Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ebba Karolina Magdalena Nordenadler

1864-03-181931-11-19

Författare, översättare

Ebba Nordenadler var författare och översättare, främst av flickböcker.

Ebba Nordenadler föddes den 18 mars 1864 i Hudiksvall som enda dotter till filosofie doktor Marcus Wester och Hilda Engelke. Fadern var först läroverksadjunkt, sedan redaktör för Hudiksvallsposten och därefter kontraktsprost i Trögd utanför Enköping. Vid nio års ålder blev Ebba Nordenadler moderlös. Fadern gifte senare om sig med Kristina Ottilia Isaeus med vilken han fick dottern Amy Sofia. Uppväxten på Veckholms prästgård verkar trots dessa händelser ha varit harmonisk och fick senare en framträdande roll i hennes författarskap.

År 1892 förlovade sig Ebba Nordenadler med jägmästaren Herman Nordenadler. Året därpå avlade hon, 29 år gammal, maturitetsexamen (studentexamen) vid Palmgrenska samskolan i Stockholm, vilket tyder på att hon hade ambitionen att skaffa sig en sysselsättning utanför hemmet. På mödernet hade hon en förebild i författaren Jenny Engelke, vars gärning Ebba Nordenadler ingående beskriver i tidskriften Idun 1907. I vänkretsen fanns även den framstående litteraturkritikern Klara Johanson.

Ebba och Herman Nordenadler gifte sig 1894. Paret fick döttrarna Eivor och Louise samt sonen Karl Erik Hermansson. Ytterligare en son dog några månader efter födseln. Familjen bosatte sig först i Verka norr om Stockholm. När maken år 1908 utnämndes till extra jägmästare gick flyttlasset till Eksjö.

År 1894 fick Ebba Nordenadler sina första noveller och översättningar tryckta i Svenska Dagbladet. Novellerna handlar ofta om präster eller är förlagda till prästgårdar. ”I eget hem” handlar till exempel om ett nygift par som efter många års väntan äntligen får tillträde till en gemensam bostad i prästgården. Andra alster på ett närliggande tema är den fromma betraktelsen ”Paradisets lustgård. En dröm af Ebba Nordenadler, f. Wester” och novellen ”Förlåt”, med en prostinna som huvudperson. Prästgården återkommer dessutom i hennes flickböcker: Den gamla prästgården: berättelse för flickor, 1901, och Det var då: fortsättningen af Den gamla prästgården, 1903.

Ebba Nordenadlers första roman utspelar sig dock på en flickpension. År 1899 skickade hon ett manus med titeln I Edsbro pension till Norstedts. I ett försök att sälja in romanen hänvisade hon till Fredrika-Bremer-Förbundets bokkommitté, som påpekat att det saknades svenska pensionshistorier för flickor. För att ytterligare stärka sina chanser att få manuset antaget skrev hon: ”Om jag ej av min man jägmästare Nordenadler hört talas om Eder välvilja och godhet hade jag nog ej vågat vända mig till Eder”. Brevet syftade på att Norstedts anlitade hennes make som översättare. Av oklara skäl avböjde Norstedts utgivning. I Edsbro pension kom i stället ut på Beijers bokförlagsaktiebolag år 1900. Dagens Nyheters recensent tyckte att det var ”en riktigt treflig flickhistoria”. År 1901 utkom ytterligare en flickbok, Den gamla prästgården: berättelse för flickor, som senare gavs ut med titeln Tomteboda prästgård, 1924, i Barnbiblioteket Sagas serie, och två år senare kom uppföljaren Det var då: fortsättningen af Den gamla prästgården, 1903.

Ebba Nordenadlers intressen gränsade till folkloristik och etnologi. Hon gav till exempel ut sagoböckerna Slaven som blev kung, Honeims trollskor och Den trasige krämaren: tre folksagor från Palestina, 1907, och Skatten i det hemlighetsfulla tornet, eller De tystlåtna bildstoderna: sagor från Alhambra, 1919. Dessutom nedtecknade hon anfadern Lorentz Nordenadlers minnen i volymen En gammal officers minnen, 1907. Senare skulle hon även ge ut antologin Barndomsminnen från 70-talets Hudiksvall, 1930.

I början fortgick det egna skrivandet parallellt med översättandet, men snart tog det senare överhanden. Precis som maken översatte Ebba Nordenadler främst barn- och ungdomslitteratur men även lättare underhållningslitteratur för vuxna. Inte sällan översatte de olika titlar av samma författare, till exempel Frances Hodgson Burnett, Beatrice Harraden, Edith Nesbit och Robert Leighton. Man kan inte utesluta att paret åtminstone delvis hjälptes åt med översättningarna, i synnerhet som den sista översättningen signerad H Nordenadler utkom 1912, medan Ebba Nordenadler fortsatte att översätta ända fram till sin död.

Ebba Nordenadler översatte från norska, danska, tyska och engelska. Hon föreslog själv titlar som hon ansåg vara lämpliga för översättning. Det är symptomatiskt att hon kontaktade Norstedts år 1915 då hennes främsta uppdragsgivare Beijers bokförlagsaktiebolags ställning på marknaden började försvagas – 1917 kom det att införlivas i Bonniers förlag. Norstedts nappade dock inte på ett enda av hennes förslag och en bit in på 1920-talet skulle hon i stället erbjuda sina tjänster till B. Wahlströms bokförlag. Ebba Nordenadlers första uppdrag för B. Wahlströms bokförlag blev att översätta två av den danska författaren Anna Baadsgaards flickböcker, vilket enligt förläggaren borde hinnas med på sex veckor. I arbetet ingick att förkorta böckerna genom att, som förläggaren formulerade det, ”borttaga onödiga delar ur originalet”. Av korrespondensen med Wahlströms framgår också att Ebba Nordenadler var mån om att upprätthålla en god språklig kvalitet på sina texter och att hon fick fina lovord för sina översättningar. Om Thackerys Rosen och ringen säger recensenten att ”[ö]versättningen är gjord med intelligens och humor”.

Ebba Nordenadler var en mycket from kvinna. En dödsruna över svärmodern Louise Nordenadler förmedlar dessutom en traditionell syn på kvinnan som maka och mor. Men denna kvinnosyn gick egentligen på tvärs mot Ebba Nordenadlers egen livsföring som yrkesverksam författare och översättare. Under hela sitt vuxna liv kombinerade hon arbete med familjeliv. Under småbarnstiden annonserade familjen upprepade gånger i tidningen efter barnflickor. Samma år som hon hyllade den avlidna svärmoderns husmoderliga omsorger hade hon själv fått inte mindre än sex översättningar – mestadels äventyrsromaner och detektivromaner – utgivna på olika förlag.

Ebba Nordenadler var in i det sista mycket produktiv som översättare. Hon avled 67 år gammal i november år 1931. Samma år publicerades tre nya romaner i hennes översättning.


Cecilia Schwartz



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ebba Karolina Magdalena Nordenadler, www.skbl.se/sv/artikel/EbbaNordenadler, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Cecilia Schwartz), hämtad 2018-12-14.




Övriga namn

    Flicknamn: Wester


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Hilda Benigna Eleonora Adelaide Wester, född Engelke
  • Far: Marcus Olof August Wester
  • Syster: Amy Sofia Wester
fler...


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Författare
  • Yrke: Översättare


Kontakter

  • Släkting: Jenny Engelke, moster
  • Vän: Klara Johanson


Bostadsorter

  • Födelseort: Hudiksvall
  • Hudiksvall
  • Enköping
fler...


Källor

Litteratur


Vidare referenser