Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Anna Fredrika Ehrenborg

1794-03-151873-05-20

Författare, swedenborgian

Fredrika Ehrenborg var författare och förkunnare, särskilt av Emanuel Swedenborgs budskap. Hon var en viljestark och särpräglad personlighet, som publicerade religiösa traktater, reseskildringar och en mängd verk inriktade på barnuppfostran.

Fredrika Ehrenborg föddes i Karlstad 1794. Hennes far, handlanden Nils Carlqvist, dog tidigt och modern hade svårt att försörja familjen. Därför kom Fredrika Ehrenborg att uppfostras i en fosterfamilj. Miljön var torftig och svår, vilket framgår av den levnadsteckning som författaren utgav under sitt sista levnadsår. Hos fosterfamiljen träffade Fredrika Ehrenborg den unge juristen Casper Ehrenborg och ingick 1811 äktenskap med denne. Ehrenborg med sin ståndsmässiga bakgrund väckte hennes mindervärdeskänslor. Hon tyckte sig sakna utbildning, men fick ändock under sitt lyckliga äktenskap möjligheter att utveckla sina förmågor. Hon födde under det tolvåriga äktenskapet åtta barn, varav fyra nådde vuxen ålder. Ett av dem var författaren och översättaren Betty Ehrenborg-Posse.

Casper Ehrenborg avancerade i Skaraborgs län till landssekreterare och vice landshövding. Boställena för den växande familjen var Råbäck på Kinnekulles sluttning och Kråks herrgård vid Vättern. Avbrott gjordes dock för att fara till Stockholm i tjänsten och vid ett sådant besök avled Casper Ehrenborg, som nyligen utsetts till justitieombudsman. Förlusten av maken 1823 präglade Fredrika Ehrenborgs fortsatta livsinriktning. Hon tog fasta på de verk av Swedenborg som fanns kvar i makens bibliotek och vittnade om hans andliga intressen. Med energi gick hon in för att fördjupa sig i swedenborgianismen, som sedan länge hade fäste i delar av Skarastiftets prästerskap. Kristendomen såsom Swedenborg förmedlade den innebar för Fredrika Ehrenborg en inre väckelse. Den förbindelse mellan himmel och jord som Swedenborg underströk passade hennes sorgearbete.

Som änka med fyra barn umgicks Fredrika Ehrenborg med godsägare och swedenborgare i Skaraborg. Namn som Gyllenhaal, Schönherr och Odhner hörde till bekantskapskretsen. Framför allt upptog det uppväxande släktets uppfostran hennes tankar. I romanen Skildringar ur det husliga lifvet från 1845 återfinns ett kapitel om prostinnans flickskola med ett program för lantflickors uppfostran.

Råbäcks egendom såldes 1830 och familjen flyttade till Kråk. Här tog Fredrika Ehrenborg den unge tidigt bortgångne romantikern Ernst Kjellander under sina vingars skugga. Döttrarna Anne-Beate och Ulla gifte sig med män i staten. När sonen Richard skulle studera i Uppsala följde modern och dottern Betty med och vistades där 1842–1846. Richard skulle senare bli brukspatron på Bohrs herrgård och riksdagsman och Betty en känd religiös förkunnare, psalmförfattare och grundare av söndagsskolan.

Fredrika Ehrenborg kom som en främmande fågel in i den avklingande uppsaliensiska romantiska salongen kring Malla Silfverstolpe och hennes krets. Hon lär ha varit starkt pådrivande till att Fruntimmersföreningen bildades 1845 av det sociala toppskiktet i Uppsala. Det idémässiga innehållet var hämtat från Fredrika Bremers upprop i Aftonbladet 1843. Hennes starka sociala intresse uppfattades stundtals som krävande och moraliserande. Hennes vänskap med familjen Hamilton på Hönsäter vid Kinnekulle blev en viktig kontaktlänk mellan Västergötland och Uppsala.

Skildringarna från 1845 fick året därpå en fortsättning, men verken kan knappast infogas i den ordinarie romangenren som utvecklats av treklövern Fredrika Bremer, Sophie von Knorring och Emilie Flygare-Carlén. Fredrika Ehrenborg hade inte sinne för fiktionens möjligheter, utan sprängde sönder framställningen genom alltför mycket docerande. Hon fick rådet att hellre skriva för barn. I en typ av moraliserande barnberättelser, samlade i Läsning för barn, 1846–1849, försökte hon finna en passande utgivningsform.

En viktig förändring i Fredrika Ehrenborgs liv blev flytten 1846 till dottern och svärsonen i Lund. Stadens kyrkliga miljö passade hennes sökande bättre än det kyligare Uppsala. I Lund kunde hon ta intryck av Reuterdahl, Thomander, Fjellstedt och Wieselgren. Svärsonens, teologiprofessorn E.G. Brings, högkyrkliga inriktning var inspirerad av Schartau. Dottern Betty närmade sig den rosenianska väckelsen. Men Fredrika Ehrenborg höll fast vid swedenborgianismen. I sin förkunnelse för denna fick hon en medarbetare i lundaprosten Achatius Kahl.

För att bättre lära känna swedenborgianismen, som vuxit sig starkare utomlands än i Sverige, reste Fredrika Ehrenborg till London hösten 1852, ett år senare än Fredrika Bremers mer bekanta besök i England. Under året i London sökte Fredrika Ehrenborg även kontakt med mesmerismen genom klärvoajanta medier. Denna spiritism var i ropet, men omdiskuterad och inte alltid så väl sedd av de nykyrkliga. Intrycken från England publicerade hon i Några bref från England 1852-1853. I tidskriften Något nytt: Läsning om och för en ny tid från 1856 och 1859, sökte hon förmedla den engelska och amerikanska swedenborgianismens andliga diskussioner. Åren 1855–1856 reste hon till Frankrike, Tyskland och Schweiz och skildrade även detta i 24 tryckta resebrev. Hon återvände 1857 till England och Nya Kyrkans jubileumsår.

Under sina sista år övergav Fredrika Ehrenborg sin dragning åt spiritismen och återvände till en renodlad swedenborgianism. I ett flertal publikationer hade hon sökt föra fram denna lära, men eftersom skrifterna ofta trycktes på hennes egen bekostnad fick de inte den spridning som hade varit möjlig via förlag och bokhandel. Allt hon skrev utgavs anonymt eller under pseudonymen ”En onämnd”. Skälet till detta var hänsyn till den högkyrkliga släkten, som såg henne som en kättare. Därtill var hon antimilitarist, vilket inte var lämpligt i de militära högreståndskretsar som hon delvis umgicks med.

Fredrika Ehrenborgs författarskap var tämligen omfattande. Anonymt utgav hon nyttoinriktade skrifter om hur man gör kaffe på råg, korn eller vete eller vin på svenska bär. Betraktelseskrifter för barn hörde också till hennes tongivande skrifter. Kvantitativt var dock de olika typerna av publikationer för och kring swedenborgianismen dominerande. De två delarna av Skildringar ur det husliga lifvet, 1845–1846, är det närmaste skönlitteratur Fredrika Ehrenborg kom. Hennes Lefnadsteckning från sista levnadsåret 1873 samt efterlämnade journaler och brev framstår i dag som det mest lättillgängliga materialet för att bli bekant med denna karaktärsstarka kvinna.

Fredrika Ehrenborg dog i Linköping 1873.


Gunnel Furuland



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Anna Fredrika Ehrenborg, www.skbl.se/sv/artikel/FredrikaEhrenborg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gunnel Furuland), hämtad 2018-12-11.




Övriga namn

    Signatur: En onämnd
    Flicknamn: Carlqvist


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Anna Christina Reimers
  • Far: Nils Carlqvist
  • Bror: Peter Carlqvist
fler...


Utbildning

  • Självstudier,


Verksamhet

  • Yrke: Författare, religiös förkunnare


Kontakter

  • Vän: Ernst Kjellander
  • Vän: Malla Silfverstolpe
  • Kollega: Achatius Kahl


Organisationer

  • Fruntimmersföreningen i Uppsala
    Medgrundare, medlem


Bostadsorter

  • Födelseort: Karlstad
  • Karlstad
  • Linköping
  • Dödsort: Linköping


Källor

Litteratur
  • Ehrenborg, Anna Fredrika, Fredrika Ehrenborg: lefnadsteckning, Upsala, 1873

  • Nyberg, Hanna, Fredrika Ehrenborgs tankar om individens omskapelse och själens utveckling, Skandinaviska Swedenborgsällskapet, Stockholm, 2008

Uppslagsverk