Ebba Bernadotte var svensk prinsessa och filantrop.
Ebba Henriette Bernadotte växte upp i en officersfamilj i Jönköping. Fadern var överste vid stadens regemente. Efter hans död 1882 blev hon hovdam hos kronprinsessan Viktoria, vilket hon var fram till 1886. År 1885 befann hon sig i Amsterdam tillsammans med kronprinsessan Viktoria och träffade där prins Oscar. Efter två års betänketid eklaterades förlovningen och paret fick tillstånd att gifta sig under förutsättning att Oscar avsade sig arvsrätten till tronen och alla medföljande privilegier för sig och för sina efterkommande ättlingar. Bröllopet stod i Bournemouth i England 1888 och paret fick titlarna prins och prinsessan Bernadotte. Präst vid vigseln var den kände stockholmsprästen Gustaf Emanuel Beskow, far till Elisabeth Beskow.
Fyra år senare förärades Ebba Bernadotte och hennes make av storhertig Adolf av Luxemburg, Oscars morbror, även titeln greve och grevinna af Wisborg. Ebba Bernadotte levde sitt liv till stor del utanför offentlighetens ljus och ägnade sig åt hemmet och olika former av kristen filantropi, inte minst missionsarbete. Prinsparet fick fem barn: Maria Bernadotte, Carl Bernadotte, Sofia Fleetwood, Elsa Cedergren samt Folke Bernadotte.
Giftermålet mellan Ebba Bernadotte och prins Oscar var på sin tid en sensation eftersom Ebba Bernadotte inte var av kunglig börd. Konservativa kretsar menade att det hotade monarkin medan det i den mer folkliga pressen uppfattades som en romantisk och sagolik händelse. Kritiken mot förbindelsen tystande snart. Prinsparet kunde dock senare ibland göras till åtlöje i skämtpressen för den starka religiositet som präglade deras sociala liv och verksamhet. Efter giftermålet flyttade de till Karlskrona där prins Oscar fått en tjänst inom flottan. Här var både Ebba Bernadotte och han starkt engagerade och också lärare i den söndagsskola som kommendörkapten, friherre Edvard Barnekow hade skapat. Makarna stannade fyra år i Karlskrona. År 1892 flyttade de till Östermalmsgatan i Stockholm, där Ebba Bernadotte bodde fram till sin död.
Ebba Bernadotte och prins Oscar var djupt religiösa och deltog livligt i det väckelsearbete som hade initierats av Lord Radstock på 1880-talet bland officerare och högadel i Stockholm. Även andra i kungafamiljen som drottning Sofia och prinsessan Eugénie var en del av denna väckelse. Prinsparet ägnade således mycket av sin tid åt religiöst och filantropiskt arbete. Det förekom exempelvis regelbundet frireligiösa samlingar i deras hem.
Det stora intresset för missionen medförde också att Ebba Bernadotte konkret engagerade sig i olika missionsföreningar. Hon var från 1893 medlem av styrelsen för Lapska missionens vänner (hennes make var från 1899 ordförande där, en post som tidigare hade innehafts av drottning Sofia och före henne av prinsessan Eugénie). Detta engagemang varade ända fram till föreningens upphörande 1934, då dess verksamhet togs över av Svenska missionens vänner. Prinsparet företog flera resor till Lappland för att på olika sätt delta i och uppmärksamma missionens arbete. Under åren 1898–1929 var Ebba Bernadotte också medlem av Kvinnliga Missions Arbetares styrelse. Detta sällskap ägnade sig åt mission bland samer men engagerade sig även i Nordafrika, Indien, Mongoliet, Armenien och Kina. Ebba Bernadotte var också ordförande för Daggryningen, som bestod av barn- och ungdomskretsar som särskilt stödde Kinamissionen. Dessutom var hon under en tid ordförande i Bokpåsemissionen för sjömän.
Förutom missionsföreningar stödde Ebba Bernadotte andra kristna föreningar. Hon var exempelvis ledamot av styrelsen Kristliga föreningens av unga kvinnor (KFUK) i Stockholm 1897–1912. Även detta engagemang var något som hon delade med sin make som var aktiv i den manliga motsvarigheten, (Kristliga föreningen för unga män (KFUM)). De sista åren av sitt liv var hon också engagerad i Frälsningsarmén.
Ebba Bernadotte dog 1946 och vilar i Bernadotte af Wisborgs familjegrav på Norra begravningsplatsen i Solna.
