Elisabeth Östman var hushållslärare och drev Elisabeth Östmans Husmodersskola i Stockholm. Hon författade Iduns kokbok och engagerade sig också politiskt.
Elisabeth Östman föddes den 3 augusti 1869 i Skokloster. Hennes far Lars Johan Östman var kyrkoherde i Skoklosters och Funbo socknar. Modern hette Anna Östman och var kyrkoherdens andra hustru. Elisabeth Östman växte upp med flera halvsyskon. Hon hade också en äldre syster, Anna Beata Katarina, som dog vid sex års ålder, och två yngre bröder, varav en inte uppnådde vuxen ålder.
Elisabeth Östman började efter avslutad skolgång i Uppsala på Fackskolan för huslig ekonomi i samma stad, och tog 1899 en skolkökslärarinneexamen. Efter examen fick hon på samma skola en tjänst som lärare i huslig ekonomi. Hon stannade där till 1902 då hon startade Elisabeth Östmans Husmoderskurs, senare kallad Elisabeth Östmans Husmodersskola. I hennes skola lades stor vikt vid att eleverna fick undervisning i både gas-, elektrisk och vedspis. De skulle vara väl rustade för en värld stadd i förändring.
Till en början låg skolan på Jakobsbergsgatan 34 och förutom det pedagogiska arbetet ägnade Elisabeth Östman sig åt att skriva. Det blev en mängd artiklar i husliga frågor åt tidningar och tidskrifter. År 1908 blev hon redaktör för de i tidningen Idun mycket populära inslagen ”Hjälpreda för hemmet” och ”Iduns köksalmanacka”, som presenterade matlagningsförslag för varje veckodag. I över 15 år var hon också konsulent för Stockholms Gasverk, senare Stockholms Elektricitetsverk, där hon biträdde vid konstruktion och utprovning av gasspisar och så småningom elspisar. Hon skrev även bruksanvisningar för Husqvarnas, Norrahammars och Näfveqvarns gasspisar.
På hösten 1911 publicerades en annons om den nyutkomna Iduns kokbok författad av Elisabeth Östman. Den beskrevs som ”det borgerliga hemmets kokbok per préférence”, innehöll 1 071 matrecept, och var illustrerad med färgtrycksplanscher över styckningsscheman, köttstycken, fåglar, fiskar, svampar och grönsaker. Kokboken sades vara den ”modernaste till innehåll och utstyrsel”. Alla recepten hade utprovats vid Elisabeth Östmans Husmodersskola. Iduns kokbok innehöll även anvisningar för dukning, servering och servettbrytning, som även de illustrerades med fotografier. Kokboken riktade sig i första hand till den borgerliga hemmafrun, till hjälp i hennes roller som husmor och värdinna.
Under bara tre månader nästkommande år hann mycket hända i Elisabeth Östmans liv. I mars månad förlovade hon sig med byggnadsingenjören vid Stockholms Elektricitetsverk Kristian Sundstrand, och den 15 juni 1912 vigdes paret i Ersta kapell i Stockholm. Året därpå flyttade det välbärgade paret in i ett nybyggt bostadshus på Klarabergsgatan och på fastighetens vindsvåning fortsatte Elisabeth Östman bedriva sin husmodersskola i ett stort nyinrett kök.
År 1914 annonserades i Idun att Elisabeth Östman hade för avsikt att hålla kurser även i vegetarisk matlagning. Hon skickade därför en av sina lärare till Tyskland för att där studera den moderna vegetariska matlagningskonsten. Elisabeth Östman utarbetade utspisningsstater, det vill säga rekommendationer för en allsidig, näringsriktig kosthållning, för Stockholms stads sjukhus, och utförde senare ett liknande arbete för sjukhusen inom Malmöhus läns landstingsområde. För dem författade hon också en stor sjukhuskokbok.
Elisabeth Östman engagerade sig även politiskt. I mars 1919 hölls det kommunala val enligt de nya principerna för allmän och lika rösträtt i den första valkretsen i Stockholm. En av de som kandiderade för högern och som valdes in på två år var Elisabeth Östman. Hon var en av femton kvinnor som kom in i Stockholms stadsfullmäktige. Under åren 1923–1927 representerade hon i stadsfullmäktige slakt- och saluhallsstyrelsen, ålderdomshemmens styrelse och Stockholms stads sjukhusstyrelse.
Vid 1920-talets början drabbades Elisabeth Östmans make Kristian Sundstrand av sjukdom och avled i januari 1921. Hon fortsatte ändå oförtrutet sitt arbete vid husmodersskolan och inom politiken. Elisabeth Östman fungerade som konsulent för köksanläggningarna vid många sjukhusbyggnationer och ombyggnader och anlitades flitigt som rådgivare åt arkitekter. Hennes husmodersskola hade så gott renommé att man vid en stor hemutställning i Italien 1927 hade byggt upp skolkök efter hennes modeller. Dessa väckte stor uppmärksamhet.
Efter en tids sjukdom avled Elisabeth Östman den 3 mars 1933 i en ålder av 64 år. Hennes stoft vilar på Norra begravningsplatsen i Solna under gravstenen med inskriptionen ”Laura Elisabet Sundstrand”. Efter hennes död drevs skolan vidare under samma namn och på samma adress.
