Brita Skottsberg Åhman var den första kvinnan i Sverige att avlägga doktorsexamen i statskunskap.
Brita Skottsberg Åhman föddes den 5 oktober 1910 i Uppsala, men växte upp i Göteborg. Hennes föräldrar var Carl Skottsberg och Inga Skottsberg, född Reuter. Fadern var professor i botanik och gjorde under sin karriär bland annat expeditioner till Antarktis och Sydamerika. Brita Skottsberg Åhman hade två syskon: Anders and Ann-Mari ”Adi” Skottsberg. När Brita Skottsberg Åhman föddes hade fadern nyligen disputerat i botanik vid Uppsala universitet, men familjen flyttade så småningom till Göteborg eftersom Carl Skottsberg fått i uppdrag att planera och anlägga Göteborgs botaniska trädgård som invigdes 1923.
Brita Skottsberg Åhman utbildade sig i statskunskap vid Göteborgs högskola. Hon avlade först kandidat- och licentiatexamen 1932 respektive 1937 och disputerade 1940 på en avhandling om den österrikiska parlamentarismen, Der österreichische Parlamentarismus. Hon blev då den första kvinnliga doktorn i Sverige inom disciplinen. Hennes avhandling om den österrikiska parlamentarismen ansågs vara en av de bästa inom ämnesområdet. Efter disputationen blev hon docent och fortsatte att arbeta på Göteborgs högskola till och med 1944. Det dröjde drygt 30 år till dess att nästa kvinna disputerade i statskunskap. Gunnel Gustafsson disputerade 1972 vid Umeå universitet.
Intresset för internationell politik präglade hela Brita Skottsberg Åhmans yrkesliv. År 1946 blev Brita Skottsberg Åhman, som första kvinna, chef för Utrikespolitiska Institutet. Hon rekryterades dit av statsvetarkollegan Herbert Tingsten. Brita Skottsberg Åhman lämnade chefsposten två år senare. År 1948, samma år som hon lämnade Utrikespolitiska Institutet, gifte hon sig med journalisten Sven Åhman.
Tillsammans med sin make bodde Brita Skottsberg Åhman under flera år i USA. Maken var verksam som utrikeskorrespondent för Dagens Nyheter i New York från 1946 till och med 1972. Under närmare 30 år, 1949–1979, arbetade Brita Skottsberg Åhman som sekreterare, sakkunnig och ledamot vid FN:s generalförsamling i New York. Hon arbetade även som FN-korrespondent under två år i början på 1950-talet för dåvarande AB Radiotjänst. Brita Skottsberg Åhmans arbete inom FN var särskilt knutet till den svenska delegationen och hon arbetade framför allt med frågor som rörde avkoloniseringen i de då betecknade tredje världens länder. År 1956 skrev Brita Skottsberg Åhman bland annat en bok på området, kallad FN och kolonialproblemen. Hennes arbete med avkoloniseringen har beskrivits av den före detta FN-ambassadören Olof Rydbeck som särskilt viktigt, i och med hon var delaktig i flera förhandlingar och resolutioner som ledde fram till att många forna kolonier kunde bli självständiga.
Brita Skottsberg Åhmans intresse för internationell politik bidrog också till flera kulturgärningar. Hon skrev flera böcker och vetenskapliga artiklar där hon kommenterade samtida politiska problem och hon översatte även ett flertal böcker till svenska, bland annat Joseph Goebbels dagböcker och förhören med Adolf Eichmann. Kulturen fanns inom Brita Skottsberg Åhmans familj, hennes faster var konstnären Lydia Skottsberg.
Brita Skottsberg Åhman avled 1993, 83 år gammal i Göteborg. Hon är begravd i minneslunden på Stampens kyrkogård.
