Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ebba Brahe

1596-03-161674-01-05

Grevinna, godsägare, bruksägare

Ebba Brahe var grevinna och verksam inom gods- och bruksnäring. Hon agerade även politiskt.

Ebba Brahe var enda barnet till Brita Leijonhufvud och Magnus Brahe. På både sin mors och sin fars sida tillhörde hon politiskt och ekonomiskt inflytelserika släkter. Hennes mormor Ebba Månsdotter Lilliehöök var en av sin tids mest stridbara kvinnor och hennes morfar var bror till Margareta Leijonhufvud, drottning av Sverige. På så vis var Ebba Brahe släkt med kungahuset. Genom sin far tillhörde hon den främsta av Sveriges adelssläkter, grevesläkten Brahe.

Som 15-åring förlorade Ebba Brahe sin mor. År 1611 blev hon hovfröken. För flickor och unga kvinnor inom det högsta samhällsskiktet fungerade hovet som en form av utbildningsinstitution där de lärde sig seder och bruk, men där de också – för att använda ett modernt uttryck – skaffade sig nätverk. Den tongivande kraften vid det svenska hovet efter Karl IX:s död 1611 var av allt att döma hans änka drottning Kristina av Holstein-Gottorp. Det var under hennes ledning som Ebba Brahe skulle skolas in till att bli en adelsdam.

Under sina år vid hovet kom Ebba Brahe att inleda ett förhållande med kung Gustav II Adolf, ett förhållande som varade i tre år. Det är sannolikt att kungen avsåg att gifta sig med henne men eftersom änkedrottning Kristina motsatte sig detta bröts förhållandet.

År 1618 gifte sig Ebba Brahe med fältherren och greven Jacob De la Gardie. Under de första tio åren av deras äktenskap bodde familjen på olika platser i Baltikum där maken hade olika uppdrag. Källorna berättar att Ebba Brahe födde barn och längtade hem till Sverige under den här tiden. År 1628 återkom dock familjen till Sverige och från och med då framträder Ebba Brahe alltmer som en aktiv person vad gäller gods- och bruksdrift, men också i vad som närmast kan kallas nätverksbyggande för sina barns räkning. Hon var noga med att hennes barn skulle hålla nära kontakt med Gustav II Adolfs dotter drottning Kristina, och med drottningens kusiner av släkten Pfalz som bodde i Sverige. Ebba Brahe ville också att hennes barn skulle odla kontakter med medlemmar av den mäktiga släkten Oxenstierna.

Det finns skäl att tro att detta strategiska agerande från hennes sida hade betydelse för hennes barns äktenskap. Sonen Magnus Gabriel De la Gardie gifte sig med drottning Kristinas kusin Maria Eufrosyne av Pfalz och dottern Maria Sofia De la Gardie med Gustaf Oxenstierna. Även hennes övriga barn ingick ståndsmässiga äktenskap. Som dynastisk strateg kan Ebba Brahe betraktas som framgångsrik. Hon och Jacob De la Gardie fick 14 barn varav 7 uppnådde vuxen ålder. Magnus Gabriel De la Gardie blev periodvis landets mest betydande politiska makthavare och Ebba Brahes äldsta dotter Maria Sofia De la Gardie drev framgångsrikt industrirörelser i Tyresö och på Krapperup. Att hon hade höga ambitioner för sina barns räkning framgår inte bara av det nätverkande som nämnts utan också av hur hon stöttade Magnus Gabriel De la Gardie då han hamnade i politisk onåd hos drottning Kristina.

Då hennes far dog 1633 ärvde Ebba Brahe bruken Axholm, Färnebo, Långsjö och Svanå i Bergslagen. Under resten av sitt liv kom hon att ägna dessa bruksrörelser stort intresse och hennes brev avslöjar att hon ofta besökte dem och i verklig mening också styrde över verksamheten. Hennes man delade intresset för bruksrörelser men han kom med tiden alltmer att begränsas i sina möjligheter att arbeta eftersom hans hälsa sviktade och han förlorade synen. Under första halvan av 1600-talet tiofaldigades den svenska exporten av stångjärn och de bruk som drevs av Ebba Brahe och hennes man var delaktiga i expansionen.

År 1652 blev Ebba Brahe änka. Genom de förvärv av egendomar som hon och hennes man gjort, och de egendomar hon ärvt från sin far, var hon nu fullt upptagen med att leda gods- och bruksrörelser i Uppland, Södermanland och Bergslagen. Hon erhöll ett tioårigt monopol på stångjärnsexport till Amsterdam. Efter långa och komplicerade arvstvister erhöll Ebba Brahe också sin mors födelsegård Kägleholm i Närke och Tullgarn i Södermanland. Genom Kägleholm utökades hennes produktion av järn, medan Tullgarn bidrog med ett lönande strömmingsfiske. Då Sverige efter freden i Roskilde 1658 införlivade Skåne kom förmögna svenska adelsfamiljer att köpa sig gods där. På så sätt spelade adeln en central roll i att integrera Skåne i Sverige. När Ebba Brahe 1668 köpte Herrestad och Bjersjöholm deltog hon i denna utveckling, liksom också hennes dotter Maria Sofia De la Gardie som köpte Krapperup nära Höganäs, och hennes son Pontus Fredrik De la Gardie som använde sin hustrus pengar för att köpa Skarhult utanför Eslöv.

Genom sin ställning som gods- och bruksägare blev Ebba Brahe en lokal makthavare. Förutom kontrollen över bruken och de anställda kunde hon också utnyttja den patronatsrätt hon hade i flera församlingar. Hennes brev visar flera exempel på hur hon agerade för att gynna kandidater vid tillsättning av präster, men också hur hon på olika sätt stöttade anställda som ville ha hjälp av statsförvaltningen. Som änka kom hon ofta att vända sig till sonen Magnus Gabriel De la Gardie för att via honom uppnå fördelar för personer i sin omgivning vars lojalitet hon ville belöna.

Det saknas nästan helt spår av vilken utbildning Ebba Brahe fick som barn och ung. Det är rimligt att tänka sig att hon fostrades enligt sin farfar Per Brahe d.ä:s idéer så som han nedtecknat dem i sin bok Oeconomia eller Huuszholdzbook, för ungt adelsfolck och där det sägs att en ung adelsfröken skulle lära sig läsa och skriva, samt kunna sin katekes. Därutöver skulle hon kunna baka, brygga, spinna och väva. Syftet var att hon som vuxen skulle kunna leda ett hushåll och övervaka och undervisa sina anställda. Den teoretiska utbildningen var sannolikt mycket begränsad. Vad som kan läggas till är att Ebba Brahe under sin tidiga uppväxt omgavs av kvinnor med stark integritet och som utövade makt. Detsamma gäller naturligtvis även de män som omgav henne men det är rimligt att tänka sig att kvinnor som hennes mormor och änkedrottning Kristina, bland andra, bidrog till att informellt fostra henne till att själv bli en aktiv dynastisk strateg och ekonomisk och politisk makthavare.

Ebba Brahe avled 1674, vid 77 års ålder. Hennes gravplats finns i Veckholms kyrka i Uppland.


Svante Norrhem



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ebba Brahe, www.skbl.se/sv/artikel/EbbaBrahe, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Svante Norrhem), hämtad 2018-12-17.




Övriga namn

    Gift: De la Gardie


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Brita Leijonhufvud
  • Far: Magnus Brahe
  • Make: Jacob De la Gardie
fler...


Verksamhet

  • Yrke: Hovjungfru hos drottning Kristina (av Holstein-Gottorp)
  • Yrke: Godsägare och brukspatron, stångjärnsexportör


Kontakter

  • Kärleksrelation: Gustav II Adolf, kung
  • Mentor: Kristina av Holstein-Gottorp, drottning
  • Vän: Gustaf Oxenstierna


Bostadsorter

  • Födelseort: Lärjeholm
  • Lärjeholm
  • Nyköping
fler...


Källor

Litteratur
  • Norrhem, Svante, Ebba Brahe: makt och kärlek under stormaktstiden, Historiska media, Lund, 2007



Vidare referenser

LIBRIS


Ebba Brahe, porträtt av Henrik Münnichhofen
Ebba Brahe, porträtt av Henrik Münnichhofen

Nyckelord

1600-talet Adel Affärskvinnor Företagare Politik