Ebba Ramsay var författare, översättare och filantrop. Som filantrop värnade hon särskilt om barn med handikapp.
Ebba Gustava Ramsay föddes i Stockholm år 1828 som dotter till tulldistriktschefen Wilhelm Svedin Karström och dennes maka Carolina Catharina Almqvist. I hemmet rådde en stark religiositet. Ebba Ramsay gick i skola i Augusta Bjurströms pension, studerade musik vid Adolf Lindblads institut och läste språk. Tidigt lärde hon sig teckna och måla, och senare arbetade hon gärna i akvarell under sina resor. När hon var nitton år flyttade familjen till Göteborg. Där blev hon sekreterare i en förening som stödde ensamstående mödrar, och kom därigenom i kontakt med sjuka och handikappade barn.
Den starka religiositeten som rådde i hemmet fick praktiska uttryck i hennes liv. I hemstaden var hon verksam i den inomkyrkliga väckelsen och träffade där Betty Ehrenborg-Posse och Mathilda Foy, dotter till den brittiske generalkonsuln. Tillsammans blev de några av landets första söndagsskollärarinnor. Från början av 1870-talet var hon redaktör för Svenskt Söndagsskole-Bibliotek. Hon var samtidigt engagerad i inre missionsverksamhet i Jönköping, där hon då bodde sedan år 1860 med sin man Carl Magnus Ramsay.
Med religiös övertygelse som grund engagerade hon sig under större delen av sitt vuxna liv i barns och ungas uppfostran och vård. Intresset för handikappade barn hade väckts tidigt och stärkts efter en studieresa till England år 1854. På 1860-talet grundade hon en småskola i Jönköping, och 1874 kunde hon öppna ett hem för sjuka och ”vanföra” barn, beläget vid Vättern norr om Jönköping. Gården hade köpts av hennes far för just detta ändamål och döptes till Wilhelmsro. Femton år senare kom vården att företrädesvis ägnas barn med epilepsi. Senare bildade hon tillsammans med bland andra prinsessan Eugénie en förening i Stockholm för vård av sjuka barn. År 1880 tillkom Eugeniahemmet som bestod till 1971.
Jämsides med sitt engagemang för barn och unga ägnade Ebba Ramsay sig åt författarskap och stod för en omfattande översättargärning, allting i samma kristliga anda. Författardebuten skedde med Sanning och dikt. Pennritningar från Skärgården, 1854. Hennes diktning utmärks av traditionell religiös tematik men också av socialt engagemang. I synnerhet efter år 1870 blev hon mycket aktiv som författare och översättare. Med åren gav hon ut närmare ett hundratal skrifter, oftast under signaturen E. R–y. Det stora flertalet av dessa skrifter var broschyrer, som bland annat innehöll anvisningar för söndagsskolan och andra andliga ämnen, men också behandlade epileptikervård, nykterhetsfrågor och barnhälsa. Mycket hade direkt anknytning till hennes egen verksamhet, till exempel Om Wilhelmsrokolonien för barn, 1894. Men hon skrev också biografier, exempelvis ”Tag och läs!”: Augustini lif, 1902, en vissamling och en sagobok. Hon var dessutom utgivare av och redaktör för flera skriftserier för söndagsskolor, för en kortlivad barntidning i Göteborg och för några missionsblad. Ett par år före hennes död utkom memoarerna Från mina barndomsdagar 1828–1845, 1919, på Norstedts förlag.
Ebba Ramsays skrifter såväl som hennes översättningar ska ses mot bakgrund av den starkt ökande utgivningen av religiösa verk och publikationer efter 1850-talets slut, då konventikelplakatet hade avskaffats och det blev tillåtet att samlas för bibelstudier och samtal i hemmen utan medverkan av präst. De många skrifterna fyllde ett viktigt behov som underlag för alla som ville diskutera religiösa eller sociala frågor i detta nya sammanhang.
Ebba Ramsay var också en flitig översättare, främst från engelska men också från franska och tyska. I likhet med hennes egna arbeten var det ofta fråga om broschyrer. Hennes första översättning var dock omfångsrik: Catharine Maria Sedgwicks Gift och ogift eller Ännu några sanna skildringar ur det husliga lifvet, 1852–1853, två band om tillsammans drygt 700 sidor. Ofta innehöll hennes översättningar beteckningarna bearbetning eller fri översättning, särskilt när det gällde skrifter av kristen karaktär. Flera av hennes översättningar hade bibliska motiv från både Gamla och Nya Testamentet. Hon förhöll sig också mycket fritt när det gällde översättningen av den mycket populära, samtida engelska författaren Charlotte Tuckers ungdomsböcker.
Ebba Ramsays stora betydelse låg i att hon genom sin verksamhet på flera områden, i en tid när barn med handikapp inte ägnades mycket intresse, underströk vikten av att dessa barn måste beredas adekvat vård.
Ebba Ramsay dog i Jönköping 1922.
