Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Elma Charlotta Danielsson

1865-03-011936-02-08

Journalist, facklig och politisk pionjär

Elma Danielsson var en av grundarna av den första socialdemokratiska kvinnoorganisationen i Sverige, Kvinnliga arbetareförbundet, som bildades i Malmö 1888. Hon spelade en viktig roll inom den tidiga arbetarrörelsen, inte minst genom sitt engagemang för att organisera kvinnorna och genom sitt arbete på tidningen Arbetet.

Elma Danielsson föddes år 1865 i Falun. Hennes mor Karolina Charlotta Sundqvist drev ett mindre pensionat och hennes far Anders Sundqvist var handelsman. Fadern emigrerade dock till USA år 1871. När hon var 16 år träffade hon Axel Danielsson och de förlovade sig. Han hade under sin gymnasietid varit inackorderad hos Elma Danielssons mor och efter sin examen 1881 åkte han till Uppsala för vidare studier. Elma Danielsson påbörjade samtidigt sin utbildning till folkskollärare vid seminariet i Falun och när hon var klar med studierna började hon arbeta som lärare. Axel Danielsson, som ganska snart avbrutit sina studier och därefter först flyttat till Stockholm och sedan till Malmö, försökte övertala henne att komma efter och leva med honom i samvetsäktenskap. Elma Danielsson tvekade, med tanke på de fördömanden hon som kvinna riskerade genom att ta ett sådant steg. När Axel Danielsson, som i Malmö grundat tidningen Arbetet och där bedrivit en orädd journalistik, i slutet av 1887 drabbades av de första tryckfrihetsåtalen ändrade hon sig. Elma Danielsson sade upp sig från sin anställning som lärare i Söderhamn och for till Malmö, där hon inte bara kom att leva i ett samvetsäktenskap utan också öppet anslöt sig till socialdemokratin. Elma Danielsson anställdes på Arbetet, om än inte formellt, då hennes lön inkluderades i Axel Danielssons.

Under Axel Danielssons tid i fängelse, som varade ett och ett halvt år, skötte Elma Danielsson en hel del journalistiskt arbete på tidningen och hon fungerade som en länk mellan tidningen och dess fängslade redaktör. Under denna tid deltog hon också i bildandet av Kvinnliga arbetareförbundet i Malmö och visade sig då vara en skicklig och entusiasmerande talare, i den borgerliga pressen bland annat kallad ”Bastiljen-stormare” och ”petrolös”. Striden mellan en reformistisk och en anarkistisk falang, som rasade inom socialdemokratin vid den tiden, fanns också inom det kvinnliga förbundet. Elma Danielsson som tillhörde reformisterna avgick som ordförande år 1890 och efterhand upphörde förbundets verksamhet.

Hösten 1890 skedde en brytning mellan Elma och Axel Danielsson, till följd av hans otrohetsaffärer och utsvävande liv. De förenades igen året efter då det visat sig att Elma Danielsson var gravid. Återföreningen varade dock inte länge. I juli 1891 for hon till sin mor i Falun, lämnade sonen Atterdag i hennes vård och reste själv till USA, där hon kom att arbeta som guvernant och hembiträde. Hon bodde i USA i fem år, men reste hem igen då hon nåddes av det tragiska beskedet om sin sons död. Paret Danielsson förenades då igen och i början av 1897 gifte de sig. Tre år senare dog Axel Danielsson till följd av de hälsoproblem han länge haft. Axel och Elma Danielssons relation må ha varit turbulent, men hon kom att vårda hans minne och bland annat återskapa hans arbetsrum för eftervärlden.

Elma Danielsson återanställdes på Arbetet när hon kom tillbaka till Malmö år 1897. Med ett kort avbrott, och efter hand med alltmer journalistiska uppgifter, arbetade hon där fram till sin pensionering. När kvinnors villkor uppmärksammades i olika artiklar bar de för det mesta hennes signatur. Hon kom att göra sig känd för sin vassa penna, som inte väjde för kritik och sarkasmer mot meningsmotståndare men inte heller mot de egna. Hon engagerade sig under tiden vid tidningen också intensivt i den socialdemokratiska politiken. Elma Danielsson var en av initiativtagarna bakom Kvinnornas diskussionsklubb som bildades i Malmö år 1900, och kom där att inneha en viktig roll. Hon valdes även till styrelseledamot i Malmö Arbetarekommun år 1901. Elma Danielsson var därtill ombud på partikongresserna 1905 och 1908 och även på de socialdemokratiska kvinnornas kongress 1908.

Kvinnoklubben i Malmö och Elma Danielsson kom att utmärka sig genom att ta upp mer kontroversiella frågor inom rörelsen. Bland annat var frågan om barnbegränsning uppe till debatt och till partikongressen 1905 lämnade klubben in en motion om barnkrubbor och om att män som övergav en gravid kvinna skulle dömas lika hårt som en strejkbrytare. En tvistefråga bland de socialdemokratiska kvinnorna vid kongressen var om man skulle kräva rösträtt för kvinnor här och nu, eller om kravet, som partilinjen påbjöd, skulle skjutas upp till dess att allmän rösträtt för män var uppnådd. Elma Danielsson och Anna Sterky följde partilinjen medan de övriga elva kvinnliga ombuden röstade för att kvinnorösträtten skulle tas upp.

Elma Danielsson var under 1900-talets första decennium en flitigt anlitad föredragshållare vid såväl fackliga som politiska möten, både i och utanför Skåne. Hon lockade många åhörare, med föredrag som täckte ett brett register av frågor och ämnesområden. Hon tillhörde tydligt den ledande gruppen inom den socialdemokratiska kvinnorörelsen som höll på att växa fram, men ganska tidigt kom hon i konflikt med de övriga i ledningen. Delvis hade konflikten sin grund i sakfrågor, delvis i den tendens Elma Danielsson hade att skapa konflikter genom sitt omvittnat hetsiga humör.

Det var särskilt i två frågor som Elma Danielsson anmälde avvikande mening. Den första var förslaget om nattarbetsförbud för kvinnor, som de socialdemokratiska kvinnorna starkt protesterat emot. Elma Danielsson stödde däremot förslaget och därmed partilinjen, vilket ledde till en konflikt som kan följas i artiklar i Arbetet och i de socialdemokratiska kvinnornas tidning Morgonbris. Den andra frågan gällde värdet av och möjligheten att organisera kvinnorna i separata organisationer, en fråga i vilken Elma Danielsson efterhand uttryckte en allt större tveksamhet och till slut direkt motstånd. Även detta ledde till hårda meningsutbyten, där hon särskilt kom i konflikt med Anna Sterky, som var ordförande för de socialdemokratiska kvinnornas arbetsutskott och som länge varit intensivt engagerad i de särskilda kvinnliga fackförbunden.

Den öppna polemiken inom kvinnorörelsen upphörde kring år 1910. Elma Danielsson fortsatte att skriva i Arbetet, även fortsättningsvis ofta polemiskt, men hon nämnde inte kvinnokongresserna som hölls under 1910-talet och inte heller bildandet av Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund år 1920. År 1922 gick Elma Danielsson i pension och drog sig då helt tillbaka från politiken och offentligheten.

Elma Danielsson dog år 1936. Hon ligger begravd på S:t Pauli mellersta kyrkogård i Malmö.


Christina Carlsson Wetterberg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Elma Charlotta Danielsson, www.skbl.se/sv/artikel/ElmaDanielsson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Christina Carlsson Wetterberg), hämtad 2018-12-19.




Övriga namn

    Flicknamn: Sundqvist


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Karolina Charlotta Sundqvist, född Hoppstadius
  • Far: Anders Sundqvist
  • Bror: Karl Emil Sundqvist
fler...


Utbildning

  • Lärarseminarium, Falun: Folkskollärarexamen, Folkskoleseminariet i Falun


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, folkskollärare
  • Yrke: Lärare, folkskollärare
  • Yrke: Journalist, Arbetet
fler...


Organisationer

  • Kvinnliga arbetareförbundet i Malmö
    Medgrundare, medlem, ordförande
  • Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP, nuvarande Socialdemokraterna)
    Medlem
  • Kvinnornas diskussionsklubb
    Initiativtagare, medlem
  • Malmö Arbetarekommun
    Medlem, styrelseledamot 1901-?


Bostadsorter

  • Födelseort: Falun
  • Falun
  • Söderhamn
fler...


Källor

Litteratur
  • Carlsson Wetterberg, Christina, Kvinnosyn och kvinnopolitik: en studie av svensk socialdemokrati 1880–1910, Arkiv, Diss. Lund : Univ., Lund, 1986

  • Carlsson Wetterberg, Christina, 'Nattarbetsförbud för kvinnor: skydd eller diskriminering?', Arbetets historia: föreläsningar i Lund. 6., 1993, s. 99–113

  • Lindgren, Anne-Marie & Lindgren Åsbrink, Marika, Systrar, kamrater!: arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer, Idé och tendens, Stockholm, 2007



Vidare referenser