Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Elisabeth Bröms

16671738

Bruksägare

Elisabeth Bröms var en driftig bruksägare i Gästrikland i början av 1700-talet. I slutet av 1600-talet införskaffade hon två större bruksegendomar som utgjorde grund i hennes verksamhet som brukspatron.

Elisabeth Bröms föddes på sommaren 1667 i Stockholm som andra dotter till läkaren Sven Bröms och hans hustru Catharina Helleday. Tre söner samt hustrun från faderns första äktenskap hade avlidit i pesten tio år innan Elisabeths födelse. Modern, som var köpmansdotter från Stockholm med skotsk bakgrund, dog av brännsjuka (dysenteri) kort efter Elisabeths födelse. Fadern hade läkarpraktik i Stockholm och var även livläkare vid hovet. Han hade arbetat åt bland annat drottning Kristina, Karl X Gustav och Karl XI. De moderlösa döttrarna fick en grundlig uppfostran och "undervisning i vetenskaperna" av fadern, vilket skulle vara till nytta för dem i deras senare verksamhet. När fadern 1676 slutade sin hovtjänst och avvecklade läkarpraktiken i Stockholm, flyttade Elisabeth Bröms med sin far och äldre syster Catharina Bröms till Ockelbo i Gästrikland. Sven Bröms var av prästsläkt från Ockelbo och hade ärvda jordegendomar där, vilka han utökade vid denna tid för att bilda säteriet Wij. På 1670-talet startade han även en bruksrörelse i trakten tillsammans med rådmannen i Arboga, Robert Petre. De grundade Brattfors järnhammare och Åbro masugn i Ockelbo socken, vilket var starten på familjen Bröms bruksägande.

När Elisabeth Bröms var omkring 16 år gifte hon sig med kyrkoherden i Katarina församling i Stockholm, Erik Tilas. Med honom fick hon fyra döttrar. Maken dog redan 1688 och Elisabeth Bröms blev änka för första gången vid 21 års ålder.

Systern Catharina Bröms hade från början av 1680-talet tillsammans med sin förste make och därefter med sin andre make successivt övertagit föräldrahemmet Wij säteri och driften av dess egendomar inklusive bruksrörelsen. Vid faderns död 1693 löstes Elisabeth Bröms ut av systern.

Elisabeth Bröms flyttade vid denna tid över Östersjön till den svenska besittningen Livland (idag Estland). Hon var nu gift med Crispinus Jernfeldius vilken hade tjänst som teologie professor vid universitetet i Dorpat och som pastor i S:t Johannis kyrka i samma stad. Elisabeth Bröms fick en son i sitt andra äktenskap, Crispin, som föddes 1694 i Dorpat. Maken dog redan 1695, enligt uppgift i sviterna efter att kungen Karl XI blivit uppretad vid en audiens och stött honom i väggen efter en dispyt om den nya psalmboken. Elisabeth Bröms var änka för andra gången, 28 år gammal.

Under sin andra änkeperiod gjorde Elisabeth Bröms en viktig affär då hon övertog två bruksegendomar i sin hembygd Gästrikland. När hennes förste makes bror, assessorn Daniel Tilas, dog 1697 och efterlämnade flera bruksegendomar, öppnade sig en möjlighet för systrarna Bröms att utöka sina bruksintressen. Genom inlösen övertog Elisabeth Bröms följande år, som änka i eget namn, svågerns högt belånade egendom Högbo bruk med Edske masugn, samt Mackmyra bruk med Valbo masugn. Systern Catharina Bröms och hennes make biskop Carl Carlsson hjälpte henne med kapital och borgen att överta lånen i Riksbanken. Systrarna infann sig personligen i banken och Elisabeth Bröms åberopade vid köpet bördsrätt för sina döttrar efter sin farbror.

Av de två bruken, som nu sköttes av förvaltare, kom Mackmyra att bli det som Elisabeth Bröms tog hand om för egen del. År 1692 hade Mackmyra bruk en hammare och två härdar med en smidesrätt på 600 skeppund stångjärn. Fyra år efter övertagandet, 1702, köpte systern Catharina Bröms det andra bruket, Högbo bruk med Edske masugn, av henne. Elisabeth Bröms kom att äga och driva Mackmyra hammare och Valbo masugn, vilka hon fick lagfart på 1703, till sin död på 1730-talet.

Systrarna Bröms levnadsbanor kom hädanefter att följa varandra under många år. Elisabeth Bröms gifte sig 1701 för tredje gången, nu med domprosten i Västerås, Nils Dwan. I Västerås bodde sedan tretton år tillbaka systern tillsammans med sin make biskopen, fyra egna barn, samt många styvbarn. Systrarna tycks ha gjort avtryck i staden då de i en visa kallades "domprost Lisa" och "biskop Karin", och enligt visan utövade de ett starkt inflytande över sina män.

År 1709 dog Nils Dwan och Elisabeth Bröms blev vid 42 års ålder änka för tredje gången. Systern hade blivit änka året innan och då flyttat från Västerås hem till Wij säteri. På Mackmyra bruk fanns vid denna tid ännu inte någon ståndsmässig herrgårdsbyggnad, så att bo där var inget alternativ för Elisabeth Bröms. Hon kom att stanna endast en kort tid i Västerås. År 1712 anges domprostinnan Bröms som innehavare av Albäcks säteri i Simtuna socken i Uppland. Detta var hennes bas under åtminstone de närmaste nio åren. År 1721 tog sonen majoren Crispin Jernfelt över säteriet. Han bodde dock kvar på Gäddeholms säteri i Irsta och flyttade först 1727 till Albäck. Troligen stannade Elisabeth Bröms kvar på Albäck under dessa år. Hon kan även ha bott hos dottern Maria Tilas på Granbergs säteri i Litslena socken omkring 1726. Senast 1731 hade hon sitt hem hos yngsta dottern Catharina Tilas och hennes make häradshövdingen i Gästrikland Lars Axel Stiernmarck, först på Backberg i Ovansjö och sedan på Ås i Österfärnebo. År 1732 fick hon bistå sin 14-åriga dotterdotter Elisabeth Margareta Stiernmarck, som blivit föräldralös på våren samma år, då hennes båda föräldrar avlidit kort efter varandra. De flyttade tillsammans från Österfärnebo till Ockelbo. Dotterdottern gifte sig följande år på Wij i Ockelbo, 15 år gammal, med den tjugofem år äldre ryttmästaren Per Hierta. Denne var bror till Hans Hierta, gift med systern Catharina Bröms dotterdotter Catharina Cederström, och boende på Wij säteri. Hans Hierta och hustrun kom vid mitten av 1730-talet att ta över Högbo bruk. Troligen bodde Elisabeth Bröms från denna tid på Wij i Ockelbo.

Som änkor inledde systrarna Bröms ett framgångsrikt samarbete som brukspatroner i Gästrikland där de i samverkan kom att driva sina omfattande bruksegendomar. Kanske var systern Catharina Bröms den mer drivande, men tillsammans hade systrarna en dominerande ställning inom bruksnäringen i Gästrikland i början av 1700-talet.

Elisabeth Bröms hade inspektorer som skötte bruken, men var engagerad i driften och ekonomin. Hon köpte ett flertal gårdar i Hedesunda och Valbo socknar som gjorde henne till en stor jordägare. Hon genomförde även förändringar på sina bruksegendomar. Valbo masugn revs 1708 och återuppbyggdes följande år. Åren 1713–1733 återstartade och drev systrarna Elisabeth och Catharina Bröms med framgång Högbo gruva i Ovansjö. En tredjedel av malmen gick till Elisabeth Bröms masugn i Valbo och två tredjedelar till Catharina Bröms masugnar i Ockelbo.

På 1730-talet gjorde Elisabeth Bröms genomgripande ombyggnationer vid Mackmyra hammare. Hon var även aktiv i rättsliga processer mot bönderna i trakten. Processerna gällde ärenden viktiga för verksamheten, till exempel kolleveranser och vattenreglering. Hon köpte även upp hemman när ägarna inte kunde betala lån som de tagit av henne. Hennes agerande i affärer var inte alltid populärt men framgångsrikt.

Elisabeth Bröms avled 1738, 71 år gammal, troligen på Wij i Ockelbo.


Stefan Nilsson


Publicerat 2020-03-02



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Elisabeth Bröms, www.skbl.se/sv/artikel/ElisabethBroms, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Stefan Nilsson), hämtad 2020-04-07.




Övriga namn

    Smeknamn: Domprostinnan Bröms, Domprost Lisa


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Catharina Margareta Hansdotter Helleday
  • Far: Sven Bröms
  • Syster: Catharina Bröms
fler ...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, : Hemundervisning av fadern


Verksamhet

  • Yrke: Bruksägare, Mackmyra bruk med Valbo masugn
  • Yrke: Bruksägare, Högbo bruk med Edske masugn
  • Yrke: Godsägare, Simtuna säteri


Kontakter

  • Släkting: Elisabeth Margareta Stiernmarck, dotterdotter


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Ockelbo
fler ...


Källor

Arkiv
Litteratur


Vidare referenser

Litteratur
  • Hillbom, Anna-Lisa, 'Kvinnliga brukspatroner i Gästrikland', Från Gästrikland, 1987, s. 47-59

  • Nilsson, Ulf-Ivar, 'Kvinnliga brukspatroner', Arbetarbladet, 2016-04-03

  • Westerlund, Kerstin, Kvinnliga brukspatroner, Tekniska museet, Stockholm, 2004