Emma Zorn var filantrop och donator och grundare av Zornmuseet.

Emma Zorn föddes i Stockholm den 30 april 1860 som ett av tre barn till Martin Lamm och Henriette Meyerson. Båda föräldrarna tillhörde judiska släkter som tidigt invandrat till Sverige. Emma Zorns farfar, Salomon Ludvig Lamm, blev en mycket framgångsrik industrialist och ägde Ludvigsberg, där han drev kattuntryckeri. Efter sin död 1857 lämnade han ett stort arv till sina åtta barn. Emma Zorns far tog över textilhanteringen och samtidigt köpte han fastigheten Stora Nygatan 37 i Gamla Stan där kontor, lager och bostad inrättades.

År 1852 gifte sig föräldrarna. Av Emma Zorns två syskon var det den äldste, Herman Lamm, som efter faderns död övertog textilfirman, och samtidigt var han en aktiv politiker, både lokalt i Stockholms stadsfullmäktige från 1900 och nationellt i riksdagen där han var förste vice talman 1919 till sin död 1928. Systern Anna Geber gifte sig med bokförläggare Hugo Geber, som blev känd för sin utgivning av facklitteratur och för att under en period ha varit August Strindbergs förläggare.

In i denna kulturella och förmögna familj föddes Emma Zorn. Hon fick en borgerlig flickas uppfostran. Hon gick inte i någon skola utan fick utbildning i hemmet, där hon bland annat fick undervisning av Ellen Key. Pianospel, handarbete, läsning av främst facklitteratur ingick i uppfostran, men inte kökskunskaper. Familjen besökte ofta teatern, operan och konsertsalar. Umgänget bestod framför allt av släktingar och vänner till föräldrarna. Tidigt var Emma Zorn gäst på barnbaler, som anordnades för att jämnåriga barn skulle få tillfälle att träffas och lära sig umgås socialt.

År 1881 träffade Emma Zorn den unge konstnären Anders Zorn. Hans far var en tysk bryggare som i Stockholm mötte Skeri Anna Andersdotter från Mora. Mötet resulterade i att sonen Anders föddes. Han gick igenom Konstakademien och på senvintern 1881 hade han börjat göra sig ett namn som porträttmålare. Emma och Anders Zorn träffades hos Anna Geber när han målade ett porträtt av sonen. Detta möte utvecklades till en livslång förbindelse.

De första fem åren tillbringade paret mest åtskilda, de träffades en månad 1882 och några veckor 1883. Anders Zorn påbörjade sin framgångssaga framför allt i England och i Spanien medan Emma Zorn var hemma i Sverige. Deras kontakt skedde framför allt per brev men i juli 1885 återvände Anders Zorn hem, de förlovade sig och vigdes den 16 oktober 1885 i Stockholm. Äktenskapet kom att gå genom djupa dalar och höga berg, men de höll ihop, trots allt. Deras stora sorg var den ofrivilliga barnlösheten, de var båda två mycket förtjusta i barn.

De efterföljande tio åren tillbringades mest utomlands. Anders Zorn hyrde ateljévåning i Paris och med den som utgångspunkt fick han en internationell beställarkrets, ofta förmedlad av Emma Zorn och hennes judiska sociala nätverk. Hans verk uppmärksammades inte minst på Världsutställningen i Paris 1889. År 1893 var Andes Zorn svensk kommissarie för den svenska konstavdelningen på Världsutställningen i Chicago. Emma Zorn följde med till USA och paret stannade där nästan ett år. Emma Zorn fungerade som värdinna, knöt viktiga kontakter, agerade sekreterare när det gällde konstverken: Biljetter, försäkringar, transporter, tillverkning av transportlådor, skötte korrespondensen. Emma Zorn hade redan tidigare visat sin organisatoriska förmåga som här verkligen kom till sin rätt. Anders Zorn reste till USA ytterligare sex gånger och Emma Zorn följde med honom på två av resorna.

År 1896 flyttade de hem till Sverige. De beslöt att ha sin fasta bostad i Mora där de byggde upp Zorngården som stod helt klar 1910. Innan dess, något år före sekelskiftet 1900 kom det till en kris i äktenskapet, men de flyttade aldrig isär. Deras liv tillsammans blev dock inte lika ihopkittat som tidigare. När Anders Zorn lät uppföra sin vildmarksateljé, Gopsmor, föredrog Emma Zorn att inte följa med till denna isolerade plats med ett gammaldags leverne.

Sedan paret Zorn flyttat till Mora började de båda intressera sig för bygdens väl och ve. De ville framför allt främja utbildning, lärande och läsande. Emma Zorn som själv var ivrig läsare och hade goda kontakter inom området tog 1899 initiativet till grundandet av Bibliotek för Mora sockenbor. Det blev ett ganska ansenligt bibliotek, vilket 1918 införlivades med Mora folkbibliotek. På hösten 1901 grundade Emma Zorn en föreläsningsförening i Mora, där hon deltog i styrelsearbetet fram till 1926. Mycket tack vare Emma Zorn och hennes kontakter hade Mora föreläsningsförening ovanligt många dugliga och kompetenta föreläsare. I mars 1905 bildades Mora Hemslöjdens Vänner, som den andra lokala hemslöjdsföreningen i landet – den första var i Leksand 1904. Emma Zorn var ordförande från början och engagerade sig mycket för föreningen. En specialitet för Mora var växtfärgning och Emma Zorn bekostade en handbok i ämnet.

År 1907 grundade Anders Zorn en folkhögskola i Mora, vilket var ett stort engagemang. Tanken var att kunna ge ungdom en högre frivillig undervisning efter folkskolan. Båda makarna engagerade sig starkt i Mora folkhögskola. Anders Zorn satt ordförande i styrelsen livet ut och efterträddes av Emma Zorn. Under årens lopp gjorde de flera donationer, stora som små, och båda undervisade där vid olika tillfällen.

Den sista stora donationen i Mora som makarna Zorn gjorde tillsammans var donationen Zornska barnhemmet. Det var 1917 som makarna skänkte mark och byggnad och dessutom bekostade en föreståndares lön. Så småningom tog kommunen över ansvaret och barnhemmet lades ner. Övriga institutioner finns fortfarande kvar. Makarna gjorde också många mindre donationer till behövande och föreningar vars syfte de delade. Efter Anders Zorns bortgång 1920 fortsatte Emma Zorn i mångt och mycket deras gemensamma verksamhet. Den kanske mest berömda donationen, den av Källaren Den Gyldene Freden till Svenska Akademien, slutförde hon sedan hon låtit renovera byggnaden. Bland andra institutioner som hon gynnade var Svenska Institutet i Rom som grundades 1926. Det finns många hedersdiplom och tackbrev till henne och bland annat blev hon på 1920-talet hedersmedlem av Nordiska museet. Redan 1905 hade hon fått sin första offentliga utmärkelse, den turkiska Chefkatorden, som bara utdelas till kvinnor. År 1911 fick hon Illis quorum av 8:de storleken.

Året efter makens död, 1921, anlitade hon konsthistorikern Gerda Boëthius som intendent för de zornska samlingarna och tillsammans började de återköpa Anders Zorns konst och planera för ett museum med Ragnar Östberg som arkitekt. Det stod färdigt 1939. Zornmuseet är idag en stor attraktion vid Siljan.

Under Emma Zorns sista tjugo år levde hon till stor del som tidigare, med många vänner, många besökare och många resor. På 1920-talet var framförallt Nathan Söderblom och Erik Axel Karlfeldt hennes närmaste vänner och de hade stort utbyte av varandra.

Den 4 januari 1942, vid 81 års ålder, avled Emma Zorn i Mora och hennes urna lades ner bredvid Anders Zorns kista på Mora kyrkogård. Det zornska gemensamma testamentet trädde i kraft. Fast och lös egendom samt kapitalet donerades till en statlig stiftelse, Zornsamlingarna.