Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Siv-Birgitta (Birgitta) Adde

1925-07-172015-01-16

Jurist, lagman, pionjär

Birgitta Adde var jurist och landets första kvinnliga lagman i tingsrätt samt Sveriges tredje kvinnliga hovrättsråd. Hon var upphov till att föräldraledighet räknades som tjänstetid i samband med befordringar.

Birgitta Adde föddes 1925 och växte upp på Södermalm i Stockholm. Hennes föräldrar var Leonard Lennardtsson och Brita Lennardtsson, född Johansson. Hon blev tidigt uppmuntrad, inte minst av sin mor, att studera och blev den första i barndomskvarteret som tog studentexamen. Birgitta Adde avlade sin juris kandidatexamen vid Stockholms högskola 1948, och påbörjade samma år sin tvååriga tingstjänstgöring vid Nedansiljans häradsrätt i Leksand. Därefter arbetade hon på Karl Gezelius advokatbyrå under åren 1949–1950. Birgitta Adde var dock inte inställd på en karriär som advokat, hon ville bli domare. År 1951 blev hon fiskal vid Svea hovrätt i Stockholm, åtta år senare assessor och 1964 revisionssekreterare på Högsta domstolen. Mellan åren 1968–1970 var hon rådman vid Stockholms tingsrätt för att 1970 återvända till Svea hovrätt som hovrättsråd. Hon blev återigen rådman under åren 1977–1985, denna gång vid Södra Roslags tingsrätt. I januari 1985 utnämndes Birgitta Adde till Sveriges första kvinnliga lagman. Tjänsten var vid Leksands tingsrätt och hon innehade den fram till sin pensionering 1990.

Tillsättningen som hovrättsråd 1970 rönte uppmärksamhet i pressen då Birgitta Adde vid tjänstetillsättningen till en början blev förbigången av två manliga jurister. Vad som väckte debatt var frågan om de då gällande befordringsmöjligheterna för statliga tjänster och huruvida villkoren för dessa var jämställda mellan män och kvinnor. Frånvaro för havandeskap och barnledighet var något som medförde en meritförlust för kvinnor. Eftersom ingen lön utgick under ledigheten, kunde inte heller frånvarotiden räknas som tjänstetid. Reglerna kring hur man skulle ta hänsyn till tjänstledighet vid tillsättande av statliga tjänster var också otydliga vilket försvårade tolkningen. Frågan aktualiserades då Birgitta Adde sökte en tjänst som hovrättsråd i Stockholm. Majoriteten av ledamöterna i Svea hovrätt förordade en manlig sökande till domartjänsten medan minoriteten (bland annat hovrättens president Sten Rudholm) ansåg att Birgitta Adde var bättre meriterad och menade att hennes barnledighet på elva månader borde räknas in i hennes tjänstetid. Det kan tilläggas att Svea hovrätt vid den här tiden inte hade en enda kvinnlig domare.

Birgitta Adde överklagade tjänstetillsättningen hos regeringen. Hon framhöll bland annat orättvisan i att män fick fullgöra sin militärtjänst utan att det påverkade beräkningen av deras tjänstetid medan kvinnor inte kunde göra detsamma om de var tjänstlediga för att ta hand om barn. Till tidningen Expressen uttalade Birgitta Adde: ”Tydligen anser hovrättens majoritet att en kvinna som gjort sin plikt mot samhället genom att föda och uppfostra barn inte ens ska jämställas med en officer i reserven” .

Dåvarande justitieminister Lennart Geijer tog upp frågan i riksdagen och avgav en principförklaring som innebar att barnledighet framöver skulle räknas in i tjänstetiden för befordringsärenden. Lennart Geijer framhöll också att tjänstetiden aldrig fick vara den avgörande faktorn vid befordringar utan att man vid varje enskilt ärende skulle göra en avvägning mellan ”förtjänst och skicklighet”, med förtjänst avsågs tjänstgöringstid, med skicklighet kompetens och lämplighet. Det uttalandet gällde inte enbart domartjänster utan alla typer av statliga anställningar, och kom inte minst att påverka och förbättra de kvinnliga lärarnas situation vid tjänstetillsättningar.

Utöver sin yrkesbana som jurist hade Birgitta Adde politiska uppdrag under åren 1975–1985, bland annat som ledamot av kommunfullmäktige i Danderyds kommun där hon representerade Moderata samlingspartiet.

Birgitta Adde avled 2015.


Elsa Trolle Önnerfors


Publicerat 2021-01-11



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Siv-Birgitta (Birgitta) Adde, www.skbl.se/sv/artikel/BirgittaAdde, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Elsa Trolle Önnerfors), hämtad 2021-11-30.




Övriga namn

    Flicknamn: Lennardtsson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Brita Karolina Augusta Lennardtsson, född Johansson
  • Far: Sven Leonard Lennardtsson
  • Make: Sten Bergh
fler ...


Utbildning

  • Läroverk, Stockholm: Studentexamen
  • Högskola, Stockholm: Jur.kand.examen, Stockholms högskola


Verksamhet

  • Yrke: Jurist, tingstjänstgöring, Nedansiljans häradsrätt
  • Yrke: Biträdande jurist, Karl Gezelius advokatbyrå
  • Yrke: Jurist, Stockholms rådhusrätt
fler ...


Organisationer

  • Sällskapet Nya Idun
    Medlem
  • Moderata samlingspartiet
    Medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Leksand
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Uppslagsverk
  • Isaksson, Britt-Sofi (red.), Svensk juristmatrikel, Norstedt, Stockholm, 1964

  • Öhrström, Kerstin & Andersson, Sigrid (red.), Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok [1988], Norstedt, Stockholm, 1988

Litteratur
  • 'Barnledighet ingen meritförlust', Dagens Nyheter, 1970-02-07

  • 'Hon blev hovrättsråd – trots barnpassningen', Expressen, 1970-02-06

  • 'Hon är kvinna – och därför fick hon inte bli domare i hovrätten', Expressen, 1970-01-16

  • Mattsson, Åsa, 'Birgitta Adde', Svenska Dagbladet, 2015-11-29

  • Svensk juristtidning, 1985, s. 175

  • 'Värnplikt och barn jämställda meriter', Svenska Dagbladet, 1970-02-07

  • '801 utmärkelser i Gustavdagens ordensregn', Svenska Dagbladet, 1970-04-10



Birgitta Adde i Svenska Dagbladet, 1970-04-10. Fotograf okänd
Birgitta Adde i Svenska Dagbladet, 1970-04-10. Fotograf okänd

Nyckelord

1900-talet 2000-talet Domare Jurister Pionjärer