Emma Andelius var handarbetslärare och en förgrundsgestalt inom den svenska hemslöjden. Hon initierade Umeå hemslöjdsförening 1909.
Emma Andelius var bördig från Persberg, Färnebo härad i Värmland där hennes far Olof Bergström kom att förvärva Finnshyttans bruk 1867, som efter faderns död några av sönerna tog över ansvaret för. Modern Brita Catharina födde tolv barn, tre döttrar och nio söner varav en var Emmas tvillingbror och de båda var näst yngst i syskonskaran. Föräldrarna uppmuntrade sina barn att studera. Efter skolgång vid flickskolor i Örebro och Uppsala flyttade Emma Andelius till Stockholm där hon utbildade sig hos den framstående sömmerskan och pedagogen Hulda Lundin. Hon vidarutbildade sig därefter hos Handarbetets Vänner varefter hon 1885 fick arbete som handarbetslärarinna vid Lyceum för flickor, som var en privatskola grundad 1875. Några år senare blev Södermalms högre läroanstalt för flickor, grundad 1881, hennes arbetsplats. Där arbetade hon fram till 1902 då hon gifte sig. I samband med Stockholmsutställningen 1897 fick Emma Bergström diplom för såväl silver- som bronsmedalj för snidade möbler i allmogestil och en möbelgrupp. Möbelgruppen skänktes 1966 till Nordiska museet av släktingar.
Från 1904, när Anna Whitlock fick idén till en kvinnlig konsumentkooperation, Svenska Hem, deltog Emma Andelius i dess planerande. När affären startade 1905 blev hon föreståndare för viktualierna. Det engagemanget tog dock slut när paret Andelius flyttade till Umeå 1906, men hon kom att delta i Svenska Hems jubileum 1930 på Konserthuset i Stockholm och fick en minnesplakett 1955 när Svenska Hem firade 50 år.
När paret Andelius kom till Umeå var det en stad under uppbyggnad efter branden1888. I början av 1900-talet var fattigdomen och den rena nöden i Västerbotten utbredd och kvinnor och män på landsbygden försökte sälja eller byta sina slöjdalster i Umeå mot mat. Emma Andelius insåg att den verksamheten skulle kunna organiseras på ett bättre sätt och hade tankar på att ta itu med frågan, då hon fick i uppdrag att köpa in slöjd för 2000 kronor - motsvarande cirka 120 000 kronor idag - för ett lotteri till förmån för Föreningen för Norrländsk hembygdsforskning, som bildats i Härnösand år 1909.
Emma Andelius möte med slöjden, och de möjligheter till försörjning som den gav, inspirerade henne att i november 1909 grunda Hemslöjdförening i Umeå, en av de första föreningarna av detta slag efter Hemslöjdsföreningen i Leksand, bildad 1904. Syftet med Hemslöjdsföreningen var initialt arbetsmarknadsmässigt, att skapa arbetstillfällen på landsbygden. Därtill fanns ett intresse för slöjden som sådan. Emma Andelius kom att betyda mycket för inventeringen av den västerbottniska slöjden, både den textila men också rotslöjden som hon ägnade ett särskilt intresse och dessutom skrev en bok om 1932. Emma Andelius var medveten om att den västerbottniska hemslöjden var okänd utanför regionen och hon inte bara inventerade utan köpte in och skänkte även en del slöjd till Nordiska Museet för att Västerbotten skulle vara representerat där. Hennes uppteckningar kom också att ligga till grund för tillverkning av textilier i Hemslöjdsföreningens regi.
Emma Andelius etablerade även ett försäljningsställe i Umeå. Efter några år kunde verksamheten 1917 få lokaler i det nybyggda Sparbankshuset, som ritats av arkitekt Torben Grut, där man stannade till 1940. Emma Andelius kunde vara nöjd. Hennes initiativ hade varit lyckosamt, många försörjde sig genom främst vävningen och Umeås borgerlighet hade fått en affär där kvalitet var garanterad. Hon satt i styrelsen för Hemslöjden under hela sin tid i Umeå, som varade fram till 1921 då hon flyttade med sin make till Helsingborg. Med till Helsingborg flyttade den fosterdotter, Aina Broström (1891-1964), som kommit till paret Andelius 1916. Orsaken torde ha varit att Aina Broströms mor, Emma Andelius syster, hade avlidit 1913.
Emma Andelius tilldelades flera utmärkelser, som Västerbottens hushållningssällskaps lilla guldmedalj 1920, Illis Quorum av femte storleken 1933, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbunds förtjänstplakett i silver 1934 samt Nordiska museets Hazeliusmedalj i silver 1936. Efter tiden i Umeå var hon inte längre föreningsaktiv men fortsatt intresserad av slöjd, och då särskilt för korsstygnsbroderi. Emma Andelius samlade mönster från olika svenska landskap, från Skandinavien och även från resor i Europa och därtill skapade hon egna mönster. Hennes skriftställarskap började redan 1901 i STF:s årsbok där hon skrev om Värmland. 1920 berättar hon i Umeå hembygdsförenings första årsbok om mötet med samiska slöjdare. Från och med 1928 ger hon ut ett stort antal böcker, de flesta om korsstygnsbroderier, under namnet Emma Bergström Andelius. Den sista boken För linneskåpet kom ut 1946 och två år före hennes död kom Hagaprinsessornas korsstygnsbok från 1945 i ny upplaga. En orsak till att hon slutade skriva torde vara hennes allt mer försämrade syn.
Maken dog i Helsingborg redan 1926 varvid Emma Andelius flyttade till Stockholm. Emma Andelius bodde kvar i Stockholm till sin död 1956. Hon ligger begravd på Filipstads östra begravningsplats tillsammans med maken och tvillingbrodern Edvard Bergström med familj.
