Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gerda (Gerd) Anna Sofia Ribbing

1889-10-291979-11-29

Journalist, författare

Gerd Ribbing var journalist och mångårig medarbetare på Dagens Nyheter (DN). Hon introducerade där en modern frågespalt och gav under en lång följd av år råd till läsarna i personliga frågor.

Gerd Ribbing växte upp i Spånga som äldsta barn till kamreraren Karl Teodor Rehn och dennes hustru Anna Kristina Eriksson. Hon utbildades vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1907–1910 och studerade även utomlands vid universiteten i Oxford och London. Vid sitt giftermål med advokaten Olof Wærn 1912 blev hon hemmafru. Äktenskapet slutade i skilsmässa 1926. Hennes andra äktenskap med översten Olof Ribbing varade till dennes död i juni 1964.

Gerd Ribbings karriär som tidningsskribent inleddes relativt sent i livet. Hon var 42 år när hon 1932 anställdes vid Dagens Nyheter i samband med att tidningen efter lång tvekan beslutat inrätta en särskild sida för familjenyheter. Hon beskrev själv långt senare hur hon reagerat på att tidningen till posten som redaktör för familjesidorna specifikt sökte ”en herre”, varpå hon helt sonika till tidningens chefredaktör Sten Dehlgren anmälde sig själv som sökande. Hon erbjöds en provmånad men kvarstod som tidningens medarbetare till sin pensionering 1966, då nästan 77 år fyllda.

Vid sidan om sitt arbete som familjeredaktör började Gerd Ribbing under signaturen Joy skriva kåserier under en nyinrättad vinjett kallad På Stan. Hennes stil och ton uppskattades av läsarna och hon övergick efter en tid till att skriva dagliga kåserier. Gerd Ribbings verkliga pionjärinsats var dock inrättandet av en brevlådespalt 1937, där hon under signaturen Helena svarade på läsarbrev om bland annat relationer och personliga problem. Hon hämtade inspiration från bland annat New York Times och den typ av kolumner som i anglosaxiska länder benämns ”Agony Aunt Columns”. Liknande spalter hade förvisso existerat i enstaka svenska veckotidningar, men aldrig tidigare i en svensk dagstidning. Inledningsvis fanns också en viss kritik mot att ämnen av detta slag gavs plats i en tidning som DN, men spalten måste ändå betraktas som en succé. Snart återkom den flera gånger i veckan och Gerd Ribbings medverkan i På Stan reducerades till ett veckokåseri. Framgången visar sig även i att spalten fanns kvar i DN under nära 30 år, samt att Gerd Ribbing från 1943 började med en liknande kolumn i tidningen Damernas Värld, där hon främst svarade på frågor från en yngre läsekrets, huvudsakligen bestående av flickor i tonåren.

Att Gerd Ribbings rådgivningsspalter mötte sådant intresse berodde inte enbart på att liknande frågelådor tidigare varit ovanliga; en starkt bidragande orsak var också Gerd Ribbings stil. Hennes ton var rak och skarp, för att inte säga kärv. Något daltande med brevskrivarna var det inte tal om. Frågeställarna, kvinnor och män i olika åldrar, bad om personliga råd i relationer, äktenskap, intimitet eller förhållningssätt och Gerd Ribbing resonerade i sina svar gärna över principiella problem. Hon kunde gå hårt åt både kvinnliga och manliga brevskrivare, men kritiken rörde i stor utsträckning också en i hennes tycke alltför stark bundenhet vid traditionella och föråldrade roller eller förväntningar samt okunskap, inte minst i sexuella frågor.

Spaltens genomslag resulterade i att Gerd Ribbing gav ut ett urval brevsvar i bokform, dels i Snabba svar, 1938, och senare i Mellan fyra ögon, 1946. Ett genomgående drag i hennes svar rör kvinnorollen, där hon i polemik mot förlegade föreställningar hos sina läsare propagerade för en stark, självständig position. I förordet till den senare brevsamlingen beskriver hon hur breven gett henne bilden av att alltför många kvinnor var osjälvständiga, giftermålsträngtande och fast i föråldrade föreställningar. Hon avslutar med att konstatera att något måste göras för att ”dika ut denna tiggande ström av längtan som ingenting vågar, ingenting vill mer än detta: att få mannens hjälp att leva, därför att de helt enkelt inte vet, hur man bär sig åt att leva ensam? Kvinnosaken sedd underifrån är detta. Den underminerade kvinnosaken, på vilket inte just någonting kan byggas upp”.

Gerd Ribbing skrev under 1950-talet även två reseböcker om Spanien och två biografiska böcker om drottning Sofia Magdalena. För de senare erhöll hon 1961 Svenska litteratursällskapet i Finlands Gustavianska pris. Byggd på erfarenheter från de frågor hon fick på DN utgav hon även etikettboken Sätt och vett, 1949, vilken blev en stor framgång och kom i flera nya utgåvor.

Gerd Ribbing avled 1979, 98 år gammal. Hennes grav finns på Spånga kyrkogård.


Martin Dackling



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gerda (Gerd) Anna Sofia Ribbing, www.skbl.se/sv/artikel/GerdRibbing, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Martin Dackling), hämtad 2018-12-11.




Övriga namn

    Signatur: Joy, Helena
    Flicknamn: Rehn


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Anna Kristina Eriksson, gift Rehn
  • Far: Karl Teodor Rehn
  • Bror: Karl Gustaf Rehn
fler...


Utbildning

  • Lärarseminarium, Stockholm: Lärarutbildning, Högre lärarinneseminariet
  • Universitet, Oxford, Storbritannien, University of Oxford
  • Universitet, London, Storbritannien, University of London


Verksamhet

  • Yrke: Journalist, Dagens Nyheter och Damernas Värld
  • Yrke: Författare


Kontakter

  • Släkting: Magdalena Ribbing, styvbarnbarn


Bostadsorter

  • Födelseort: Stockholm
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Hadenius, Stig, Dagens Nyheters historia: tidningen och makten 1864-2000, Bokförl. DN, Stockholm, 2002

  • Ribbing, Magdalena, Ätten Ribbing: 700 år i Sveriges historia, Börstorps slott, Mariestad, 1995

  • Sköld, Gullan, Ett rum för råd och tröst: veckotidningarnas hjärtespalter från 1940-talet till idag, Leopard, Stockholm, 2003

  • Tingstens tid: en krönika om DN 1946-1963. Del 1, Dagens Nyheter, Stockholm, 1989

Uppslagsverk


Vidare referenser