Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Esther Gehlin

1892-03-241949-10-24

Konstnär, textilkonstnär

Esther Gehlin var en mycket produktiv konstnär, främst inom måleri, där stilleben, porträtt och landskapsmotiv kom att dominera. På 1940-talet blev hon en pionjär inom textil konst genom sina applikationer.

Esther Gehlin föddes 1892 och växte upp i Köpenhamn i en borgerlig familj av judisk börd, som levt i Danmark sedan 1700-talet. Fadern Michael Emil Martin Henriques var textilfabrikör och hade 1892 startat Malmö Mekaniska Tricotfabriks AB (MMT). År 1897 blev han en av delägarna till Henriques & Løvengreens Trikotagefabrikker A/S som då startade tillverkning i en fabrik på Frederiksberg i Köpenhamn. Efterfrågan på trikåprodukter var stor och familjen Henriques blev förmögen. Flera i släkten Henriques hade konstnärliga yrken, bland annat Esther Gehlins farbror kompositören Fini Henriques och konstnären Marie Henriques.

Som 16-åring antogs Esther Gehlin till sin första konstutbildning vid Det Tekniske Selskabs Skole i Köpenhamn. Åren 1911–1915 studerade hon vid Kunstakademiet i Köpenhamn och redan första året på utbildningen medverkade hon i en utställning hos Kleis' Kunsthandel i Köpenhamn, arrangerad av Foreningen Ung Kunst. Under studietiden och strax därefter var hon representerad på Kunstnerernes efteraarsudstilling i Köpenhamn, och 1917 hade hon sin första separatutställning. Under sin studietid genomförde hon flera resor till bland annat Paris, Dresden och Berlin.

Den 1 juni 1917 gifte hon sig med den svenske konstnären Hugo Gehlin som sedan 1915 befann sig i Köpenhamn för studier och arbete. Efter första världskriget reste de båda till Italien på en årslång studie- och arbetsresa, då de bland annat vistades i Assisi och Ravenna. År 1921 hade Esther Gehlin sin första utställning tillsammans med maken, på Gummessons konsthall i Stockholm. Sedan följde en lång rad utställningar på olika museer, konsthallar och hos konsthandlare. I januari 1939 hade Ester Gehlin en retrospektiv utställning på Konstnärshuset i Stockholm med ett hundratal verk från 1911 och framåt. Ännu en retrospektiv utställning genomfördes på Vikingsbergs konstmuseum i Helsingborg 1942.

År 1922 bosatte sig Esther Gehlin och maken i Helsingborg, först i Raus plantering söder om staden och från 1925 i en villa invid landborgskanten på S:t Clemensgatan i centrala Helsingborg. Hugo Gehlin tjänstgjorde för försörjningens skull som teckningslärare och innan makarna slog sig ned i Helsingborg hade de bott en period på Lidingö där han haft en lärartjänst, därefter på Nääs slöjdlärarseminarium. Men både Esther och Hugo Gehlin strävade efter en verksamhet som konstnärer, vilket underlättades av ekonomiskt bistånd från familjen Henriques, som gynnade paret Gehlin fram till början av 1940-talet.

De kom att etablera sig i den krets av konstnärer och kulturutövare som fanns i Helsingborg. Under åren på Raus plantering umgicks de med bland andra Birger Sjöberg och den lokalt välkände musikdirektören Hjalmar Johansson. Deras mångåriga hem på S:t Clemensgatan kom att bli en samlingspunkt för den ganska lilla krets av konstnärer, journalister, författare och skådespelare som fanns i Helsingborg. Under krigsåren vistades också släktingar till Esther Gehlin där, när situationen i det ockuperade Danmark hade blivit ohållbar och farlig för personer av judisk börd.

Makarna hade sina ateljéer i villan. Medan Hugo Gehlin arbetade med en lång rad skiftande material ägnade sig Esther Gehlin under flera decennier uteslutande åt måleri. Hon arbetade med både akvarell och olja, och hon utförde porträtt, stilleben och landskapsmotiv. Det var genomgående objekt och fenomen som fanns i hemmets närhet som fick utgöra motiv, och därför visar Esther Gehlins konst andra sidor av Helsingborg än de gängse avbildningarna av staden. Hemmets belägenhet i Helsingborgs dramatiska topografi utgjorde en utmärkt utgångspunkt. Hon hade utsikt över hamnens silobyggnader, gårdsmiljöer och brandgavlar genom avlövade trädstammar, motiv som återkommer på flera målningar. Sedan tidigt 1930-tal hade familjen också ett litet sommarhus vid Skäret på Kullabergs norra sida och landskapet här inspirerade henne till många verk, liksom miljön vid föräldrarnas sommarhus Nirvana vid Mørdrup söder om Helsingör. Esther Gehlin målade också porträtt, ofta av personer i familjen eller i deras vänkrets i Helsingborg, som grannen Ebba Laurin och skådespelaren Lena Cederström. På uppdrag av Helsingborgs Gummifabrik gjorde hon mönster till leksaksbollar av gummi, en produktion som dock drabbades av problem på grund av materialbrist under kriget.

I allmänhet var kritiken välvillig mot Esther Gehlin, i synnerhet tycks hennes stilleben ha tilltalat många. Uttryck som ”måleriskt förfinad” förekommer i omdömen om hennes konst, och hon har benämnts som en ”spontan kolorist”. I slutet av 1930-talet började Esther Gehlin att arbeta med textila applikationer, där berättelser från Bibeln kunde utgöra motiv såsom Dansen kring guldkalven 1946, Moseslegenden 1947, Joseflegenden 1948. Hon visade applikationer bland annat på en utställning arrangerad av Svenska Slöjdföreningen i Malmö våren 1946 och fick då goda omdömen av Gotthard Johansson. I Hamburgs brand, 1944, skildrade hon de dramatiska bombningarna av Hamburg sommaren 1943 där mer än 40 000 personer beräknas ha omkommit. Hennes sista textila verk kom att bli applikationen Caritas. Folke Bernadotte in memoriam, 1948–1949, där hon tolkade mordet på Folke Bernadotte och situationen för flyktingarna i Palestina. Här visar hon ett engagemang för och en konstnärlig tolkning av aktuella omvälvande händelser som tidigare inte framträtt i hennes måleri.

Esther Gehlins enda offentliga verk utgörs av två applikationer för Gustav Adolfs församlingshem, en altarduk och en väggprydnad till ett mindre vigselrum. Byggnaden, invigd 1942, hade ritats av arkitekten Arvid Fuhre som ingick i paret Gehlins vänkrets. Även Hugo Gehlin bidrog till utsmyckningar i huset. Altarduken finns sedan 2016 i Gustav Adolfskyrkan i Helsingborg.

En verkförteckning upprättad av Esther Gehlin själv mot slutet av hennes liv, som finns i Helsingborgs museers arkiv, tar upp 274 verk, de allra flesta oljemålningar, samt 14 applikationer. Esther Gehlin är representerad på bland annat Nationalmuseum, Moderna museet, Malmö Konstmuseum och Helsingborgs museer.

I slutet av 1940-talet drabbades Esther Gehlin av flera sjukdomar och hon avled i oktober 1949. Hon är begravd på Raus kyrkogård i Helsingborg. År 1952, när Ester Gehlin skulle ha fyllt 60 år, arrangerades en minnesutställning på Vikingsbergs konstmuseum i Helsingborg.


Karin Gustavsson



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Esther Gehlin, www.skbl.se/sv/artikel/EstherGehlin, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Karin Gustavsson), hämtad 2018-12-15.




Övriga namn

    Flicknamn: Henriques


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Julie Christiane Poulsen
  • Far: Michael Emil Martin Henriques
  • Syster: Gerda Henriques, gift Christensen
fler...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Köpenhamn, Danmark: Konstnärlig utbildning, Köpenhamns Tekniske Skole
  • Yrkesutbildning, Köpenhamn, Danmark: Konstnärlig utbildning, Det Konglige Danske Kunstakademiet
  • Studieresa, Italien: Konststudier i Italien


Verksamhet

  • Yrke: Konstnär, textilkonstnär


Kontakter

  • Mentor: Frederik Lange
  • Mentor: Sigurd Wandel
  • Kollega: Rostrup Bøyesen
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Köpenhamn, Danmark
  • Köpenhamn, Danmark
  • Italien
fler...


Källor

Litteratur
  • Blanck, Nils A, 'Det gröna tunnlandet. Esther och Hugo Gehlins hem i Helsingborg', Svenska hem i ord och bild, 1947:3

  • Eliasson, Karl-Erik, 'Paret i det gula huset', Helsingborgs dagblad, 1989-09-25

  • Gehlin, Jan, 'Esther Gehlin och Hugo Gehlin', Helsingborgs konstförening XXXV., Fören., Helsingborg, 1973

  • Gehlin, Nils, 'Esther Gehlin 1892-1949', ”Den otroliga verkligheten" / redaktion: Louise Robbert., Carlsson, Stockholm, 1994

  • Gehlin, Nils, 'Esther och Hugo Gehlin', Par i konsten / redaktion: Kerstin Holmer & Helena Persson, Norrköpings konstmuseum, Norrköping, 1996

  • Johansson, Gotthard, 'Skånsk slöjdföreningsdebut', Svenska Dagbladet, 1946-05-17

  • Katzeff, Adam, 'Esther Gehlin', Då & nu / redaktion: Adam Katzeff & Arne Järtelius, Kulturförvaltningen, Helsingborg, 2003

  • Margolinsky, Julius, Stamtavlen Henriques 1725-1948: Bendix Moses Henriques efterkommere, Københamn, 1949

  • Nilsson, Jonas, 'Nu hyllas Esther och Hugo Gehlin', Helsingborgs Dagblad, 1989-10-08

  • Sylvan, Gunnel, 'Esther Gehlins konst', Svenska Dagbladet, 1952-03-11

Uppslagsverk
  • Roosval, Johnny & Lilja, Gösta (red.), Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 2, Dahlbeck-Hagström, Allhem, Malmö, 1953

  • Hartmann, Sys (red.), Weilbach: dansk kunstnerleksikon, Munksgaard, København, 1994



Vidare referenser



Esther Gehlin på Killbergs konstsalong. Fotograf: Lindberg,1945 (Kulturmagasinet, Helsingborgs museum)
Esther Gehlin på Killbergs konstsalong. Fotograf: Lindberg,1945 (Kulturmagasinet, Helsingborgs museum)

Nyckelord

1900-talet Konstnärer Textilkonst