte sig med läraren Efraim Strömberg.
Astri Andersen avled av okänd anledning i april 1911, under ett besök i Nybro. Hon ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.
