Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Gertrud Ellida Gussander

1872-07-311950-04-05

Läkare, sjukhusgrundare, pionjär

Gertrud Gussander var den första kvinnan som doktorerade vid Lunds universitets medicinska fakultet 1912. Samma år upprättade hon och drev det egna sjukhuset Elfgården i Gagnef.

Gertrud Gussander föddes 1872 på Gammelstilla bruk i Torsåkers församling som yngst av fyra barn till brukspatronen Axel Fritiof Gussander och hans hustru Ellida Gussander, född Berggren. Järnbruket hade varit i familjens ägo i 50 år men dåliga tider och föråldrade metoder gjorde järnhanteringen olönsam. Bruket gick i konkurs 1880 och fadern dog plötsligt i hjärtförlamning samma år. Modern stod då helt utan medel att försörja sina barn. Familjen fick flytta till en morbror och bosätta sig i Berggrenska gården i Gävle. Gertrud Gussander fick börja i flickskola i Gävle. Efterlämnat skolmaterial visar dock att hon hade hög sjukfrånvaro och låga betyg.

Hösten 1884, tolv år gammal, fick Gertrud Gussander flytta till sin gudfar, Götrik von Schéele som var förvaltare på Kilanda säteri i Västergötland. Han var änkeman med fyra egna barn varav tre i Gertrud Gussanders ålder. Hon var väl medveten om att hon i framtiden skulle bli tvungen att försörja sig själv. Hon drömde tidigt om att få utbilda sig på Gymnastiska centralinstitutet (GCI) till sjukgymnast.

Gertrud Gussander bodde kvar i Kilanda till sommaren 1887. Efter att ha haft guvernant fick hon tillsammans med tre av syskonen von Schéele flytta till skolhushåll i Vänersborg på hösten och sedan gå i flickskola (Högre Elementarskolan för qvinnlig ungdom) där hon examinerades 1889. Samma vår konfirmerades hon i Vänersborg. Efter skolavslutningen var det till synes sorglösa livet slut. Gertrud Gussander placerades hos postmästaren i Trollhättan där hon även fick bo. Hon skulle läras upp som postmästarelev och vara sällskap åt postmästarens hustru. Arbetet passade inte Gertrud Gussander som blev sjuk. I mars 1890 fick hon därför flytta till familjen Björkman som var släkt till familjen och ägare av Grönsinka järnbruk utanför Hofors där hon tillfrisknade.

Gertrud Gussander planerade att utbilda sig på GCI. Konfirmationskamraten Elin Falk var också intresserad av en sådan utbildning. Två nya bakslag gjorde att det blev två års fördröjning. Betygen var otillräckliga och Gertrud Gussanders mor avled hastigt på nyåret 1892. Gertrud Gussander blev därmed helt ekonomiskt beroende av välvilliga släktingar men vände sig istället till den nya disponenten på Gammelstilla bruk, Gustaf Grandin och bad om ett lån, vilket beviljades. Efter kompletterande studier, en abiturientkurs i Uppsala, blev hon liksom kamraten Elin Falk från Vänersborg antagen till GCI 1893.

Gertrud Gussander tog examen från GCI i juni 1895 och fick höstterminen 1895 tjänst som gymnastikdirektör vid Göteborgs Folkskolor. Samtidigt med arbetet läste Gertrud Gussander in studentexamen som hon tog som privatist på Realläroverket i Göteborg i december 1895. I januari 1896 lämnade Gertrud Gussander sin tjänst i Göteborg och skrev in sig på Tekniska Högskolan i Stockholm och fick strax därefter arbete på högskolans kemilaboratorium. Det är inte känt vilka uppgifter hon hade där, men arbetet bidrog till att hon kunde försörja sig samtidigt som hon studerade kemi.

Det är inte heller känt vad som bidrog till att Gertrud Gussander valde att bli läkare. Att hon under studierna i medicin flyttade mellan tre olika studieorter är bekant genom de betyg, diplom och brev som bevaras i Gertrud Gussanders personarkiv på Kungliga biblioteket (KB). Under hela studietiden hade hon dock ett boende i Stockholm där hon delade lägenhet med Sara Hedberg, gift Weltzin, som var studiekamrat från GCI. Medikofilen började Gertrud Gussander i Uppsala 1896 och avslutade i Lund 1898, där hon läst in det latin som krävdes. Medicine kandidatexamen togs i Stockholm 1901, medicine licentiat påbörjades med ett par år i Uppsala. Därefter återvände Gertrud Gussander till Stockholm där hennes medicine licentiatexamen blev klar 1906 med goda betyg. Från 1905 var Gertrud Gussander förordnad som tf underläkare vid lasarettet i Kristianstad och 1907–1909 som ordinarie underläkare.

Under åren i Kristianstad och vid studieresor i Tyskland till framstående kliniker och olika bibliotek arbetade Gertrud Gussander på en kommande doktorsavhandling. Hon hade som underlag tillgång till ett patientmaterial vilket hon och hennes chef dr Hedlund hade samlat in. Avhandlingen Om gastroptos och dess operativa behandling var färdig 1911 men drogs tillbaka för komplettering med moderna röntgenbilder. Gertrud Gussander disputerade i maj 1912 med betyget godkänd, som den första kvinnan vid Lunds universitets medicinska fakultet och den första i kirurgi i Sverige.

Då kvinnor före 1921, trots en gedigen utbildning, inte hade möjligheter till högre tjänst inom statlig sjukvård eller universitet började Gertrud Gussander efter att ha köpt in mark i Gagnef 1909 att bygga ett eget sjukhus i Dalarna. Det nästan färdiga sjukhusbygget brann ner i november 1910 men återuppbyggdes och stod klart vid årsskiftet 1911/1912. I 25 år var Gertrud Gussander verksam i Gagnef vid sitt eget sjukhus Elfgården och tjänstgjorde också från 1916 som kommunläkare. När hon lämnade Gagnef tog landstinget över sjukhuset och sjukvården.

Gertrud Gussander hade öppen mottagning både i Falun och i Gagnef på Elfgården, men utförde en på den tiden avancerad kirurgi, exempelvis blindtarmsoperationer med inneliggande patienter. Gertrud Gussander utvecklade inte bara praktisk sjukvård och förlossningsvård utan också hälsovården i Gagnef med åtgärder såsom att bygga ett folkbad, att odla grönsaker som idag skulle kallas ekologiska till sina patienter och ordnade även föräldrautbildning och koloniverksamhet för barn i tuberkulösa familjer. Under spanska sjukan fylldes hennes åtta sjukhussalar och senare var Elfgården tidvis ett naturskönt vilohem, allt för att få ekonomin att gå ihop.

Gertrud Gussanders epok i Gagnef sammanföll med systrarna Ottilia Adelborg, Maria Adelborg och Gertrud Adelborg, en tid då mycket av det kulturliv som fortfarande finns kvar i bygden tillkom genom dem, till exempel hembygdsgården Minnesstugan och utformningen av det nu traditionella midsommarfirandet. Gertrud Gussander var den första kvinnan som tog körkort och ägde bil i Gagnef och många historier finns om hennes framfart. I Gagnef vande man sig inte helt vid att ha en kvinna som läkare. Hon kallades första tiden Herr doktorinnan tills befolkningen senare slopade alla titlar och enbart tilltalade henne Gussander.

Hösten 1935 flyttade Gertrud Gussander till Västerås med sin vän sedan många år och då även livspartner, sjuksköterskan Edith Jacobsson som börjat arbeta på Elfgården 1922. Gertrud Gussander innehade privatpraktik i Västerås under fyra år innan paret flyttade, nu till Stockholm där Gertrud Gussander länge bedrev praktik i hemmet. Där sköttes hon också till sin död i tumörsjukdom 1950 av Edith Jacobsson. Gertrud Gussander är begravd i familjegraven i Gävle.

Edith Jacobsson ärvde och förvaltade Gertrud Gussanders kvarlåtenskap till sin död 1988 då en del testamenterades till Kvinnliga Läkares Förening för bidrag till behövande kvinnliga läkare (fonden lades ner 2020) och en del till Gagnefs församling som fortfarande delar ut bidrag för rehabilitering till barn med funktionshinder.


Elisabeth Hultcrantz


Publicerat 2021-02-12



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Gertrud Ellida Gussander, www.skbl.se/sv/artikel/GertrudGussander, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Elisabeth Hultcrantz), hämtad 2021-06-25.




Övriga namn

    Smeknamn: Doktor Guss


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Edla Ellida Gussander, född Berggren
  • Far: Axel Fritiof Gussander
  • Bror: Per Axel Gussander
fler ...


Utbildning

fler ...


Verksamhet

  • Yrke: Frisk- och sjukgymnast, Göteborgs Folkskolor
  • Yrke: Underläkare
  • Yrke: Amanuens, gynekologiska kliniken, Karolinska sjukhuset
  • Yrke: Privatläkare, kommunläkare, grundare och föreståndare, Elfgårdens sjukhus


Kontakter

  • Livskamrat: Edith Jacobsson
  • Kollega: Karolina Widerström
  • Vän: Charlotta von Schele
fler ...


Organisationer

  • Fredrika-Bremer-Förbundet
    Medlem
  • Kvinnliga läkares klubb (från 1969 Kvinnliga Läkares Förening)
    Medlem
  • Gagnefs Minnesstuga
    Styrelseledamot
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Torsåkers socken
  • Torsåkers socken
  • Gagnef
fler ...


Källor

Litteratur
  • Hultcrantz, Elisabeth & Nordesjö, Lena, Doktor Gussander: kirurgpionjär och föregångskvinna, Gagnefs hembygdsförening, Gagnef, 2013

  • Westling, Håkan, 'Gertrud Gussander: kvinnlig kirurgpionjär som byggde eget sjukhus', Läkartidningen, 2005(102), s. 1994-1995



Vidare referenser



Gertrud Gussander, år okänt. Foto: Peterson & Klinghjerdt, Svenljunga (Svenskt Porträttarkiv, CC-BY-SA 4.0)
Gertrud Gussander, år okänt. Foto: Peterson & Klinghjerdt, Svenljunga (Svenskt Porträttarkiv, CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Chefer Forskare Förlossningsvård Läkare Pionjärer Sjukgymnaster