Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Greta Hedin

1889-03-211949-06-14

Lärare, litteraturhistoriker, kvinnosakskvinna

Greta Hedin var lärare och litteraturhistoriker samt aktiv i kvinnorörelsen.

Greta Hedin föddes i Göteborg 21 mars 1889 som dotter till Anders Peter Hedin med maka Emelie, född Jacobsen. Fadern var postmästare i Göteborg, i slutet av 1800-talet en viktig uppgift.

1905 började Greta Hedin latinlinjen vid Göteborgs Gymnasium för flickor, som tillkommit två år tidigare. 1873 hade det genom ett riksdagsbeslut blivit möjligt för flickor att "ta studenten" och därmed få möjlighet till akademiska studier. Vid sekelskiftet 1900 kunde flickor i Göteborg endast avlägga studentexamen som privatister. Under första decenniet av 1900-talet öppnades dels Göteborgs Gymnasium för flickor, dels tog Göteborgs Högre Samskola, som grundades 1901, emot kvinnliga elever på alla nivåer, inklusive gymnasiet. Några allmänna läroverk för flickor fanns vid denna tid inte i Göteborg. Däremot hade Göteborg ett antal flickskolor, som ledde fram till vad som kallades normalskolekompetens.

Göteborgs Gymnasium för flickor var administrativt och lokalmässigt en del av Sigrid Rudebecks skola för flickor, en skola som 1869 grundats av Sigrid Rudebeck. Skolan var ett av flera exempel på skolor för flickor, tillkomna under 1800-talet på initiativ av kvinnliga lärare, som var entreprenörer inom skolområdet. När Greta Hedin började på Göteborgs Gymnasium för flickor hade Alfrida (Frida) Hjertberg just blivit skolans rektor. Hon skulle bli en av de första två kvinnorna att ta plats i Göteborgs Stadsfullmäktige 1911 efter det första kommunalvalet, där kvinnor kunde kandidera. Mycket tyder på att Göteborgs Gymnasium för flickor var en stimulerande miljö för unga flickor.

1908 genomgick Greta Hedin vad som då kallades mogenhetsprövning, efter såväl skriftliga som muntliga prov. På hösten började Greta Hedin sina akademiska studier vid Uppsala universitet. Antalet kvinnliga studenter var mycket lågt och de återfanns främst inom den filosofiska fakulteten. Greta Hedin studerade litteraturhistoria med konst och estetik samt engelska.

1912 avlade Greta Hedin filosofie magisterexamen, en examen införd 1907 och avsedd främst för blivande läroverkslärare. Dock var arbetsmarknaden för kvinnliga filosofie magistrar mycket begränsad, eftersom den så kallade behörighetslagen, paragraf 28 i regeringsformen av 1809, innebar att inga kvinnor fick inneha högre statliga tjänster, och läroverken var statliga. Behörighetslagen var en anledning till att ett antal kvinnor med akademisk examen 1904 tagit initiativ till Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF), i dag Kvinnliga Akademikers Förening och en förening, där Greta Hedin skulle bli mycket aktiv.

Greta Hedin hade tur och fick omedelbart efter sin filosofie magisterexamen ett vikariat på Sigrid Rudebecks flickskola, hennes gamla skola i centrala Göteborg, en skola som under Frida Hjertbergs ledning växte mycket fort under 1910- och 1920-talen. Efter fyra år i Uppsala var alltså Greta Hedin tillbaka i Göteborg, där hon skulle bo och verka till sin död, i första hand som lärare för flickor i engelska och modersmål, vilket inkluderade svensk litteratur och litteraturhistoria. Men vid sidan av sitt förvärvsarbete var hon aktiv inom flera andra områden.

Hon skrev in sig vid Göteborgs Högskola för licentiatstudier i litteraturhistoria. Jämsides med sin lärartjänst på flickskolan skulle hon under ett drygt decennium under professor Otto Sylvan bedriva studier och forskning i litteraturhistoria med särskild inriktning på göticismen och inte minst författare som Geijer, Tegnér och Almqvist. Vid sidan av sin lärartjänst och sina licentiatstudier engagerade hon sig i ABKF och försökte redan 1917 bilda en lokal krets i Göteborg, vilket visade sig vara svårare än hon anat. Först 1933 fanns Västra Sveriges krets av ABKF på plats med Greta Hedin som ordförande. Under 1930- och 1940-talen skulle hon åta sig allt större uppgifter inom den nationella styrelsen, först som vice ordförande 1942 och från 1944 fram till sin död som ordförande.

Greta Hedin anslöt sig också till Föreningen för Frisinnade kvinnor, just när diskussionen om kvinnors rösträtt i andrakammarvalen pågick som mest intensivt. Föreningen blev en verklig kampanjorganisation för kvinnlig rösträtt – och kvinnors valbarhet – till den svenska riksdagen. I föreningen samarbetade Greta Hedin på nationell nivå under många år med Kerstin Hesselgren och Annastina Alkman.

1928 disputerade Greta Hedin på doktorsavhandlingen Manhemsförbundet - ett bidrag till göticismen och den yngre romantiken, och följande år utnämndes hon till docent. Hon var länge den enda kvinnliga docenten vid Göteborgs högskola. Men någon akademisk karriär vid blev det inte. Hon fortsatte sin lärargärning vid Rudebecks flickskola, där hon 1930–1935 också verkade som studierektor, i praktiken som rektor, vid Göteborgs Gymnasium för flickor.

1933 utnämndes Greta Hedin till lektor vid Högre allmänna läroverket för flickor, allmänt kallat Flickläroverket, som efter beslut i Göteborgs Stadsfullmäktige tillkommit 1929, och 1935 skulle få sin nya byggnad bakom Stadsteatern vid Götaplatsen. Vid Flickläroverket skulle Greta Hedin verka som lektor fram till sin död - ofta den enda kvinnliga lektorn.

På grundval av sin doktorsavhandling gav Greta Hedin ut flera böcker avsedda som inspiration till modersmålslärare; först en bok 1931 med titeln Tegnérs Fritiofs saga, där hon tillsammans med sin handledare, professor Otto Sylvan, för modersmålslärare ger kommentarer till texten. Drygt ett decennium senare gav hon ut en bok om Geijer: Arvet från Geijer - en bild av Erik Gustaf Geijer. I bägge dessa böcker kombinerar Greta Hedin sin forskning kring Geijer och Tegnér med sina erfarenheter som modersmålslärare. Som pedagog var Greta Hedin också mycket intresserad av skolväsendet i England och Frankrike, och ett stipendium från Svenska Dagbladet 1938 möjliggjorde studier av engelska och franska skolor. På uppdrag av 1940 års skolutredning samlade hon 1942–1943, mitt under kriget, material om det engelska skolsystemet, vilket resulterade i boken England spelar upp, som kom ut 1944.

Vid sidan av sin lärargärning och sitt författande av olika slags skrifter engagerade sig Greta Hedin under 1930-talet alltmer i Föreningen för Frisinnade kvinnor och var ordförande för Frisinnade kvinnor i Göteborg 1934–1945. Alldeles uppenbart var hon ideologiskt intresserad och 1930-talets nazistiska strömningar förskräckte henne. Därmed blev hon en av många i den liberala kretsen i Göteborg, som inspirerades av chefredaktör Torgny Segerstedt, som i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning klart uttryckte sin tro på individens frihet.

1934 bildades Folkpartiet och under åren 1937–1948 var Greta Hedin vice ordförande för Folkpartiet i Göteborg. Det innebar att hon kom att bli viktig både i kvinnoorganisationen och i själva Folkpartiet. Med ett stort ideologiskt engagemang och flera tunga uppdrag i den interna partiorganisationen hade det varit naturligt, att hon skulle ställa upp i val till stadsfullmäktige eller riksdag. Hennes namn fanns några gånger på valsedlar, men aldrig på valbar plats och hon blev därför aldrig folkvald. Praktisk politik tycks inte ha intresserat henne. Däremot har hon verkat i den folkpartistiska medlemsorganisationen under en tid, då Folkpartiet växte starkt i Göteborg. 1948 fick hon uppleva att Brita Elmén som den första folkpartistiska kvinnan från Göteborg valdes in i andra kammaren.

Greta Hedin förblev ogift. Hennes liv måste till stor del ha bestått av arbete: i skolan och i olika organisationer. Utöver arbete och förtroendeuppdrag hann hon med att medarbeta i tidskrifter, bland annat i Nordens frihet och att ge ut egna skrifter. Efter kriget gav hon exempelvis ut en kort introduktion till det nybildade Förenta Nationerna (FN). Hon var ivrigt sysselsatt med ett stort arbete om den engelska författaren Wordsworth, då hon avled. Först två år efter hennes död kom boken Natur och kultur hos den unge Wordsworth ut. Enligt Allan Sjöding, en folkpartist och litteraturvetare, som skrivit om Greta Hedin i Svenskt Biografiskt lexikon var hon "vänfast och hjälpsam" och alltsedan gymnasieåren intresserad av liberal ideologi.

Greta Hedin avled 1949, 60 år gammal.


Kerstin Keen


Publicerat 2021-02-09



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Greta Hedin, www.skbl.se/sv/artikel/GretaHedin0, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Kerstin Keen), hämtad 2021-06-22.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Emelie Hedin, född Jacobsen
  • Far: Anders Peter Hedin
  • Syster: Anna Hedin
  • Syster: Karin Hedin, gift Hagberg


Utbildning

  • Universitet, Uppsala: Fil.mag.examen, litteraturhistoria med konst och estetik, engelska, Uppsala universitet
  • Högskola, Göteborg: Fil.lic.examen, litteraturhistoria, Göteborgs högskola
  • Högskola, Göteborg: Fil.dr.examen, docent, Göteborgs högskola


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, engelska och modersmål, Sigrid Rudebecks skola
  • Yrke: Studierektor, Sigrid Rudebecks gymnasium för flickor
  • Yrke: Lektor, modersmål och historia, Högre allmänna läroverket för flickor


Kontakter

  • Mentor: Otto Sylvan
  • Kollega: Kerstin Hesselgren
  • Kollega: Annastina Alkman
fler ...


Organisationer

  • Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF, nuvarande Kvinnliga Akademikers Förening, KAF)
    Medgrundare, ordförande, västra kretsen, 1942 vice ordförande, 1948 ordförande, ABKF
  • Föreningen frisinnade kvinnor (FFK, senare Frisinnade Kvinnors Riksförbund, FKR)
    Ordförande, Göteborgsföreningen
  • Folkpartiet (FP, nuvarande Liberalerna)
    Vice ordförande, Göteborgsavdelningen


Bostadsorter

  • Födelseort: Göteborg
  • Göteborg
  • Uppsala
fler ...


Källor



Vidare referenser

Litteratur
  • ’Greta Hedin’ [Nekrolog], Svenska Dagbladet, 1949-06-15

  • Rydh, Hanna, 'Kvinnorna kan vad de vill, om de vill', Hertha, 1945(32):1, s. 2



Greta Hedin. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Greta Hedin. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1900-talet Forskare Kvinnorörelsen Litteraturvetenskap Lärare Skolledare