Hanna Lindmark var en av Sveriges första framgångsrika entreprenörer. Hon skapade Margaretaskolan med restauranger, butiker och festvåningar över hela landet och byggde upp en betydande förmögenhet.

Hanna Lindmark föddes 1860 i en torparfamilj i Arnäs utanför Örnsköldsvik. Hennes mor, Cajsa Brita Persdotter, dog i barnsäng l869 och Hanna Lindmark såldes på fattigauktion till den i socknen som var beredd att ta emot henne för lägst ersättning. Fadern, Nils Olofsson, blev fattighjon hos en bonde i trakten och Hanna Lindmark auktionerades ut en gång om året till olika fosterföräldrar tills hon fyllde 15 år och kunde börja tjänstgöra som piga.

Hanna Lindmarks kringflackande barndom gjorde det omöjligt för henne att gå i skola. En av hennes fostermödrar lärde henne dock att läsa och skriva. Att laga mat lärde hon sig som lillpiga i de olika fosterhemmen. Hanna Lindmarks far var gift tre gånger och fick sammanlagt 22 barn. Av dessa dog tolv som späda medan tio överlevde. Ett av dem skulle komma att bli en av Sveriges rikaste kvinnor.

En viktig förebild för Hanna Lindmark var Anna Johansdotter Norbäck, kallad Mor Anna och grundare av Annaniterkyrkan i Arnäs. Hanna Lindmarks föräldrar tog henne med till Mor Annas fria församling, vilket lade grunden för hennes livslånga och stränga gudstro.

Hanna Lindmark blev uppskattad för att laga god mat och fick en rad anställningar som köksa; hos präster, rika bönder och grosshandlare och slutligen hos fotografen Adele Kindlund i Östersund. Dit kom hon då hon var 36 år gammal. Hon insåg då att hon precis som sin matmor skulle kunna försörja sig själv om hon hade ett eget yrke.

Hanna Lindmark tog sina sparpengar och sökte 1898 till Elsa Borgs Bibelkvinnohem i Vita Bergen i Stockholm. Hennes dröm, inspirerad av Mor Anna, var att bli missionär, men efter ett år i Vita Bergen var hennes sparkapital slut. Hanna Lindmark beslutade då att satsa på det hon redan kunde – att laga mat.

År 1899 anställdes Hanna Lindmark som hushållerska på KFUM:s (Kristliga Föreningen av Unga Män) nyöppnade matservering i Östersund. Därmed var hennes karriär som kokerska inledd. Snart övertog hon serveringen. Hon hade redan sin affärsidé klar – en idé som vilade på fyra ben och som skulle visa sig vara framgångsrik i mer än 70 år.

Det första benet var att Hanna Lindmark skulle lära unga, kristna flickor att laga mat, svensk husmanskost av god kvalitet, så som hon själv fått lära sig som nioårig kökspiga. Det andra benet var att maten skulle säljas dagsfärsk i butik – hon blev alltså först med ”take-away” i Sverige, långt innan begreppet fanns. Det tredje benet var att inrätta en restaurang där helnyktra gäster kunde äta utan att riskera att träffa berusade medgäster. Det fjärde benet var att hon skulle erbjuda en festvåning där människor kunde hålla kalas och fester av olika slag med mat och service.

Hanna Lindmarks matservering blev redan från början en framgång. En av hennes första gäster var Axel Lindmark, nivellör i Generalstabens kartverk. Han var nybliven änkeman som i tjänsten flyttat till Östersund med sina tre barn Oscar, Aimée och Robert. Mycket snart uppstod tycke mellan Hanna och Axel. De gifte sig 1904 och Axel Lindmark blev Hanna Lindmarks livslånga kompanjon. Han skulle komma att sköta hennes bokföring och administration i det som blev Margaretaskolan.

År 1905 lämnade Hanna Lindmark Östersund och startade den första Margaretaskolan i Norrköping. Tidpunkten var vald för att en stor konst- och industrimässa samtidigt skulle öppnas i staden och Hanna Lindmark ville locka besökarna till sin rörelse. Steg för steg etablerade hon sig i stad efter stad och Margaretaskolan blev en landsomfattande kedja med butiker, restauranger och festvåningar i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Linköping, Borås, Jönköping, Västerås. Örebro, Lund, Helsingborg och Tranås. I varje stad fanns också en hushållsskola för unga kristna flickor. Arbetet leddes av en föreståndarinna för varje skola som ansvarade för både undervisning och restaurangrörelse.

I takt med att rörelsen växte och blev alltmer lönsam började Hanna Lindmark investera i fast egendom. År 1922 köpte hon Steninge Slott i Märsta utanför Stockholm och fick därmed en betydande lantegendom med jordbruk och handelsträdgård. Stenladugården var den största i sitt slag i Sverige och där hade Hanna Lindmark 170 kor som gav henne tillgång till mjölk, grädde, smör och ost till sina kök. I Steninges 28 växthus odlades tomater, jordgubbar och druvor i en skala som man inte gjort i Sverige tidigare. Med sina förstklassiga, närodlade råvaror skulle Hanna Lindmarks verksamhet i dag kallas ekologisk – hon var en pionjär också på detta område. Genom att själv producera sina råvaror blev Hanna Lindmark mindre sårbar när 1930-talets krisår ledde till ransonering och brist på livsmedel.

År 1923 köpte Hanna Lindmark Dicksonska palatset i Göteborg. Staden planerade en stor industrimässa och Hanna Lindmark ville att Margaretaskolan skulle vara etablerad i staden när den ägde rum. År 1933 köpte hon Mauritzbergs slott i Östra Stenby på Vikbolandet och 1933 blev hon första hyresgäst hos Torsten Kreuger i Citypalatset på Norrmalmstorg i Stockholm. Där öppnade Hanna Lindmark också en hotellrörelse i en av de översta våningarna. Trots Kreugerkraschen klarade Margaretaskolan de svåra tiderna tack vare Hanna Lindmarks förutseende och flexibla ledning som hela tiden anpassade verksamheten till den rådande efterfrågan.

Margaretaskolornas höga kvalitet uppehölls genom att Hanna och Axel Lindmark regelbundet besökte och inspekterade varje skola. Axel Lindmark granskade all bokföring och Hanna Lindmark inspekterade kök, hygien och provsmakade maten. Undervisningen tillfördes nya moment som till exempel näringslära.

Hanna Lindmarks uppväxt i frikyrkan och Axel Lindmarks bakgrund i Svenska kyrkan bidrog till makarnas gemensamma intresse för att medverka till att föra samman de båda kyrkorna. Steninge och Mauritzberg blev centrum för stora ekumeniska möten där Hanna Lindmark bjöd in framstående ledare från frikyrka och statskyrka. Margaretaskolan lämnade varje år tio procent av sin vinst till fyra missionssällskap. Det var Hanna Lindmarks sätt att gynna missionen då hon själv inte kunnat bli missionär.

År 1927 tilldelades Hanna Lindmark regeringens förtjänstmedalj Illis quorum. I motiveringen heter det att hon får utmärkelsen ”för sina insatser som lärarinna”. Detta blev en triumf för henne som aldrig själv gått i skolan.

Efter makens död drev Hanna Lindmark Margaretaskolan vidare till 1941, då hon avled i lunginflammation. Hon testamenterade Margaretaskolan och alla sina egendomar till fyra missionssällskap: Svenska kyrkans mission, Svenska Missionsförbundet, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionen i Kina. Hon gick därmed ifrån sin tidigare plan att låta respektive skolas föreståndarinna ärva. Detta skulle visa sig ödesdigert. Margaretaskolan tvingades i konkurs och upphörde 1977 sedan företagets tillgångar förskingrats av en av de verkställande direktörer som fått ansvaret efter Hanna Lindmarks död.