Hilda Casselli var reformpedagog, kvinnosakskvinna och skolföreståndare. Hon arbetade för flickskolans utveckling och utsågs 1895 till ledamot i den statliga flickskolekommittén, vilket var första gången kvinnor ingick i en statlig utredning.

Hilda Casselli föddes 1836 som äldsta barnet i en syskonskara på nio, och växte upp vid Gammelbo bruk i Ramsbergs socken i Västmanland, där fadern Jöns Casselli var bruksförvaltare. När Hilda Casselli var 15 år flyttade familjen till Molnebo bruk i Västerlövsta socken i Uppland, som fadern förvärvat.

Hilda Casselli fick likt andra flickor vid denna tid sin grundläggande utbildning i hemmet, med stort fokus på kunskaper kopplade till praktiska sysslor i hushållet. Hon längtade dock efter att studera och kände stor frustration över att hon inte hade samma möjligheter som sina bröder. År 1859 tvingades familjen dock lämna Molnebo bruk, då fadern blivit blind och inte längre kunde arbeta. Istället flyttade man till Uppsala och nu öppnade sig plötsligt helt nya möjligheter för Hilda Casselli att förverkliga sina studiedrömmar.

Här fanns den så kallade Klosterskolan, en privatskola för flickor som grundats 1855 av den skotskättade Jane Miller Thengberg och som snabbt fick rykte om sig att vara en av landets bästa flickskolor. Den hade fyra tvååriga klasser och blev, trots att den bara existerade under knappt tio år, förebild för den åttaåriga flickskola som senare utvecklades i Sverige. Här fanns även en separat, ettårig påbyggnadskurs för dem som avsåg att arbeta som lärare. Hilda Casselli genomgick den högsta klassen och den lärarförberedande kursen. Därefter genomförde hon 1862 en studieresa till England för att studera det engelska språket, som kom att bli hennes huvudsakliga undervisningsämne. Tillbaka i Uppsala arbetade hon sedan under ett år som lärare vid Klosterskolan.

År 1864 flyttade Hilda Casselli till Stockholm. Hennes lärare från Klosterskolan i Uppsala, Jane Miller Thengberg, hade utsetts till föreståndare för statens Seminarium för bildande af lärarinnor, senare benämnt Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Hon rekryterade två av sina tidigare elever från Klosterskolans lärarinnekurs, Hilda Casselli och Regina Pallin, att biträda henne i det nya arbetet. Nu skapades också Statens normalskola för flickor som knöts till seminariet och där seminarieeleverna fick praktisk handledning och övning i att undervisa. Hilda Cassellis uppgift blev att fungera som Jane Miller Thengbergs ställföreträdare vid normalskolan medan Regina Pallin fick motsvarande uppgift inom lärarinneseminariet.

Jane Miller Thengberg lämnade dock sin tjänst 1868 för att gifta sig. På hennes önskan tillsattes då istället en manlig rektor med ett övergripande ansvar för både Högre lärarinneseminariet och Statens normalskola. Regina Pallin kvarstod som föreståndare för lärarinneseminariet och Hilda Casselli för normalskolan. Den nya situationen innebar för Hilda Casselli ett tydligare ledningsuppdrag och fria händer på ett annat sätt än tidigare. Hon behövde inte längre foga sig efter Jane Miller Thengbergs uppfattningar och ofta ganska hårda styre.

Hilda Casselli undervisade inte bara i normalskolans högre klasser utan även vid lärarinneseminariet, där hon handledde seminaristerna i deras provlektioner och undervisade i ”särskild metodik”, som bland annat handlade om rollen som klassföreståndare. Hon publicerade även flera läroböcker i engelska för svenska skolelever. Trots hennes egna bittra erfarenheter som flicka, av en utbildning som mest fokuserade på praktiska färdigheter till gagn för hushållet, präglades hennes engagemang som vuxen i flickors utbildning och hennes föreståndargärning vid Statens normalskola ändå ytterst av uppfattningen att kvinnans naturliga plats var i hemmet. Utöver de åtta årens flickskoleutbildning genomdrev hon därför 1893 en fortsättningsklass vid normalskolan, till vilken en hushållsskola kopplades. Tanken var att de elever som gick kursen sedan skulle kunna arbeta som lärare i huslig ekonomi. Hon införde också under sina senare aktiva år som föreståndare det nya undervisningsämnet kvinnlig hygien.

År 1875 anordnades för första gången ett nationellt möte om flickors utbildning, där företrädare för flickskolorna i landet deltog och där olika frågor knutna till pedagogik, flickskoleutbildningens innehåll, skolornas ekonomiska situation och lärarnas fackliga situation diskuterades. Hilda Casselli var en av initiativtagarna och en av de kvinnor som deltog aktivt i diskussionerna tillsammans med Sophie Adlersparre, Ebba Sunden, Anna Hierta-Retzius och Jenny Rossander. Ellen Key fungerade som mötessekreterare. Vid 1877 års möte ingick Hilda Casselli i mötesledningen och 1879 formaliserade hon verksamheten genom att ta initiativet till det första officiella flickskolemötet. Hon ingick sedan i ledningen för flera av de totalt sju flickskolemöten som genomfördes fram till 1901.

Hilda Casselli kom efter hand att betraktas som en av de viktiga auktoriteterna inom flickskoleområdet. År 1885 utsågs hon tillsammans med Sophie Adlersparre att ingå i en nyinrättad statlig flickskoleundervisningskommitté, en statlig utredning som efter att ha kartlagt flickskoleverksamheten i landet presenterade sina slutsatser och förslag i Undersökning af Sveriges högre flickskolor: underdånigt utlåtande / afgifvet den 19 januari 1888 af utsedde komiterade. Detta var första gången kvinnor utsågs till ledamöter i en statlig utredning. Hilda Casselli ingick även i undervisnings- och hygienutskottet för 1897 års Stockholmsutställning, tillsammans med Emilie Virgin, Hulda Lundin, Ellen Fries och Karolina Widerström.

Hilda Casselli hade ett mångårigt engagemang inom Fredrika-Bremer-Förbundet, med fokus framförallt på förbundets sjukkassa. Hon deltog även vid grundandet 1902 av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Hilda Casselli gifte sig aldrig och fick inga barn. Hon delade bostad i Stockholm med två av sina yngre systrar som också var lärare; Gertrud Casselli arbetade som teckningslärarinna på Statens normalskola och Julia Casselli, som under flera decennier var biträdande föreståndare för Lyceum för flickor. Vid Hilda Cassellis 60-årsdag 1896 bildades en fond i hennes namn, med syftet att utdela stipendier till hjälpbehövande elever i någon av de högre klasserna vid Statens normalskola. Hon tilldelades då även Illis quorum i 5:e storleken för sitt arbete inom den svenska flickskolan.

Hilda Casselli förblev formellt anställd vid Statens normalskola fram till sin död men arbetade inte under de sista åren, på grund av ohälsa. Hon avled 1903, vid 66 års ålder, och är gravsatt i familjegraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.