Hillevi Svedberg var arkitekt, redaktör, utredare och statlig tjänsteperson som arbetade med planering och genomförande av byggnader för bostäder och omsorg.

Hillevi Svedberg var dotter till kemisten och nobelpristagaren Theodor Svedberg och den socialt och politiskt engagerade läkaren Andrea Andreen. Hillevi Svedberg utbildade sig till arkitekt vid Tekniska högskolans avdelning för arkitektur (KTH) under åren 1929–1933. Samma år som hon tog arkitektexamen, 1933, gifte hon sig med civilingenjören Knut Almström, med vilken hon fick fyra söner. Paret skildes 1959.

Utmärkande för Hillevi Svedbergs yrkesliv är ett stort socialt engagemang, som hon utvecklade i de intellektuella och radikala kretsar hon rörde sig i. Som barn kom Hillevi Svedberg via sin mor i kontakt med den politiskt engagerade Fogelstadgruppen och vistades vid ett flertal tillfällen på Elisabeth Tamms gods Fogelstad. Som student deltog hon även i den vänsterorienterade föreningen Clartés verksamhet. Det sociala och politiska engagemanget delade Hillevi Svedberg med flera av samtidens modernistiskt orienterade arkitekter, däribland studiekamraterna Sune Lindström, arkitekt, samt bröderna och arkitekterna Erik Ahlsén och Tore Ahlsén. Via Clarté mötte Hillevi Svedberg även arkitekten Sven Markelius.

Mellan 1933 och 1935 arbetade Hillevi Svedberg på Sven Markelius kontor med det banbrytande kollektivhuset på John Ericssonsgatan på Kungsholmen i Stockholm. I projektet deltog även politikern och diplomaten Alva Myrdal som en central och drivande kraft. Byggnaden var tänkt att på ett nytt sätt organisera vardagen för att underlätta kombinationen av yrkesliv och familjeliv, inte minst för kvinnor. Detta åstadkoms bland annat genom att barnomsorg tillhandahölls inom byggnaden i en så kallad barnkrubba samt genom att städning, tvätt och matlagning utfördes av gemensamt anställd personal. Hillevi Svedberg, som själv flyttade in i kollektivhuset tillsammans med sin make år 1935, var inte endast engagerad i projekteringen av byggnaden utan även i dess genomförande och organisering. Tillsammans med arkitekten Albin Stark ritade hon även ett kollektivhus på uppdrag av Yrkeskvinnors Klubb (YK), det så kallade YK-huset på Gärdet i Stockholm. Detta kollektivhus, som togs i bruk 1939, innehöll likt sin föregångare på John Ericssonsgatan restaurang, mathissar och barnkrubba, men även vissa förbättringar avseende lägenhetsköken samt ytterligare faciliteter såsom gymnastiksal och samlingssal för de boende. Hillevi Svedberg med familj kom sedermera att flytta in i det nybyggda huset.

Under 1900-talets första hälft genomgick arkitektprofessionen en påtaglig förändring. Detta innebar bland annat att arkitekterna nu tog sig an uppgifter som tidigare inte varit en angelägenhet för kåren. Utformandet av arbetarbostäder och olika slags utredningsuppdrag är två exempel på sådana nya uppgifter som Hillevi Svedberg ägnade sig åt. Redan i sitt examensarbete på arkitektskolan hade hon arbetat med frågan om bad- och duschrum i arbetarbostäder, vilket då var en tämligen ovanlig företeelse. Detta ämne gavs Hillevi Svedberg möjlighet att fördjupa sig i ytterligare när hon 1937 fick ett stipendium från Sverige-Amerika-stiftelsen för att under ett halvår studera low-cost housing-projekt i USA. Resultatet av denna studieresa publicerades i facktidskriften Byggmästaren: tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik . Hillevi Svedberg kom även att medverka i den stora bostadsundersökning som Sveriges Arkitekters Riksförbund (SAR) och Svenska Slöjdföreningen startade år 1939 och som resulterade i standarder och normer för bostadsutformningen. Inom ramen för utredningen arbetade Hillevi Svedberg med att utföra så kallade rums- och funktionsstudier där bostadens utrymme och hur den kunde förbättras avseende den vardagliga användningen studerades. För Hillevi Svedbergs del ledde detta arbete även till ett engagemang i Nordiska korrespondensinstitutets (NKI-skolans) kurs om “Bostaden och inredningen” samt en rad artiklar och föredrag. Skrivande, föreläsande och folkbildning inom sina expertområden – bostäder, kollektivhus och byggnader för barnomsorg – var något som Hillevi Svedberg ägnade sig mycket åt. Parallellt med övriga uppdrag var hon under åren 1950–1964 redaktionssekreterare för facktidskrifterna Arkitektur och Byggmästaren: tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik och biträdande redaktör för den senare under åren 1965–1973.

Trots att Hillevi Svedberg under början av 1930-talet drabbades av tuberkulos, vilket tvingade henne till flera långvariga sjukhusvistelser under de följande decennierna, kom hon att vara yrkesverksam upp till 70-årsåldern. Under den senare delen av karriären arbetade Hillevi Svedberg bland annat för Socialstyrelsen och andra organ inom den offentliga sektorn där hon som konsult och byrådirektör arbetade med barnkrubbor, sommarkolonier och vårdinrättningar.

Hillevi Svedberg avslutade sitt yrkesliv 1982 och avled den 19 juni 1990. Hennes aska är spridd i Minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.