Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Elsa Stina Larsdotter Laula Renberg

1877-11-291931-07-22

Politiker, samisk medborgarrättsaktivist

Elsa Laula Renberg var en sydsamisk politiker, aktivist och skribent som arbetade aktivt för att samer skulle organisera sig för att få politiskt inflytande.

Elsa Laula Renberg växte upp i en fattig familj i Gajokfjäll i Dikanäs, Vilhelmina. Under åren 1888–1891 gick hon i Lappmissionens skola i Bäcksele. Hennes far och åttaårige bror drunknade under oklara omständigheter i juli 1899. Familjen Laula var då inblandad i en konflikt med nybyggare som inte ville acceptera att familjen ägnade sig åt småbruk på sitt lappskatteland. Under denna tid hade samerna inte rätt att bruka jorden och de hade heller inte papper på att de ägde marken. Elsa Laula Renbergs mor, Kristina Larsdotter, reste år 1900 till Stockholm för att inför kungen klaga på renbeteslagen från 1898. Utfallet blev att hon fick ett kungabrev som gav henne rätten att bebo och bruka marken så länge hon levde.

Elsa Laula Renberg engagerade sig mot den svenska ”Lapp ska vara lapp-politiken” som förespråkade att de renskötande samerna skulle bevara en nomadiserande livsstil. Hon valdes år 1904 till talesperson för samerna i Åsele, Vilhelmina och Lycksele. I egenskap av talesperson reste hon med ett par andra samer till Stockholm för att upplysa kung Oscar II om samernas svårigheter. Under besöket blev hon omskriven i tidningar och hon etablerade kontakt med Fredrika-Bremer-Förbundet. Genom drottning Sofias försorg fick Elsa Laula Renberg ett studiestipendium som gjorde att hon kunde utbilda sig till barnmorska i Stockholm. Under stockholmsåren umgicks hon med feminister och rösträttsaktivister. Hon blev allteftersom känd som en stridbar förkämpe för samers rättigheter.

I augusti 1904 bildades Lapparnas Centralförbund, det första kända sameförbundet i världen. Elsa Laula Renberg blev dess ledare. Samma år trycktes kampskriften Inför lif eller död? Sanningsord i de lappska förhållandena, författad av henne. I pamfletten pekar hon på orättvisor som drabbade samer eftersom de inte hade rätt att äga och bo på de lappskatteland som de betalat skatt för. Hon pekar på diskrimineringen av samer genom att lyfta fram statens engagemang för nybyggare som kommit söderifrån och som fått land att bruka i norra Sverige. Pamfletten tar även upp frågor som rör utbildning och rösträtt. På grund av avsaknad av medel tynade Lapparnas Centralförbund bort. År 1918 återbildades det i samband med det första samiska landsmötet i Sverige, som hölls i Östersund.

År 1908 gifte sig Elsa Laula Renberg med Tomas Petersen Toven. Makarna antog efternamnet Renberg. De bosatte sig söder om Mosjøen i Norge. Under äktenskapet föddes sex barn, av vilka fyra överlevde småbarnsåren. Parallellt med att Elsa Laula Renberg arbetade med rennäring reste hon runt och höll föredrag om samiska frågor. Hon var övertygad om att samerna måste organisera sig för att få politiskt inflytande. Med maken startade hon Brurskanken samiske lag som var en av de första sameföreningarna i Norge. För att även engagera kvinnor startades Brurskankens samiske kvindeforening, som Elsa Laula Renberg blev ledare för.

År 1917 hölls det första samiska samnordiska stormötet i Trondheim. Mötet arrangerades av Brurskankens samiske kvindeforening och Elsa Laula Renberg var inledningstalare. Bland deltagarna fanns delade åsikter mellan dem som ville bevara samiska traditioner och dem som förespråkade assimilation till storsamhället. Elsa Laula Renberg hörde till dem som ville värna om en traditionell livsstil. Hon var även aktiv i arbetet för att anordna Sveriges första samiska landsmöte i Östersund 1918.

Elsa Laula Renberg var kontroversiell under sin livstid men ses idag som en samisk pionjär och föregångskvinna som gjorde sin röst hörd i en tid då samer diskriminerades genom ”Lapp ska vara lapp-politiken” och då kvinnor inte hade rösträtt. Som same och kvinna lyckades hon lyfta frågor om markrättigheter, utbildning och medborgerliga rättigheter. Den 6 februari, datumet för det första samiska landsmötet i Trondheim där Elsa Laula Renberg var inledningstalare, firas idag som samernas nationaldag. Då sametingsparlamentariker från hela Norden träffades i Trondheim den 7 februari 2017 beslutade de att Elsa Laula Renbergs födelsedag den 29 november ska bli en allmän samisk flaggdag. Elsa Laula Renberg har även uppmärksammats genom teaterföreställningen Elsa Laula – kvinnen som sprengte grenser, som hade urpremiär på norska i Trondheim den 6 februari 2012. Pjäsen har spelats även i Sverige.

Elsa Laula Renberg dog i sviterna av tuberkulos den 22 juli 1931. Hon är begravd på Dolstad kyrkogård i Mosjøen.


Anne Heith



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Elsa Stina Larsdotter Laula Renberg, www.skbl.se/sv/artikel/ElsaStinaLarsdotterLaulaRenberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anne Heith), hämtad 2018-12-10.




Övriga namn

    Flicknamn: Laula
    Alternativ namnform: Laula-Renberg


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Kristina Josefina Larsdotter
  • Far: Lars Tomasson Laula
  • Bror: Tomas Leonard Laula
fler...


Utbildning

  • Läroverk, Örebro: Realexamen
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Barnmorskeutbildning, Barnmorskeläroanstalten


Verksamhet

  • Ideellt arbete: Medborgarrättsaktivist, förkämpe för samiska rättigheter i Sverige och Norge
  • Yrke: Författare
  • Yrke: Renägare


Kontakter

  • Kollega: Anna Lindhagen
  • Kollega: Carl Lindhagen
  • Kollega: Karin Stenberg
fler...


Organisationer

  • Lapparnas Centralförbund
    Medgrundare, ordförande fr o m 1904
  • Fatmomakke Sameförening
    Medgrundare, medlem
  • Brurskanken samiske lag
    Medgrundare, fr o m 1910 grundare och ordförande, Brurskankens samiske kvindeforening


Bostadsorter

  • Födelseort: Dikanäs
  • Dikanäs
  • Bäcksele
fler...


Källor

Litteratur
  • Gaski, Harald, Skriftbilder: samisk litteraturhistorie, Davvi girji, Kárášjohka [Karasjok], 1998

  • Hirvonen, Vuokko, Voices from Sápmi: Sámi women's path to authorship, DAT, Guovdageaidnu [Kautokeino], 2008

  • Kulonen, Ulla-Maija, Seurujärvi-Kari, Irja & Pulkkinen, Risto (red.), The Saami: a cultural encyclopaedia, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki, 2005

  • Lundmark, Bo, 'Hon var en förgrundsgestalt i samernas historia', Samefolket, 1978:6, s. 10–25, 1978

  • Nilsson, Marianne (red.), Fatmomakke sameförening 1904-1979, Fören., Vilhelmina, 1980

  • Stien, Laura, 'Om samiske pionérer', Ottar, 1976:88, s. 18-25, 1976



Vidare referenser

Litteratur
  • Persson, Cecilia, Jürgensen, Ada E. & Hege Nylund, Liv, Elsa Laula – kvinnen som sprengte grenser, 2017 (Teaterpjäs)



Elsa Laula Renberg, Fotograf okänd, (Tromsø Museum – Universitetsmuseet)
Elsa Laula Renberg, Fotograf okänd, (Tromsø Museum – Universitetsmuseet)

Nyckelord

1900-talet Kvinnorörelsen Mänskliga rättigheter Pionjärer Politik Politiker Samer