Inga Gentzel var en av de två kvinnor som vann Sveriges första OS-medaljer i friidrott 1928.
Inga Gentzel föddes i Stockholm 1908. Hon var dotter till Karl Alfred och Hildur Gentzel. I familjen fanns fem syskon. Inga Gentzels engagemang för idrott uppkom av en tillfällighet och först när hon var 18 år. Vid besök på en idrottsplats på försommaren 1926 ställde hon upp i en löptävling av arten ”prova på”. Hon löpte barfota och vann. En kort tid därefter anslöt hon sig till Djurgårdens IF. Denna förening anmälde henne omgående till uttagningstävlingarna till de kommande Internationella Kvinnliga Idrottsspelen i Göteborg. Hon valde distansen 1 000 meter och hon segrade med en tid som innebar inofficiellt svenskt rekord. Tävlingarna i Göteborg, som ibland felaktigt benämns ”Den andra damolympiaden”, ägde rum i slutet av augusti. På distansen 1 000 meter blev Inga Gentzel tvåa och noterade en tid som understeg hennes tidigare främsta notering med cirka 20 sekunder. På ett fåtal månader hade en ny stjärna fötts.
Inga Gentzel blev svensk mästare på 800 meter vid det första inofficiella Svenska mästerskapet (SM) 1927 samt vid de officiella mästerskapen åren 1928–1931 och dessutom på 200 meter 1929. Hennes främsta prestation är emellertid förknippad med de olympiska spelen (OS) i Amsterdam 1928. Vid dessa spel skulle tävlingarna för första gången innefatta kvinnlig friidrott, i fem grenar, av vilka en utgjordes av 800 meter. I ett lopp i Stockholm i juni detta år satte Inga Gentzel världsrekord på distansen med 2.20,4. I pressen fick hon stort beröm inte bara för tiden utan även för sin vackra löpstil. Trots att både hennes och några andra kvinnors prestationer var mycket meriterande beslöt Sveriges olympiska kommitté, SOK, att inte betala kostnaderna för deras deltagande i OS. Detta beslut föranledde en intensiv debatt och en särskild insamling för de aktuella kvinnorna. I detta skede gav SOK vika och Inga Gentzel med flera fick klartecken att resa till Amsterdam.
Inga Gentzel hade inte några problem att via ett försöksheat kvalificera sig till OS-finalen på 800 meter. I denna blev hon trea och erövrade således bronsmedaljen, vilket skedde tre dagar efter det att Ruth Svedberg också vunnit bronsmedalj, för hennes del i grenen diskus. Det har hävdats att Inga Gentzel saknade taktisk disposition i sin löpning. Hon inledde ofta sina lopp i mycket högt tempo och saknade därför en vass avslutning. Denna karakteristik stämmer väl på OS-finalen. Hon avancerade tidigt till ledningen och behöll denna tills 100 meter återstod, varpå hon blev passerad av både tyskan Batschauer-Radke och japanskan Hitomi. Tiden för alla tre underskred gällande världsrekord. Inga Gentzels nya svenska rekord 2,17,8 stod sig i 15 år fram till 1943 då Anna Larsson slog det. Själv säger Inga Gentzel i filmen Inga Gentzel, en sjungande idrottsstjärna att hennes taktik var medveten eftersom hon ägde styrka men saknade spurtförmåga. Inga Gentzels bronsmedalj borde egentligen ha varit en silvermedalj, hävdar Lena Enberg i en artikel om Inga Gentzel i Djurgårdens 100-årshistorik. Det visade sig nämligen senare, fortsätter Enberg, att tvåan i loppet, Kinuye Hitomi, var man. Något belägg för detta påstående presenterar Enberg inte och det måste ifrågasättas om något sådant existerar.
Inga Gentzel tävlade även i gång och orientering. Från och med 1938 var hon under ett antal år ordförande för Djurgårdens IF:s damsektion, trots att hon sedan 1937 var bosatt i Nyköping.
Inga Gentzels mera seriösa idrottsliga aktivitet tycks ha avslutats ett par år in på 1930-talet till följd av skadeproblem. Hon förefaller då ha ägnat allt större intresse åt musik. Hon var mycket musikalisk. Detta var en egenskap hon bar med sig från barndomshemmet med en fader som var musiker. Musik kom för övrigt att prägla yrkesvalet för alla hennes syskon. I Nyköping kom hon själv att vara verksam som pianolärare. Tillsammans med systern ”Ulla” Castegren och Anna-Lisa Cronström bildade Inga Gentzel vokalgruppen Trio Rita. Den kunde ofta höras i radio, bland annat i Sven Jerrings underhållningsprogram. Gruppen verkade i övrigt mest som kör till sångsolister och förekommer på ett flertal skivinspelningar med början på 1930-talet. År 1937 gifte sig Inga Gentzel med civilingenjören Nilsfolke Dahlgren. Paret fick fyra barn.
Inga Gentzel dog i Nyköping 1991.
