Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Hilda Martina Laurentia Petersson

1824-02-271903-04-29

Konstnär, glasetsare

Hilda Petersson var glasetsare och nådde stor ryktbarhet både inom och utom landet under senare delen av 1800-talet.

Hilda Martina Laurentia Petersson föddes i Lund 1824 i äktenskapet mellan Wilhelmina Beckström och handlaren Johan Peter Böös. Hon gifte sig vid 18 års ålder med lantbrukaren Johannes Petersson, ägare av Gladsax gård utanför Simrishamn. Senare flyttade paret till Loshult i Östra Göinge.

Då maken dog 1878, fanns inga pengar i boet och Hilda Petersson, 54 år, tvingades söka egen försörjning. Hon tog då upp sitt intresse för teckning, som hon odlat i ungdomen, och utvecklade talangen genom att ägna sig åt glasetsning, ett hantverk som kunde utövas i hemmet. Hon tecknade motiv som figurer, blomrankor och monogram i asfaltfernissa som i omgångar påströks glaset. Därefter, via ytterligare kemiska medel och processer – en hel del giftiga – etsades teckningen in i glaset. Storbritannien var föregångslandet för denna konstart vars utövning kom på modet i Sverige under senare delen av 1800-talet. I tidningsannonser från den här tiden kan man se att flera kvinnor erbjöd kurser i glasetsning.

Praktfulla minnespokaler, vaser, skrin, men också etsat bruksglas blev Hilda Peterssons specialitet. Hon behärskade tekniken till fullo och nådde snabbt ryktbarhet. Det beskrevs målande i en brett uppslagen artikel i Idun från 1892 där Birger Schöldström tecknade framgångssagan under rubriken ”Hilda Petersson född Böös. Sveriges första glasetserska.” Ett 2:a pris för ”föremål av förr icke utställd konstart” vid en industriexposition i Kristianstad fick fart på affärerna. Hilda Petersson sålde sina alster först till högadeln i Skåne. Senare, då hon flyttat till Stockholm ”med rekommendationsbrev från den varmhjärtade domprosten Olbers i Lund”, blev flera medlemmar ur kungahuset hennes kunder, liksom organisationer, föreningar och andra potentater. Så har till exempel Frimurarlogen i Eskilstuna en etsad pokal signerad Hilda Petersson Böös.

Den första hon uppsökte då hon kom till huvudstaden var konung Oscar II. Han köpte en pokal och uppmuntrade henne att fortsätta, skriver Schöldström och berättar vidare hur Hilda Petersson, på beställning av kommendörkapten Louis Palander, utförde flera minnespokaler över den framgångsrika Vegaexpeditionen som han lett tillsammans med Nordenskiöld. Dessa är rikt smyckade med teckningar av skeppet, praktfulla monogram och alla besättningsmännens namn. Bland köparna till dessa pokaler uppges bland annat ha varit kronprins Gustaf (senare Gustaf V). Två minnespokaler från Vegaexpeditionen finns idag i samlingarna på Sjöhistoriska museet i Stockholm. De är likartade och en av dem är signerad ”H P B..s” och kom till museet 1951 från Kungliga Husgerådskammaren, alltså troligtvis den som Gustaf V köpte som kronprins.

Hilda Petersson ställde ut sina arbeten i flera städer runt om i landet, hon fick diplom, brons- och silvermedaljer, och till och med beställningar från Tyskland. Att den världsberömda sångerskan Christina Nilsson beställde en ”hel montering av bordsglaskärl: ej mindre än 54 konstetsade kannor, pokaler … ”, uppgavs i Nya Dagligt Allehanda 1886. Hilda Peterssons etsningskonst omnämndes också i flera tidningar rörande industriutställningen i Malmö 1881. Dagens Nyheter och andra tidningar berömde hennes arbeten i samband med en utställning arrangerad av Svenska Slöjdföreningen (nuvarande Svensk Form) i Stockholm 1882.

Några mer omfattande konstrecensioner går dock inte att hitta. Schöldström skriver i sin artikel i Idun från 1892 att Hilda Petersson, stärkt av konung Oscar II:s lovord, uppsökte ”flere af våra främsta konstnärer och konstdomare, bland dem professorerna grefve von Rosen och Scholander. De sågo hennes arbeten, lofordade och uppmuntrade. Särskildt fann sig Scholander intresserad.” Han bör här ha syftat på arkitekten och målaren Fredrik Wilhelm Scholander, en mäktig man inom dåtidens kulturkretsar. Schöldström citerade en livlig ordväxling mellan Hilda Petersson och Scholander, där den sistnämnde ivrigt hejade på henne.

Hilda Petersson fick statsanslag för studier i glasetsning 1881. Några år därefter, 1886, kom hennes kunskaper på pränt. Då utgavs på Sigfrid Flodins förlag i Stockholm Handledning i glasetsning jemte talrika litograferade teckningar av Hilda Petersson född Böös. Ett tolv- sidigt häfte där hon beskrev glasetsningskonstens användbarhet samt de olika etsningsteknikernas materiel och utförande i detalj, så att var och en som önskade kunde sätta igång omedelbart. Häftet innehöll också utvikbara litograferade planscher, förlagor till mönsterdekorer och monogram att kopiera för den hugade.

Hilda Petersson avled 1903 på Stiftelsen Oscar I:s Minne i Stockholm.


Anna-Stina Lindén Ivarsson


Publicerat 2020-11-27



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Hilda Martina Laurentia Petersson, www.skbl.se/sv/artikel/HildaPetersson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anna-Stina Lindén Ivarsson), hämtad 2021-10-16.




Övriga namn

    Flicknamn: Böös
    Signatur: HP B..s


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Ulrika Lovisa Beckström
  • Far: Johan Peter Böös
  • Syster: Gustafva Eleonora Böös
fler ...


Utbildning

  • Yrkesutbildning, : Ritlektioner


Verksamhet

  • Yrke: Lantbrukare, lanthushållare, Gladsax gård
  • Ideellt arbete: Lanthushållare, föreståndare
  • Yrke: Glasetsare


Bostadsorter

  • Födelseort: Lund
  • Simrishamn
  • Osby
fler ...


Priser/utmärkelser



Källor

Opublicerad källa
  • Samtal med släktingar



Vidare referenser

Litteratur
  • Peterson, Hilda, Handledning vid glasetsning jemte talrika litografiska teckningar, S. Flodin, Stockholm, 1886



Hilda Petersson i Idun nr 36, 1892. Fotograf okänd (KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek)
Hilda Petersson i Idun nr 36, 1892. Fotograf okänd (KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek)

Nyckelord

1800-talet 1900-talet Konstnärer