Hildur Sandberg var en ung medicinarstudent i centrum av de vänsterradikala kretsarna i Lund kring sekelskiftet 1900. Hon försökte leva det nya fria kvinnolivet och pläderade för fri kärlek. Hon dog under oklara omständigheter endast 23 år gammal.
Hildur Sandberg föddes i Ängelholm. Hennes far var guldsmed och hennes mor hade en klädvaruhandel. Hon hade sex syskon, varav tre dog vid späd ålder. Den som stod henne närmast var brodern Fritz. Endast fjorton år gammal flyttade hon 1895 till Lund för att gå i Anna Rönströms Högre elementarskola för flickor. Då någon läroverksutbildning för flickor inte fanns vid denna tid bedrev Hildur Sandberg därefter privatstudier. Hon tog studentexamen som privatist 1898 och skrev sedan in sig vid Lunds universitets humanistiska fakultet. Efter en dryg termin flyttade hon emellertid över till medicinska fakulteten och började bedriva studier där.
Hildur Sandberg var en av elva kvinnliga studenter vid Lunds universitet vid sekelskiftet 1900. År 1900 bildade dessa studenter Lunds Kvinnliga Studentförening. Ordförande var Hilma Borelius, vice ordförande Louise Petrén-Overton och sekreterare Hildur Sandberg. Hon engagerade sig intensivt i tidens frågor. Redan som sextonåring hade hon fått en dikt publicerad i den av Frithiof Hellberg nystartade ungdomstidskriften Kamraten, där hon, inför den hotande unionskrisen, appellerar till fredsvilja och kamratskap. Hon arbetade sedan för tidskriften under signaturen ”Dur”. Med anledning av samma fråga tog hon också kontakt med Ellen Key och uttryckte sin beundran. Ellen Key blev för henne något av en mentor.
Som studentska blev Hildur Sandberg en uppmärksammad del av universitetets vänsterradikala kretsar. Hon tog aktiv del inte bara i studenternas debattaftnar om aktuella frågor utan också i den offentliga föreläsningsverksamheten, där hon föreläste om olika kvinnofrågor, sexualitet och samlevnad. Hon var mycket engagerad i kampen för möjligheten att gifta sig borgerligt.
År 1899 valdes hon in i den kulturradikala studentföreningen D.Y.G., Den yngre gubben, med medlemmar som exempelvis Bengt Lidforss, Anders Österling, Anna Bugge Wicksell och Knut Wicksell. Från år 1903 ingick hon i styrelsen. När D.Y.G. skapade en sekulär söndagsskola 1904 var Hildur Sandberg en av de drivande krafterna. År 1904 blev hon medlem i Malmös Socialdemokratiska Ungdomsklubb då hon tyckte att den i Lund var för tam.
År 1904 träffade hon den något yngre Adolf Björk, även han medicine studerande. De ingick ett så kallat samvetsäktenskap, vilket väckte stort uppseende, trots att de hade två olika bostäder. Två dagar före julafton samma år hittade Adolf Björk Hildur Sandberg medvetslös i sin lägenhet i centrala Lund. Hon avled samma dag på stadens sjukhus. Bland de rykten som snabbt spreds handlade ett om att dödsfallet skulle vara orsakat av en olaglig abort, men obduktionen visade att så inte var fallet. Andra menade att det handlade om självmord, vilket verkar osannolikt med tanke på de planer hon hade och de brev hon skrivit strax före sin död. Man kom aldrig till klarhet om dödsorsaken.
Hildur Sandberg fick smeknamnet ”Magnum Bonum” av sina kamrater och tycks ha varit en mycket omsvärmad, uppskattad och omtalad person. Hon och hennes öde skildras i en rad memoarer och självbiografier, bland annat Tora Dahls och Anders Österlings. Hon finns lätt förklädd i samtidsromaner av författare som Gustaf Hellström och K G Ossiannilsson, där hon beskrivs som vacker, begåvad, karismatisk och närmast oemotståndlig.
Hildur Sandbergs död väckte stort uppseende. Mer än 2 000 personer följde henne till graven på Norra kyrkogården i Lund. År 1913 reste Lunds arbetarekommun en gravvård över henne. Då intresset för hennes livsöde åter väcktes på 1970-talet visade sig den emellertid vara försvunnen. År 1979, till 75-årsminnet av Hildur Sandbergs död, reste Lunds arbetarekommun en ny gravvård.
Hildur Sandberg är en av de få kvinnor som fått ge namn åt en gata i Lund. I den yttre stadsdelen Värpinge som byggdes under 1990-talet finns Hildur Sandbergs gata.
