Sofia Magdalena var kung Gustav III:s gemål och en socialt verksam drottning.

Sofia Magdalena av Danmark föddes 1746 på Christiansborgs slott i Köpenhamn som dotter till den danske kungen Fredrik V och dennes första gemål Louise av England. Vid fem års ålder förlorade Sofia Magdalena sin mor som avled i barnsäng. Hon uppfostrades därefter tillsammans med sina tre yngre syskon, Wilhelmine Karoline, Kristian (senare Kristian VII) och Louise, företrädesvis av farmodern änkedrottning Sofia Magdalena av Danmark. Sofia Magdalenas uppväxt präglades dels av den pietistiska religiösa rörelse som uppmuntrades av änkedrottningen, dels av fadern Fredrik V:s omvittnade alkoholism och utsvävande liv. Hennes utbildning följde de regler som var gängse för unga furstinnor vid de lutherska hoven i Europa med stark betoning på språk, historia, geografi, katekeskunskap och musik. Sofia Magdalena var liksom sina syskon musikalisk och väl bevandrad i tidens danskultur.

Vid Sofia Magdalenas födelse hade politiska krafter i Danmark och Sverige initierat tanken på ett äktenskap mellan den danska prinsessan och Sveriges jämnårige kronprins Gustav (senare Gustav III). Förlovningen mellan barnen beseglades 1751 då de båda var fem år gamla. Den starka rivalitet som existerade mellan de danska och svenska furstehusen Oldenburg och Holstein-Gottorp bidrog till att partiet betraktades med oblida ögon. Giftermålet kom dock att äga rum år 1766 med Sofia Magdalenas högtidliga intåg i Stockholm, vigsel i Slottskyrkan och efterföljande bankett i Rikssalen på Stockholms slott. Sofia Magdalenas hemgift ger en god inblick i 1700-talets kungliga konsumtion av smycken, eleganta kläder och raffinerade hushållsartiklar, men även en mer intellektuell sådan i form av ett komplett bibliotek med såväl klassisk som modern litteratur.

Äktenskapet var bitvis olyckligt med starka konstraster mellan makarnas karaktärer. Sofia Magdalena var en reserverad personlighet som uppskattade intima sociala situationer och eftersträvade livslånga vänskapsrelationer. Hennes komplicerade ställning som danska vid det svenska hovet stärkte förmodligen det som omgivningen uppfattade som stelhet och blyghet. Samtidigt var hon tränad i den magnifika hovrepresentation som Gustav III alltmer kom att propagera för och hon var ständigt närvarande vid hans sida vid fester, ceremonier, teaterföreställningar och andra divertissemang. Det stora problemet mellan makarna utgjordes av deras gemensamma oförmåga att förenas sexuellt. Först år 1775 och då med handgriplig hjälp av hovstallmästaren Adolf Fredrik Munck kom deras fysiska förening till stånd. Händelsen var av storpolitiskt intresse då Sverige saknade en tronarvinge. Munck själv kom att noggrant redogöra för sin roll i kungaparets förening i ett skrivet vittnesmål som bevaras i Riksarkivet. Tiden efter denna händelse vittnar om en ökad värme och respekt mellan makarna och 1778 föddes deras äldste son Gustav Adolf (senare Gustav IV Adolf). Det andra barnet, Karl Gustav, föddes 1782, men dog redan året därpå. Föräldrarnas sorg bidrog till att klyftan dem emellan aldrig riktigt kunde repareras.

Sofia Magdalenas ställning som Sveriges drottning förändrades och stärktes efter sönernas födelse. Även om hon alltmer kom att leva skild från sin make utvecklade hon en större självständighet i sin hovhållning och samlade nära vänner med likartade intressen omkring sig. Sofia Magdalenas ständigt växande bibliotek vittnar om ökade studier på egen hand, främst inom språk och naturvetenskap. Hon utövade en omfattande välgörenhet som berörde olika sociala problem i det fattiga Sverige, men lyfte aldrig fram denna verksamhet för att framhäva sig själv.

Efter Gustav III:s död koncentrerade sig Sofia Magdalena på att bevaka sin sons intressen som blivande kung, vilket var en svår uppgift under den förmyndarregering som tillsatts under svågern hertig Karl (senare Karl XIII). Gustav IV Adolfs trontillträde och det senare giftermålet med Fredrika Dorothea Wilhelmina av Baden kom att bidra till några års harmoniskt familjeliv. Under sin tid som änkedrottning kom Sofia Magdalena att med tydligare självständighet prägla sitt eget liv. Omfattande nya inredningar av Ulriksdals slott, hennes sommarresidens, och inte minst våningen på Stockholms slott som dekorerades av konstnären Louis Masreliez, är exempel på detta.

Det komplicerade politiska läget i Europa under Napoleon kom att få långtgående implikationer för den svenska kungafamiljen. Gustav IV Adolfs abdikation och landsflykt år 1809 utgjorde ett ytterligare slag för Sofia Magdalena, såväl privat som i hennes ställning som änkedrottning. Fram till sin död, och även efter introduktionen av en ny kunglig dynasti i Sverige, försökte hon stärka sonens svåra ställning via en omfattande korrespondens. Mor och son kom aldrig att återse varandra. Sofia Magdalena avled vid 77 års ålder på Ulriksdals slott i kretsen av sina närmaste vänner och begravdes i det gustavianska gravkoret i Riddarholmskyrkan i Stockholm.