Bokhandlaren Eva Blomberg i Lindesberg var en välkänd kulturpersonlighet i början av 1900-talet. Hon var en framstående pianist och konsertarrangör, och fungerade i många år som ett nav för svensk kammarmusik.
Eva Blomberg föddes 1864, som det femte barnet till August Theofil Blomberg och hans hustru Augusta Wassrin. Fadern var en synnerligen aktiv och respekterad person i Lindesberg under slutet av 1800-talet. Han hade som 30-åring övertagit apoteket i Lindesberg 1849 och sedan blivit allt mer engagerad i stadens skötsel. Han blev stadsrevisor 1863, ordförande för drätselkammaren, ledamot av landstinget och riksdagsman 1865—1866.
Barnen växte upp i en kärleksfull och kulturellt intresserad familj. De roade sig ofta med musik och framförde egna teaterpjäser. Eva Blomberg och systern Clara tillbringade skolåren i Lindesbergs flickskola, medan en annan syster, Signe, fick privatlektioner hos sin moster Hilda Leczinsky. Eftersom Eva Blomberg var familjens äldsta dotter fick hon tidigt hjälpa föräldrarna med lite av varje. När flera av hennes syskon insjuknade i tyfoidfeber fick Eva Blomberg sköta hushållet medan modern vårdade de sjuka.
Det var aldrig tal om att Blombergs döttrar skulle påkostas någon utbildning, men de skulle klara sig rätt bra ändå. Tack vare en bekant fick Eva Blomberg möjligheten att studera musik i Stockholm under ett år, och hon skulle med tiden bli en framstående pianist. Även syskonen var duktiga musiker och hade bra sångröster.
Fadern August Theofil Blomberg kombinerade apoteket med en bokhandel. Vid ett besök i Stockholm hade han nämligen blivit bekant med Aftonbladets redaktör och grundare Lars Johan Hierta, som uppmanade sin vän från Lindesberg att ”leda en rännil av kultur in i det krassa och hårdföra Bergslagen”. Blomberg lydde rådet och började 1856 sälja böcker i apotekets lokaler.
Äldste sonen Oriel Blomberg tog över familjens bokhandel 1888, och inrättade även ett tryckeri i familjens vagnslider. Tryckeriet artade sig så bra att han sex år senare överlät bokhandeln till sin syster, Eva Blomberg. Hon hade fram till dess varit guvernant i Ludvika, gett pianolektioner i Lindesberg, deltagit i hushållet och på lediga stunder hjälpt till i bokhandeln. Eva Blomberg var endast 20 år då hon övertog bokhandeln. Inom kort skaffade hon sig större affärslokaler i Lindesberg och inrättade dessutom filialer i Grängesberg och Kopparberg.
Blombergska bokhandeln blev under Eva Blombergs ledning en av de mest kända i Sverige utanför storstäderna. Hon drev denna affärsrörelse med stort engagemang i 34 år innan hennes mångåriga biträde Martin Törner övertog verksamheten 1929. Filialerna i Kopparberg och Grängesberg var då redan sålda. Det kan för övrigt noteras att Blombergska bokhandeln fortfarande finns kvar i Lindesberg — drygt 160 år efter starten.
Eva Blomberg medverkade till att föreläsningsföreningar startade både i Lindesberg och på många andra orter i Mellansverige. Hon åtog sig gärna att boka in lämpliga programkvällar för dessa föreningar, och då handlade det ofta om konserter med kammarmusiker som hon lärt känna. Några som regelbundet gjorde konsertturnéer i Bergslagen med Eva Blombergs stöd var de berömda violinisterna Julius Ruthström och Sven Kjellström. Den sistnämnde hade tänkt flytta till Paris, men Eva Blomberg fick honom istället att ansluta sig till Folkbildningsförbundets verksamhet (nuvarande Studieförbunden) och att framträda med musikprogram som även informerade om musikstilar och kompositörer.
Eva Blomberg var en unik personlighet i Lindesberg och i landets musikliv över huvud taget. Men hennes båda systrar — Clara och Signe Blomberg — var också handlingskraftiga kvinnor. Clara hjälpte till med konsertverksamheten och var själv en god sopran i kyrkokören och i Lindesbergs Musiksällskap. Signe var en mycket begåvad textilkonstnär som tillhörde Handarbetets Vänner och under fem år arbetade hon som statligt anställd vävinstruktör i Argentina.
Det finns många berättelser från kända personer som besökt Lindesberg och då även hälsat på de glada och charmanta värdinnorna på Blombergska gården. Skolmannen och reseskildraren Nils Petrus Ödman berättar i boken Nya svenska resebilder, 1907, om ett besök i Lindesberg 1905. Efter att ha umgåtts med bland andra kyrkoherden Carl Victor Modin blev han inbjuden till Eva Blomberg och hennes systrar Clara och Signe. Vid middagen var det någon som föreslog att alla skulle sjunga ”en bordvisa”. Ödman befarade att han skulle bli plågad av en oanständig fyllevisa, men fick glatt överraskad höra systrarna sjunga flera vackra sånger, bland annat Gunnar Wennerbergs ”Fordom i nattliga stunder”.
Mazerska Kvartettsällskapet, en kammarmusikförening i Stockholm, belönade Eva Blomberg med sin stora guldmedalj för hennes arbete med kammarmusiken i Sverige. Detta var för övrigt första gången som guldmedaljen utdelades till en kvinnlig pristagare. Eva Blomberg ägnade tid och intresse åt åtskilligt annat också. Hon var bland annat aktiv i Svenska Turistföreningen, Röda Korset och Förstamajblommekommittén.
På grund av sviktande hälsa fick Eva Blomberg trappa ner på verksamheten i slutet av 1920-talet. Hon avled 1932, knappt tre månader efter systern Signe. Den tredje systern Clara levde till 1939.
Ett par månader efter Eva Blombergs död hölls en stor minneskonsert på Stadshotellet i Lindesberg. Professorn vid Musikaliska Akademien, Julius Ruthström, spelade den avlidnas favoritmelodier på violin och han ackompanjerades av professor Anita von Hillern-Dunbar på piano. En mängd tidningar runt om i landet uppmärksammade Eva Blombergs bortgång och hyllade hennes insatser för kammarmusiken. För den bästa sammanfattningen svarade vännen och advokaten Johan Henrik Beskow, då han i en nekrolog noterade följande: ”Eva Blombergs insats i Bergslagens kulturella liv har varit så stor, att den svårligen kan överblickas”.
Eva Blomberg är begravd i en familjegrav på Bergskyrkogården i Lindesberg.
