Gertrud Zachau var pionjär i kampen för kvinnors rätt att utöva idrott och var starkt engagerad i rörelsen för kvinnors politiska rösträtt.
Gertrud Zachau föddes i Vänersborg den 6 september 1872. Hennes far, Gustaf Tiodolf Svante Bergman, var författare och rektor på Vänersborgs högre allmänna läroverk. Modern, Ida Bergman, född Mankell, var rösträttskämpe och engagerad i flera föreningar kopplade till kvinnors- och barns rättigheter i samhället. Gertrud Zachau hade fem syskon, tre bröder och två systrar. Systern Tyra Bergman utbildade sig till gymnastikdirektör och arbetade senare som musiklärare. Hon var en drivande medlem i föreningen Sköldmön och i Uddevallas lokalavdelning i Föreningen för kvinnlig politisk rösträtt (FKPR).
År 1892 flyttade Gertrud Zachau till Stockholm och studerade rörelselära på Gymnastiska centralinstitutet (GCI, nuvarande Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH). Hon var engagerad i klädnormer och ifrågasatte varför kvinnors klädsel skulle vara så begränsande. Hon uttrycker i sin dagbok att gymnastik och att röra sig är viktigt oberoende av kön och hon var upprörd över hur åsikter i samhället kunde döma och hindra kvinnor att idrotta. Gertrud Zachau blev utbildad gymnastikdirektör 1894 och var aktiv i kampen för kvinnors rätt att både utföra idrott och rätten att röra sig offentligt. Liksom systern Tyra Bergman var hon drivande i gymnastikföreningen Sköldmön och var med och arrangerade ett flertal offentliga tävlingar.
Gertrud Zachau gifte sig 1895 med tändsticksfabrikören i Uddevalla, Arthur Zachau. Hon reste på studieresor till andra fabriker för att undersöka hur det arbetades med arbetsmiljön och koncentrerade sig mest på kvinnors arbetsförhållanden. Dessa studieresor resulterade i att Tändsticksfabriken i Uddevalla vidtog ett flertal åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren för både män och kvinnor som arbetade där. Bland annat skapades försäkringar, det byggdes bättre arbetsbostäder och kvinnor hade rätt till längre ledighet vid barnafödande.
Gertrud Zachau bosatte sig i Uddevalla 1895 och hade en sommarbostad på Raneberg i Ljungskile, Uddevalla. Där blev hon granne med Adota Nymann som hade ett kvinnocentrum för rösträttskvinnor på sin gård. Gertrud Zachau var djupt engagerad i rösträttsfrågan och var nära vän med många rösträttskämpar runt om i landet men även ute i Europa. Bland hennes vänner fanns Gerda Planting-Gyllenbåga, Augusta Tonning, Lydia Wahlström, Eva Rodhe, Maya Nymann och Valborg Thorburn.
År 1905 startades FKPR i Uddevalla inom vilken Gertrud Zachau valdes till ordförande och som centralstyrelsemedlem i Stockholm. Tillsammans med Gerda Planting-Gyllenbåga och Augusta Tonning deltog hon i Stockholm 1905 vid överlämnandet av namnlistor där undertecknarna krävde politisk rösträtt till Oscar II och statsminister Arvid Lindman. Medan andra städer i Sverige hade mellan 5–10 underskrifter som överlämnades, hade Gertrud Zachau och styrelsen i Uddevalla samlat in 105 underskrifter.
Gertrud Zachau var engagerad i kampen för allmän och lika rösträtt fram till dess att detta hade uppnåtts. År 1919 upplöstes FKPR i Uddevalla. Då hade Gertrud Zachau aktivt kämpat för jämställdhet sedan hon var 16 år, det vill säga i över 30 år.
År 1928 dog Arthur Zachau och Gertrud Zachau blev änka. På 1930-talet flyttade hon till Stockholm, där hon bodde tills hon avled 1953. Hennes grav finns på Norra Kyrkogården i Uddevalla.
