Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Hilda Gustafva Sachs

1857-03-131935-01-26

Journalist, rösträttskvinna

Hilda Sachs hörde till kvinnorörelsens pionjärer. Hon var tidigt verksam som journalist.

Hilda Sachs föddes 1857 i Norrköping i en handelsmannafamilj, där hon var yngst av fyra döttrar. Hon tog examen vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm 1881 och arbetade som flickskolelärare före giftermålet 1886. Hennes make, den danskfödde Karl Sachs, hade etablerat sig som ”Stockholms fashionablaste blomsterhandlare” med butik på Drottninggatan. Han var kusin till bröderna Georg, Edvard och Ernst Brandes och delade deras kulturradikalism och politiska frisinne. Paret Sachs umgicks med tidningsmän, författare och politiker på vänsterkanten. Till de närmaste vännerna hörde journalisten och agitatorn Hinke Bergegren. I äktenskapet föddes två barn.

Efter Karl Sachs död i akut blodförgiftning 1893, endast 32 år gammal, utvecklades vänskapen mellan Hilda Sachs och Hinke Bergegren till ett kärleksförhållande. På sommaren 1895 reste de till Paris, där Hilda Sachs under tre år arbetade som korrespondent för Dagens Nyheter och Nya Dagligt Allehanda. Efter återkomsten till Sverige invaldes hon i Publicistklubben, som då bara hade drygt fem procent kvinnliga medlemmar. Ytterligare ett tecken på uppskattning var när hon av Nya Dagligt Allehanda, som den första kvinnan i Sverige med ett sådant uppdrag, delegerades till den internationella journalistkongressen i Rom 1899. Som journalist medarbetade Hilda Sachs även i andra större dagstidningar som Svenska Dagbladet, bland annat som Romkorrespondent 1908–1910, Norrköpings Tidningar och Stockholms Dagblad, men också i det kortlivade Stockholms-Bladet och den frisinnade Afton-Tidningen.

Hilda Sachs hade förmågan att använda sin utbildning, sina språkkunskaper och sin resvana både i yrkeslivet och i kvinnorörelsens tjänst. Ett exempel var när hon deltog i kvinnokongresser utomlands i egenskap av journalist såväl som kvinnoaktivist. Ett annat exempel var när hennes tidiga engagemang i kampen mot den reglementerade prostitutionen, inom Federationen under 1880-talet, lade grunden till de insikter som hon senare kunde använda som utrikeskorrespondent i Frankrike och Italien. Hennes jämförelser mellan de prostituerades situation i olika länder resulterade i skriften Den svarta domen, 1912. Boken verkade kraftigt opinionsbildande och bidrog till att reglementeringen i Sverige avskaffades år 1919.

Den dominerande frågan inom kvinnorörelsen kring sekelskiftet 1900 gällde kvinnans politiska rösträtt och valbarhet. År 1902 bildades Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) i Stockholm, på initiativ av Hilda Sachs och en handfull andra kvinnor. Från år 1912 till 1921, då FKPR upplöstes i samband med att kvinnor fick rösträtt, var hon styrelseledamot i föreningen. Därefter var hon ledamot i arbetsutskottet för det nybildade Svenska Kvinnors Medborgarförbund, vars syfte var att efter den vunna rösträtten fortsätta kampen för kvinnors rättigheter.

Som frilansskribent behövde Hilda Sachs ofta dryga ut sina inkomster. Hon var verksam som översättare och översatte ett tiotal böcker, merparten från franska. Hennes språkkunskaper kom också kvinnorörelsen till del. Inför den Internationella rösträttsalliansens kongress i Stockholm 1911 översatte hon den engelska feministen Alice Zimmerns arbete Women’s suffrage in many lands. På svenska fick boken titeln Kvinnornas rösträtt i skilda länder.

Hilda Sachs var även skönlitterärt verksam. Hon utgav romanerna Evig sommar, 1900, Marta, 1901, och Den besegrade lyckan, 1907. I dessa problematiserade hon begreppen kvinnlighet och moderlighet, vilket väckte kritik i samtiden men blivit uppskattat av senare tiders genusforskare.

År 1918 utkom Hilda Sachs sista bok, Kvinnoporträtt, som bestod av hennes uppmärksammade artikelserie ”Kvinnoporträtt”, som hade publicerats i Afton-Tidningen under våren 1916. Boken innehåller ett tjugotal biografier över kända svenska kvinnosakskvinnor i Hilda Sachs samtid. Den beskrevs både som en ”synnerligen innehållsrik uppslagsbok” och som ett värdefullt tillskott till den feministiska litteraturen.

Hilda Sachs hörde till de radikalfeminister som i samtiden väckte viss kritik, också inom kvinnorörelsen, vars majoritet stod för en försiktigare och mer traditionell linje. Detta faktum bidrog säkert till att hon länge drabbades av historiens glömska.

Hilda Sachs dog 1935. Hon är begravd på Norra begravningsplatsen i Solna.


Ellinor Melander



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Hilda Gustafva Sachs, www.skbl.se/sv/artikel/HildaSachs, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ellinor Melander), hämtad 2018-12-17.




Övriga namn

    Övrigt: Engström
    Signatur: H.S., Iris, Portia, Francillon, Graziella, Salome, Herta, Pierrette
    Pseudonym: Eva Bris, Helena Vik


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Gustafva Augusta Engström, född Gustafsson
  • Far: Johan Gustaf Engström
  • Syster: Johanna Matilda Engström, gift Hultén
fler...


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Lärate, privatlärare i landsorten
  • Yrke: Lärare
  • Yrke: Journalist
fler...


Kontakter

  • Kärleksrelation: Hinke Bergegren
  • Vän: Anna Branting
  • Vän: Anna Lindhagen
fler...


Organisationer

  • Den brittiska, kontinentala och allmänna Federationens svenska avdelning
    Medlem, styrelseledamot
  • Kvinnoklubben
    Medlem, styrelseledamot
  • Sällskapet för yttrandefrihet
    Medlem
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Norrköping
  • Norrköping
  • Stockholm
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Melander, Ellinor, 'Hilda Sachs som utrikeskorrespondent: Paris 1895–98 och Rom 1908–10', Presshistorisk årsbok., 2001 (18), s. 75–93

  • Melander, Ellinor, 'Kvinnoporträtt: Hilda Sachs och rösträtten i Afton-tidningen', Presshistorisk årsbok., 2007(24), s. 73–98, 2007

  • Melander, Ellinor, '"Frisinnad och omutligt modig" - Hilda Sachs - engagerad journalist och kvinnokämpe', Empati och engagemang : en kvinnolinje i svensk journalistik., S. 64–75, 2008



Vidare referenser

Litteratur
  • Lagerberg, Hans, Små mord, fri kärlek: en biografi om Hinke Bergegren, Carlsson, Stockholm, 1992

  • Järvstad, Kristin, Den kluvna kvinnligheten: "öfvergångskvinnan" som litterär gestalt i svenska samtidsromaner 1890–1920, Brutus Östlings bokförlag Symposion, Eslöv, 2008

  • Rösträtt för kvinnor, 1912-1919 (Hämtad 2017-03-07)