Elsa Beskow var konstnär och illustratör men främst bilderboksförfattare. Hon var den kanske främsta representanten för den generation kvinnliga bilderboksskapare som intog barnboksscenen i Sverige de sista decennierna av 1800-talet.

Elsa Beskow föddes 1874 och växte upp i ett hem i Stockholm med pappa Bernt Maartman, grosshandlare från Norge, och modern Augusta Fahlstedt, folkskollärare. Familjen bestod också av sex barn med storebrodern Hans som den äldste. Elsa Beskow var i sin tur äldst av de fem systrarna. När fadern dog var hon bara 15 år. Hans skickades då i väg att uppfostras av en morbror och mamman tog sina fem flickor och flyttade ihop med sina två ogifta systrar och en bror. Elsa Beskow kom därmed att växa upp i en mycket kvinnodominerad miljö där utkomsten var helt beroende av vad kvinnorna kunde förtjäna på olika arbeten. De ogifta mostrarna och morbrodern anses också vara förebilderna till Elsa Beskows senare mycket berömda bilderböcker om Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin och Farbror Blå.

Elsa Beskow och hennes systrar gick bland annat i en privatskola som drevs av en moster. Senare undervisades hon i Whitlockska samskolan, där Ellen Key var lärare. Hennes skolgång fortsatte på Tekniska skolan. Sitt första arbete som illustratör fick hon när hon tog mod till sig och gick upp till redaktionen för Svensk Läraretidnings Förlag, där den sträva Amanda Hammarlund hade hand om bland annat jultidningarna, och erbjöd sina tjänster som tecknare. Detta blev inledningen till hennes långa och framgångsrika karriär som författare och illustratör.

Ungefär samtidigt förlovade Elsa Beskow sig med Natanael Beskow, teologistuderande och blivande konstnär. Han hade först bett henne att stå modell för honom och snart därefter skrivit ett friarbrev. Ett par år senare gifte de sig och bosatte sig i Djursholm, där Viktor Rydbergs stora villa blev deras hem. De fick sex pojkar, av vilka konstnären Bo Beskow och författaren Gunnar Beskow är de mest kända. Medan maken var verksam som pastor med egen kyrka och senare som rektor för Djursholms samskola odlade Elsa Beskow sin konst genom bilderboksskapande och sagoskrivande. I hemmet var det inte bara huvudansvaret för barnen som vilade på hennes axlar. Hon stod också för en mycket viktig del av hushållets inkomster genom sitt arbete, som hon skötte med barnen lekande omkring sig.

Elsa Beskow debuterade 1897 med Sagan om den lilla, lilla gumman, ett gammalt barnkammarrim som hon hade hört av sin mormor när hon var liten. Efter debuten följde ett imponerande konstnärs- och författarskap med närmare 40 verk. Redan 1901 fick hon sitt genombrott med rimsagan Puttes äventyr i blåbärsskogen som kom att bli en klassiker och läsas för barn under hela 1900-talet. Sagan handlar om den lille Putte som vill ordna en namnsdagspresent åt sin mor och som får hjälp av Blåbärskungen och hans små medhjälpare att plocka korgarna fulla av lingon och blåbär. Bland de övriga av hennes verk utmärker sig bland annat Olles skidfärd, 1907, Tomtebobarnen, 1910, Hattstugan, 1930, och inte minst serien om fem böcker som inleddes med Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin, 1918, och avslutades med Petters och Lottas jul, 1947. Böckerna har blivit både film och TV-serie.

I Pelles nya kläder, 1912, berättar Elsa Beskow i ord och bild för de barn som i takt med urbaniseringen växer upp i städer och större samhällen, hur det går till när fårets ull förvandlas till kläder. Blomsterfesten i täppan, 1914, skildrar ett klassamhälle där överklassen med fasa ser det bokstavliga framträngandet av en lägre klass som i form av ogräs hotar idyllen under blommornas fest innanför staketet. Men det kommer till ett slags borgfred när den myndiga tisteln åtar sig att mota sina klasslikar i grinden. Där får de lyssna till de fina damernas, till exempel fru Kastanjebloms, sångartävling. Här, liksom i alla sina bilderböcker, återger Elsa Beskow växternas karakteristiska egenskaper i form och färg. Stina Hammar påpekade redan i biografin över Elsa Beskow 1958, att hon inte bara ritade ”en gran”, utan det framgick också tydligt vilket slags gran det var fråga om.

Elsa Beskow skrev åtskilliga sagor som utgavs i flera volymer. Utifrån sina erfarenheter, bland annat som teckningslärare vid Whitlockska samskolan 1894–1897, gav hon tillsammans med Herman Siegvald ut skolboken Vill du läsa? i tre band 1935–1937. Hon illustrerade också en handfull böcker med texter av andra, som Mors lilla Olle och andra visor, 1903, av Alice Tegnér, men hon ville helst arbeta med egna idéer. Hon levde och verkade i en tid då även en mängd andra kvinnliga bilderboksskapare intog barnboksscenen i Sverige, till exempel Nanna Bendixson, Jenny Nyström och Ottilia Adelborg. Inspirationen kom från engelska illustratörer, som Caldecott och Crane och från jugendkonsten i allmänhet. Pedagogiska tankar om synen på barn och deras läsning kom inte minst från Tyskland.

Synen på Elsa Beskows bilderböcker har växlat genom åren. Hennes borgerliga familjeskildringar har ibland ansetts idylliserande med en patriarkalisk man som bestämmer och moderliga kvinnor som fogar sig i sin kvinnoroll. Å andra sidan har det påpekats att det i själva verket ofta är kvinnorna som ordnar och ställer i böckerna och att barnen kan vara mindre anpassade och mer äventyrliga än gängse barnuppfostran föreskrev.

Elsa Beskow avled i Djursholm 1953 och är begravd på Djursholms begravningsplats. Sedan 1958 delar Sveriges Allmänna Biblioteksförening ur priset Elsa Beskow-plaketten till årets mest förtjänta barnboksillustratör.