Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Ingeborg Marianne Westman

1928-06-172017-01-15

Formgivare

Marianne Westman var formgivare och förnyare av det dekorerade bruksporslinet. Hon formgav förutom ett flertal populära serviser också helt nya udda köksartiklar.

Marianne Westman föddes 1928 i Falun som äldsta barnet av tre till grosshandlare Tore Westman och Margit Söderqvist. Hon växte upp i en köpmansgård tillsammans med sin familj och flera andra släktingar. Modern var duktig i matlagning och i tidigare släktled fanns en legendarisk kalaskokerska. I sin framtida verksamhet kom Marianne Westman att utgå från vad hon upplevt i barndomens hem och hushåll.

Efter avslutad flickskola började Marianne Westman på Konstfackskolan i Stockholm 1946. Hon utexaminerades fyra år senare från skolans nya utbildning med inriktning mot industrin. VD:n Fredrik Wehtje handplockade henne till Rörstrand. När Marianne Westman vid 22 års ålder kom till fabriken arbetade Hertha Bengtson med servisen Blå eld.

Som nybörjare förväntades Marianne Westman arbeta med beigefärgat flintgods men tillsammans med den nya laboratoriechefen Lore Schuldt arbetade hon fram ett helt vitt gods, som visade sig vara perfekt för den keramiska produktionen under 1950-talet. Den första servisen i det nya materialet och formgiven av Marianne Westman var servisen Frisco med redskap och kärl för mat och dryck. Den var eldfast med en tryckt dekor av fiskmotiv i en blå och en röd variant på ett kritvitt gods.

Rörstrands unga kvinnliga keramikerkvartett Hertha Bengtson, Maria Hackman-Dahlén, Sylvia Leuchovius och Marianne Westman ställde 1952 ut i fabrikens nya lokal på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Anmälaren i Form tyckte att Marianne Westmans ugnsfasta hushållsgods som exempelvis Frisco hade en glad handfasthet både i form och dekor. Debutanten välkomnades med ”sin köksfriskhet”. Dagens Nyheters skribent berömde tekannan Mon Amie som lanserades på utställningen.

Marianne Westmans mest populära servis blev Mon Amie som utökades successivt till 40 delar. Idén till mönstret på servisen fick hon en midsommarafton när hon plockade in den väldoftande växten skvattram. Hon tecknade blomman i stiliserad form och arbetade vidare med motivet under ett sommarjobb på Gabrielfabriken i Småland. Motivet tog hon sedan upp på Rörstrands fabrik. Mönstret Mon Amie, koboltblå fyrbladiga blommor med pistiller i underglasyr, täcker nästan helt den vita bakgrunden. Det täta mönstret var nytt och kändes både ungdomligt och romantiskt. Servisen, som var i produktion mellan åren 1952 och 1987 och tillverkades i fältspatporslin, fick i mitten av 1960-talet pris för utmärkt servis.

I serviser som Pomona, 1956–1971, och Picknick, 1956–1969, hämtade Marianne Westman motiven från trädgårdslandet. De grafiska mönstren av lök, ärtor, morötter och rödbetor med mera var handmålade i glada färger omgivna av tryckta svarta konturer. De tillverkades i ugnseldfast flintgods och kunde enligt idén, som rörstrandsformgivarna Hertha Bengtson och Marianne Westman arbetade efter, tas direkt från ugnen till bordet. Nytt var att Marianne Westmans praktiska bordsserviser kompletterades med udda delar som skärbrädor, smöraskar och förvaringsburkar. Hon ville se det dukade bordet som en helhet och skapade därför kompletterande mönster till duktyger, handdukar och mattabletter. Flera av mönstren trycktes hos Westmans Textil- och Designateljé i Falun som drevs av Marianne Westmans syskon Bror, Inga-Lill och modern Margit.

Under 1950-talet återupptog Rörstrand tillverkningen av barnserviser och Marianne Westman gjorde ett tiotal. Hennes barnservis berättade en historia som kunde följas från muggen och till den djupa och flata tallriken. Göran, Pip, Firre och Pippi-Bofink är namnen på några av hennes dekorativa barnserviser.

Marianne Westman hade på en av sina studieresor sett ett saltglaserat gråaktigt stengods i tyska fabriker, som hon fick Rörstrand att ta fram. Det nya stengodset tålde att formas, torkas, dekoreras och glaseras före bränning, vilket innebar stora vinster för företaget.

I slutet av 1950-talet kom Marianne Westmans ateljéproducerade roliga burkar med trälock i teak. De tillverkades i stengods med handmålad u-formad dekor i koboltblått. Kryddburkarna har en etikett i svart med en ljus text av kryddans namn i skrivstil. De större burkarna har etiketter med skrivstil som Mors godaste sylt, Lingon, Sylt och Sill i dill. Burkar gjordes även till andra ändamål och med enklare dekor men alla namn är angivna med den karakteristiska runda handstilen.

Under 1960-talet fick Marianne Westmans kvinnliga dalasläktingar namnge hennes stengodsserviser. De ateljéproducerade rustika serviserna har namn som Lotta, Ida och Elisabeth. Färgerna i serviserna är blåa och gröna. Lotta och Elisabeth har handmålade breda banddekorer. År 1964 gjorde Marianne Westman debut med konstgods. Det är ett unikt stengods som täcks med grön eller grå celadonglasyr, men oftast är nedre delen av föremålet oglaserat. För sitt unika stengods fick hon guldmedalj i Faenza i Italien och för servisen Elisabeth erhöll hon den tyska utmärkelsen Die Gute Industriform. År 1970 fick Marianne Westman åter en guldmedalj i Faenza. Denna gång för den ugnssäkra servisen Peru, som har en mörkbrun metallskimrande glasyr.

År 1964 utförde Marianne Westman den keramiska reliefen ”Spegeln” till Eskilstuna kulturhus och ytterligare en relief 1965 till Sörbyskolan i Gävle.

Rörstrand, som köptes upp av Upsala-Ekebykoncernen, sade hösten 1970 upp 200 porslinsarbetare och alla sina konstnärer. En av dem var Marianne Westman som stod för cirka 45 procent av fabrikens formgivning. Två veckor under sommaren 1971 målade hon nya dekorförslag eftersom hon inte ville att andra skulle dekorera hennes modeller. Hon målade banddekorer i färger, orange och brungrönt, som låg helt rätt i tiden. Servisen som fick namnet Annika blev en stor framgång och producerades fram till 1981. Den blå servisen Mira–Mar kom till på liknande sätt.

Åren 1972–1977 frilansade Marianne Westman för Skrufs Glasbruk AB. Hon gjorde den bulliga hushållservisen Le Chef som bland annat innehöll korkförsedda flaskor för olja och vinäger, stapelbara skålar för snacks, vinkaraffer med mera. Hennes glasburkar fick rutiga hättor. Även förpackningarna dekorerades med hemtrevliga rutor. Hon formgav även ostbrickor. Både ostbrickan och den rutiga hättan kopierades av andra firmor efter första visningen på Frankfurtmässan i Tyskland.

Marianne Westman, som sedan 1954 fått sex internationella guldmedaljer och andra utmärkelser i internationella tävlingar både i USA och Europa, började 1972 som kontraktsanställd formgivare för porslinskoncernen Hutschenreuther AG i Tyskland. Hon lyckades väl med sina serviser som Set for Singles, Hot set och Kristina, men de nådde aldrig Sverige på grund av D-markens höga kurs. Själv menade hon i en intervju 2008 att Hot set var hennes bästa servis.

Efter 21 års verksamhet på Rörstrand och 21 år i Tyskland pensionerade sig Marianne Westman och återvände för gott till sin barndomsstad Falun år 1993. Hon medverkade i 2000-talets nya retrotrend genom att 2008 låta Mon Amie i förstorat mönster nylanseras i en modern kollektion av muggar, skålar och tallrikar. Marianne Westman samarbetade även med Almedahlskoncernen och flera av hennes 1950-talsmönster återkom nu i textil metervara, handdukar, servetter, plädar, grillvantar, kuddar men även på brickor, tallrikar med mera.

Marianne Westman avled i Falun 2017 och ligger begravd på Hosjö kyrkogård utanför staden.


Birgitta Flensburg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Ingeborg Marianne Westman, www.skbl.se/sv/artikel/IngeborgMarianneWestman, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Birgitta Flensburg), hämtad 2018-12-15.




Övriga namn

    Smeknamn: Sveriges porslinsmamma


Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Ragna Margit Charlotta Westman, född Söderqvist
  • Far: Tore Fredrik Westman
  • Syster: Inga-Lill Westman
  • Bror: Bruno Westman


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Stockholm: Konstindustriell utbildning, Konstfackskolan (nuvarande Konstfack)


Verksamhet

  • Yrke: Formgivare, Rörstrand
  • Yrke: Textilformgivare, för Westmans Textil- och Designateljé
  • Yrke: Formgivare, frilans, för Skrufs Glasbruk AB
fler...


Kontakter

  • Kollega: Hertha Bengtson
  • Kollega: Maria Hackman-Dahlén
  • Kollega: Sylvia Leuchovius
fler...


Bostadsorter

  • Födelseort: Falun
  • Falun
  • Stockholm
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Ehn, Märit, Mönsterfabriken: Marianne Westman på Rörstrand 1950-1971: katalog till utställning från Rörstrands museum : Leksands konstmuseum 21.5-6.9.2009, Leksands konstmuseum, Leksand, 2009

  • Eklund, Petter, 'Marianne Westman: alltid i toppform!', Antik & auktion (1985)., 2008:11, s. 72-76, 2008

  • Nyström, Bengt (red.), Keramik & porslin i Sverige genom 7000 år: från trattbägare till fri keramik, Carlsson, Stockholm, 2015

  • Thorin, Elisabeth, 'Westmans textilateljé i Falun', Dalarna., 2011(81), s. 168-179, 2011

  • Norrman, Jan, 'Tingens och formgivningens decennier', Antik & auktion, 1999:1, 1999

  • Lorenz, Karin, 'Mycket mer än Mon Amie', Form, 1952:2, 1952

Uppslagsverk
  • Svenska konstnärer: biografisk handbok, [Ny, revid. och kompl. utg.], Nyblom, Uppsala, 1980

  • Vem är det: svensk biografisk handbok. 1985, Norstedt, Stockholm, 1984



Vidare referenser

Litteratur
  • Herlitz-Gezelius, Ann Marie, Rörstrand, Signum, Lund, 1989

  • Nyström, Bengt & Brunius, Jan, Rörstrand 280 år: med fajans, flintgods, porslin & stengods, Ica, Västerås, 2007



Marianne Westman (Rörstrands museum)
Marianne Westman (Rörstrands museum)

Nyckelord

1900-talet 2000-talet Formgivning Konstnärer