Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gerda Helga Elisabeth Strömberg

1879-01-251960-02-16

Formgivare, glaskonstnär

Gerda Strömberg var glaskonstnär och formgivare. Hon var verksam vid flera stora svenska glasbruk under 1900-talets första hälft.

Gerda Strömberg föddes 1879 i Nottebäck i Kronobergs län. Hon växte upp på Klavreströms bruk där hennes far Nils Svensson var brukspatron. Modern hette Hulda Svensson, född Pettersson, och i familjen fanns ytterligare två bröder och två systrar.

Gerda Strömberg var som ung intresserad av att teckna. Efter skolgången fick hon arbete som föreståndare vid Kosta glasmagasin. Där lärde hon känna Edvard Strömberg, som då var hyttmästare på Kosta glasbruk. Paret gifte sig 1903. Samma år övertog Edvard Strömberg Sandviks glasbruk i Hovmantorp. Makarna Strömberg fick tillsammans en son och två döttrar. Gerda Strömberg intresserade sig tidigt för glastillverkningen och satte sig in i tekniken. På Sandvik tillverkades mestadels hushålls- och prydnadsglas och då arbetet som glasritare blev vakant, tog Gerda Strömberg över. Gerda Strömberg fick åka land och rike runt för att demonstrera och sälja brukets inkokningsburkar för konservering.

Sandviks glasbruk köptes 1917 upp av Orrefors glasbruk och året efter blev Edvard Strömberg chef där. På glasbruket arbetade kända glaskonstnärer som Simon Gate och Edward Hald. Gerda Strömberg studerade konstnärernas arbeten och samlade idéer. År 1927 blev Edvard Strömberg disponent på Eda glasbruk. Gerda Strömberg stod för formgivningen och då där fanns många skickliga hantverkare, bland andra glasslipare, använde hon sig av deras erfarenheter och kunskaper. Hon byggde upp en hel kollektion med dekorativa vaser, skålar och servisglas. Hennes verk ställdes ut på en utställning i Jönköping och på NK i Stockholm 1928 och på Stockholmsutställningen 1930.

Efter Jönköpingsutställningen uppmärksammades Eda-glaset i en stor artikel i Svenska Dagbladet. På Eda arbetade man främst med blyglas, kristall. Man hade experimenterat fram svagt tonat glas, topasglas, och även en skiftning i grått, kallad beryll. Också en lite starkare grön kulör fanns med i ett fåtal föremål. Glasen gjordes med den krävande tekniken slipning – olivslipning, fasettslipning och skärslipning. Gerda Strömbergs modeller ansågs hålla hög konstnärlig kvalitet, publiken gillade föremålen och det topasfärgade glaset stod i en klass för sig.

Efter några år på Eda glasbruk arrenderade Edvard och Gerda Strömberg det gamla nedlagda bruket Lindefors i Småland. De gav det namnet Strömbergshyttan och många av hantverkarna på Eda följde med. Bland dem fanns mästaren och goda vännen Knut Bergqvist, som blev hyttmästare. Strömbergshyttans signum blev odekorerat glas i svagt tonade färger. Gerda Strömberg ritade enkla tjockväggiga vaser och skålar vars mynningar var slipade till breda snedställda kanter. Hon formgav servisglas med namn som Haga, Fylgia och Håtuna. Kollektionerna var enhetliga, ”endast med lugna övergångar växlade karaktären”.

Glaspjäserna i den svagt brunvioletta antikfärgen och silvertonade blå färgen uppmärksammades både inom och utom landet. Hennes alster visades på världsutställningarna i Paris 1937 och New York 1939. På Nationalmuseum i Stockholm visades de 1937 och 1949. Gerda Strömberg fick ta emot utmärkelser för sin formgivning, Pro Patrias guldmedalj 1934, Vasamedaljen 1939 och ett hedersdiplom vid triennalen i Milano 1951.

Gerda Strömberg hämtade inspiration från naturen. Hon gick dagliga skogspromenader i omgivningarna, lät tankarna vandra fritt och formade i dem sina många modeller. År 1941 hade hon formgivit 3 611 modeller. Då maken dog 1946 lämnade Gerda Strömberg över driften till sonen Eric Strömberg och hans hustru Asta. Hon flyttade sedan till Växjö men fortsatte att rita glas för Strömbergshyttan. Hon deltog också i flera konsthantverks- och glasutställningar.

Tillsammans med formgivaren Louise Adelborg ställde hon ut på Röhsska konstslöjdsmuseet (nuvarande Röhsska museet) i Göteborg 1951. Året efter visade hon tillsammans med de andra glaskonstnärerna Monica Bratt, Ingeborg Lundin och Greta Runeborg-Tell sina verk på glasmuseet i Växjö. Hon deltog också på Skansen då Svenska Slöjdföreningen ställde ut. År 1954 visade Nationalmuseum utställningen Svenskt glas och Gerda Strömberg var en av de äldsta deltagarna. På Hälsingborgsutställningen 1955, H55, kunde besökarna beundra hennes utsökta glas.

Gerda Strömberg är representerad på Nationalmuseum i Stockholm, Röhsska museet i Göteborg, Smålands Museum i Växjö, på Metropolitan Museum of Art i New York och på Victoria and Albert Museum i London. Hon blev ledamot av Nordstjärneorden 1953.

Gerda Strömberg avled den 15 februari 1960 i en ålder av 81 år. Hennes sista viloplats är på Hovmantorps kyrkogård.


Ulla Åshede


Publicerat 2021-03-22



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gerda Helga Elisabeth Strömberg, www.skbl.se/sv/artikel/GerdaHelgaElisabethStromberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ulla Åshede), hämtad 2024-12-21.




Övriga namn

    Flicknamn: Svensson


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Hulda Sofia Svensson, född Pettersson
  • Far: Nils Svensson
  • Bror: Sten Erik Assar Svensson
fler ...


Utbildning

  • Folkskola,


Verksamhet

  • Yrke: Föreståndare, Kosta glasmagasin
  • Yrke: Handelsresande, Sandviks glasbruk
  • Yrke: Formgivare, glaskonstnär, Eda glasbruk


Kontakter

  • Släkting: Asta Strömberg af Klinteberg, sonhustru
  • Vän: Knut Bergqvist
  • Kollega: Ingrid Rosén
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Nottebäcks socken
  • Nottebäcks socken
  • Växjö
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Museum
Litteratur
  • ’50-åring’ [Gerda Strömberg], Svenska Dagbladet, 1929-01-24

  • ’Edaglaset, ett nytt tillskott i vårt lands förnämliga glasindustri’, Svenska Dagbladet, 1929-09-01

  • ’Glasresa i Småland : brådska hindrar nya modeller, men dyra serviser säljs mest’, Svenska Dagbladet, 1947-09-02

  • ’Kungens kaffeservis’, Svenska Dagbladet, 1951-12-11

  • Rosén, Ingrid, ’Gerda Strömberg’, Fem tidiga glaskonstnärinnor, S. 42-51, 1993



Vidare referenser

Litteratur
  • Fogelberg, Torbjörn, ’Om Edvard och Gerda Strömberg före tiden på Strömbergshyttan’, Glasteknisk tidskrift, 1990:3, s. 89-95

  • Fogelberg, Torbjörn, ’Om Edvard och Gerda Strömberg före tiden på Strömbergshyttan’, Glasteknisk tidskrift, 1991:1, s. 28-35, 38

  • ’Gerda Strömberg’ [Nekrolog], Dagens Nyheter, 1960-02-18

  • ’Gerda Strömberg’ [Nekrolog], Svenska Dagbladet, 1960-02-17

  • Schaar, Ingrid, ’"Formens strama renhet" : om glasformgivaren Gerda Strömberg’, Kronobergsboken, 1995/1996, s. 187-204



Gerda Strömberg. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Gerda Strömberg. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Formgivare Konstnärer