Carolina Weltzin var översättare och kokboksförfattare omkring sekelskiftet 1800. Hon var först med att publicera anvisningar om potatisens olika användningsområden.
Carolina Weltzin föddes i Stockholm 1754. Föräldrarna var den stridbare kyrkoherden Anders Carl Rutström och Birgitta, född Stiernman. Föräldrahemmet var socialt och ekonomiskt stabilt. Det erbjöd också en religiös och intellektuell miljö. Fadern var engagerad i en radikal inriktning av herrnhutismen och deltog även i frihetstidens stormiga partipolitik. Under en period blev han därför landsförvisad. Faderns kontroverser med myndigheterna hindrade inte att Carolina Weltzin och hennes yngre bror Carl Birger fick en god utbildning, brodern på universitet och hon själv i hemmet.
Både Carolina Weltzin och brodern odlade tidigt ett stort intresse för språk och litteratur. Syskonparet skrev poesi och umgicks flitigt i samtidens litterära kretsar. Även efter giftermålet med assessorn i Generalassistancekontoret (föregångare till pantbanken), Christan Peter Weltzin, stod Carolina Weltzins hem öppet för de intellektuella och konstnärliga vännerna. Carl Michael Bellman dedicerade en dikt till henne: ”Afton-qväde. Dediceradt till fru assessorskan Weltzin”. Kanske var den ett svar på den dikt som Carolina Weltzin tidigare hade tillägnat Bellman: ”Impromptu af ett Vittert Fruntimmer till en af Våra Svenska Skalder”, tryckt i Dagligt Allehanda.
Carolina Weltzin var en av de mest lästa kokboksförfattarna i äldre tid, men är i efterhand mindre berömd än Cajsa Warg, Anna Maria Rückerschöld och Margaretha Nylander. Liksom Rückerschöld, som i kokbokens format ville ge råd om hur unga nygifta kvinnor skulle klara hushållssysslorna, var också Carolina Weltzins kokböcker delvis ett fostrande projekt men med inriktning på nytt och främmande för traditionella svenska gommar. Till skillnad från föregångarna, som lagt stor vikt vid hushållskunskaper i vid mening, koncentrerade Carolina Weltzin sig på kunskaper om maten, och det gastronomiska fick en framträdande roll.
Carolina Weltzin intresserade sig för kontinentens matkultur och hennes recept var inspirerade av utlandet. Bland de kokböcker Carolina Weltzin författade blev Ny kokbok den som kom ut i flest upplagor. Hon var också den som först författade en kokbok där potatisens många användningsområden spelade en huvudroll: Anwisning till potäters mångfaldiga begagnande. I kokboken beskrivs hur potatis kan användas för att göra mjöl, gryn, bröd, brännvin med mera. I kokboken Anwisning till tarfwelig matredning beskrivs bland annat hur grönsaker och rötter bör förvaras samt syltning av bär och frukter.
Intresset för utländsk matkultur odlades även i de översättningar Carolina Weltzin gjorde. Hon översatte tyska, engelska och franska verk till svenska, däribland flera kokböcker, bland annat en anvisning om hur man brygger dricka, öl och porter samt en bok om brännvin och destillering.
Utöver att författa och översätta gastronomisk litteratur till en svensk läsekrets översatte hon verk som huvudsakligen syftade till nöjesläsning. Det var reseberättelser och historiska skildringar. Men Carolina Weltzin översatte också verk med feministiska anspråk. Både Caroline Auguste Fischer Venturini, som i Tyskland stred för kvinnofrågor och Caroline Rudolphi, som i samma land hävdade kvinnors rätt till en med män likvärdig utbildning, blev kända för en svensk borgerlig läsekrets genom Carolina Weltzins översättningar.
Carolina Weltzin avled år 1812.
