Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ida Norrby

1869-02-271934-02-19

Hushållslärare, skolföreståndare

Ida Norrby var en centralfigur för hushållskunskapernas professionalisering och popularisering. Hon var initiativtagare till den klassiska kokboken Hemmets kokbok.

Ida Norrby föddes 1869 som åttonde barnet av sammanlagt tretton till urfabrikören Wilhelm Thomas Norrby och hans hustru Carolina Magdalena Norrby. Redan vid två års ålder kom hon dock att lämnas som fosterbarn hos sin farbror, kyrkoherden och sedermera teologiprofessorn Carl Norrby och hans fru, Jane Thengberg-Norrby. Ida Norrbys barndomsår spenderades därför hos fosterfamiljen i Närs prästgård, i en social miljö som präglades av bildningsiver och kristen pliktfostran. Detta formade hennes livsåskådning och fick stor betydelse för hennes levnadsbana.

Genom fosterföräldrarnas försorg fick Ida Norrby en uppväxt av ett annat slag än sina biologiska syskon. Som enda barnet i den ekonomiskt bättre bemedlade fosterfamiljen bekostades hon en gedigen utbildning. Hennes fostermor spelade en signifikant roll för hennes utbildning och yrkesbana. Före äktenskapet med Carl Norrby hade Jane Thengberg-Norrby dels grundat en flickskola i Uppsala, dels förestått Högre lärarinneseminariet i Stockholm (HLS). Att lärarbanan även skulle bli Ida Norrbys väg i livet arbetade hennes fostermor redan från barndomen målinriktat för. Efter undervisningen i hemmet följde flickskolestudier i Uppsala och Kalmar. Då Ida Norrby förvärvat flickskolebildning stod ett antal pedagogiska yrkesutbildningar öppna för henne. Hon läste först till småskollärare och försökte sedan få en plats vid HLS men lyckades inte. Denna motgång besvärade såväl henne som hennes fostermor, seminariets tidigare föreståndare. Vid 1890-talets början lades därför utbildningsstrategin om. Framväxten av utbildnings- och undervisningsområdet i hushållslära blev avgörande för de beslut om Ida Norrbys utbildning, som i första hand hennes fostermor nu fattade. I varandras sällskap reste de år 1890 till en diakonissanstalt i Bayern. Som elev vid denna inrättning skaffade Ida Norrby sig praktisk erfarenhet av hushållsarbete, vilket skulle göra det möjligt för henne att anträda en hushållslärarbana och kunna undervisa flickor i folk- och flickskola i matlagning och husligt arbete. Sådan lärarutbildning tog hon del av vid framstående institutioner i Tyskland, Skottland och England. Om Ida Norrby själv fått råda hade valet av yrkesbana troligtvis blivit annorlunda. Arbetet vid diakonin brann hon personligen mer för än den husliga bana som fostermodern stakade ut åt henne. Men då hon efter fyra års studier utomlands återvände till Uppsala 1894 var det med kunskaper som endast en handfull kvinnor i Sverige besatt vid tiden. Detta gjorde att hon omgående sattes i arbete med att utbilda lärare för undervisning i huslig ekonomi, som under 1880-talet vunnit fotfäste även i Sverige. Återigen hade Jane Thengberg-Norrby gjort upp planerna för Ida Norrbys framtid, denna gång genom att ordna anställning åt henne som lärare vid Fackskolan för huslig ekonomi som startades i Uppsala 1894.

Fackskolan tillkom på initiativ av reformpedagogen och professorn i slaviska språk, Johan August Lundell, men det föll på Ida Norrbys lott att formge och fylla denna skola med innehåll. Samarbetet mellan Johan August Lundell och Ida Norrby blev mycket framgångsrikt. Från 1895 fungerade Fackskolan som en egen lärarutbildande institution med Ida Norrby som föreståndare och lärare. Här utbildades skolkökslärare och sedermera även handarbets- och lanthushållslärare. Vid sidan av lärarkurserna gavs även en uppsjö av kortare och längre yrkesutbildningar för kvinnor vid skolan. Johan August Lundell och Ida Norrbys vision var att göra institutionen till en högskola för kvinnlig yrkesutbildning. Detta ambitiösa företag möjliggjordes dels av Johan August Lundells förbindelser med akademin, dels av Ida Norrbys hushållspedagogik. Tanken att skolan skulle efterlikna hemmet samt att teori och praktik skulle förenas i undervisningen var centrala delar i Ida Norrbys pedagogiska vision. Skolans miljöer återspeglade därför verkliga förhållanden, där handens och hjärnans arbete berikade varandra. I de folkskoleförberedande lärarkursernas lektionssalar reflekterades arbetarhemmens förhållanden medan undervisningen i de flickskoleförberedande kurserna ägde rum i en borgerlig hemmiljö.

Jämfört med andra skolköksseminarier i Sverige var Fackskolan för huslig ekonomi både kvantitativt och kvalitativt överlägsen. Skolan hade en större utbildningskapacitet jämfört med andra liknande skolor och var internationellt erkänd, vilket bland annat bekräftades år 1949 då den var värd för den sjunde internationella hushållsutbildningskongressen. Skolans status i Sverige och Ida Norrbys betydelse för dess utveckling erkändes genom utnämnandet av Ida Norrby till medicine hedersdoktor 1927. På sikt förverkligades även hennes och Johan August Lundells delade vision om en högskola för kvinnor då Fackskolan för huslig ekonomi, i statlig regi och under nytt namn genom högskoleförordningen 1977, fördes över till Uppsala universitet.

Om sitt privatliv var Ida Norrby förtegen. Alltsedan barndomen hade hon fostrats till plikttrogenhet, nit och religiositet. Hon förblev djupt troende och levde som ogift hela sitt liv. Till skillnad från flera andra pionjärer på den husliga utbildningens område var hon ingen kvinnosakskämpe. Hennes ideal var konservativa och hon hade en reserverad hållning till den kvinnliga emancipationen. Detta gjorde att hon hade svårigheter att samarbeta med såväl mer feministiskt liberala och radikala som mer reforminriktade och framsynta hushållspedagoger i frågor rörande Fackskolan för huslig ekonomi och hushållspedagogikens utveckling. Även om Ida Norrby hade begränsat inflytande över fostermoderns beslut som formade hennes yrkesbana alltsedan tidig ålder, vigde hon helhjärtat sitt liv åt sitt arbete. Fackskolan för huslig ekonomi blev hennes livsverk och är den centralpunkt som hennes övriga bedrifter kan knytas till. Vid sidan av lärar- och föreståndaruppdraget var hon redaktör för skrifter som populariserade hushållslärans rön, däribland Tidskrift för hemmet samt Hemmets kokbok, som utkom 1903 och numera (2017) har utkommit i mer än 50 upplagor. Genom dessa fick Ida Norrbys idéer och kunskap genomslag på bred front i samhället.

Ida Norrby avled 1934. Hon ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.


Gustav Berry



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ida Norrby, www.skbl.se/sv/artikel/IdaNorrby, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Gustav Berry), hämtad 2018-12-10.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Carolina Magdalena Antoinetta Norrby
  • Far: Wilhelm Thomas Norrby
  • Fostermor: Jane Norrby-Thengberg, född Miller
fler...


Utbildning

fler...


Verksamhet

  • Yrke: Lärare, huslig ekonomi, Uppsala enskilda läroverk
  • Yrke: Föreståndare, Fackskolan för huslig ekonomi
  • Yrke: Redaktör, Tidskrift för hemmet
  • Ideellt arbete: Ledamot, Uppsala stadsfullmäktige


Kontakter

  • Kollega: Johan August Lundell
  • Mentor: Augusta Förster
  • Kollega: Ingrid Osvald


Organisationer

  • Svenska Skolkökslärarinnornas förening
    Medlem, ordförande fr o m 1913
  • Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR)
    Uppsala läns hemslöjdsförening, medlem
  • Sveriges Slöjdlärarinneförening
    Medlem
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Kalmar
  • Kalmar
  • Uppsala
  • Dödsort: Uppsala


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Fevrell, Valter (red.), Kungl. Högre lärarinneseminariet in memoriam: minnesrunor, Geber, Stockholm, 1943

  • Lundh, Herbert, Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala 1895-1945: en minnesskrift, [Fackskolan för huslig ekonomi], Uppsala, 1945

  • Nordin, Thor & Barkfeldt, Bengt, Ida Norrby: en föregångare på hushållsekonomins område. 1, Ett livsverk tar gestalt, Institutionen för hushållsvetenskap, Univ., Uppsala, 1995



Vidare referenser

Litteratur
  • Lindberg, Gunilla, Starka kvinnor som fört Sverige framåt, 1. uppl., Winberg Citybook, Hudiksvall, 2005

  • Nevéus, Torgny, 'Hushållsekonomen Ida Norrby: 1869-1934', Vi alla byggde landet : svenska kvinnor och män 1890-1910., S. 90-101, 2008