Jane Lundblad var en av 1900-talets mest kvalificerade svenska översättare.
Jane Kristina Lundblad föddes 1905 i Vänersborg, som dotter till Eleonore Lundblad och Olof Lundblad, den senare lasarettsläkare. Hon hade flera syskon och familjen bodde i Villa Augusta i Vänersborg.
I Vänersborg fanns inget läroverk öppet för flickor när det var dags för Jane Lundblad att studera. Därför flyttade hon till Lund för att där ta studentexamen vid Lunds fullständiga läroverk för flickor 1923. Efter studentexamen studerade hon vid Université de Montpellier och började hösten 1924 vid Uppsala universitet. År 1928 tog hon filosofie kandidatexamen i romanska språk, engelska och tyska. Hon följde upp denna med en filosofie magisterexamen i konsthistoria 1929.
Under studietiden i Uppsala engagerade sig Jane Lundblad i studentnationen Västgöta nation. Hon menar själv i en artikel i nationstidskriften Vestrogothica 1975 att nationslivet fyllde en viktig roll som en arena där könsrollstänkandet kunde utmanas. På nationen under Jane Lundblads studieperiod sågs de kvinnliga studenterna fortfarande som gäster bland de manliga nationsmedlemmarna, men Jane Lundblad och hennes kvinnliga nationskamrater kämpade för ett likaberättigande i kamratlighetens tecken. De visade att de också kunde servera, spexa och ha lika mycket ansvar som sina manliga kamrater. De var de ”Nya kvinnorna”, ”kortkjolade och kortklippta och med studentmössan lite på sned” skriver hon. Jane Lundblad var pionjär inom studentorganisationen genom att bli vald till första kvinnliga sexmästarinna 1928. Förtroendeposter hade tidigare endast innehafts av män. År 1954 blev Lundblad även studentnationens första kvinnliga hedersledamot. För att uppmärksamma henne delas fortfarande Jane Lundblads premie ut till kvinnliga medlemmar av Västgöta nation i Uppsala.
Efter studierna i Uppsala var Jane Lundblad verksam för en tid vid Utrikesdepartementet. Under större delen av 1930- och 1940-talet arbetade hon dock som privatsekreterare hos Torgny Segerstedt på Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. Eftersom hon hade erfarenhet av språk fick hon översätta allt möjligt, till exempel hemliga bidrag av politiskt intresse som letat sig in till tidningen, samt texter från många emigranter som ville få sin röst hörd. Dessutom bidrog hon med egna recensioner och reportage.
Under ett par år under 1940-talet var Jane Lundblad sjuk och enligt hennes egna ord passade hon då på att doktorera. Under åren 1945—1946 studerade hon vid Columbia University i New York, USA. Hon tog filosofie licentiatexamen 1947 och blev filosofie doktor i engelska 1948 med en avhandling om den amerikanske författararen Nathaniel Hawthorne.
Efter att Jane Lundblad disputerat behövde hon ett arbete och gick därför till Norstedts och fick sin första bok att översätta. I början gick det dock inte att överleva på bara översättningar, utan hon fick arbeta som redaktionssekreterare på bokförlaget Prisma och undervisa som lektor på universitetet samtidigt som hon översatte böcker. I början av karriären översatte hon lite vad som helst, men efter ett tag fler och fler kända författarskap. Hon menar själv att hennes sekreterarutbildning var en stor och viktig tillgång i hennes översättarkunskap där den tränade maskinskrivaren gör oanade tidsvinster.
Under sitt liv översatte Jane Lundblad främst anglosaxisk litteratur, som Virginia Woolf, Jane Austen, Graham Greene, Aldous Huxley, Katherine Mansfield, Mary Wollstonecraft, Henry James, Edgar Allan Poe, George Eliot (Mary Anne Evans) men också översättningar från tyska som Adalbert Stifter och E.T.A. Hoffmann. Ofta med egenskrivna inledningar, efterskrifter och kommentarer. Jane Lundblad hade under en period ansvar för urval, översättning och kommentarer av Tidens förlags engelska och amerikanska klassiker. År 1966 och 1976 tilldelades hon Sveriges författarfonds premium för belöning av litterär förtjänst.
Sitt medverkande i nationslivet följde Jane Lundblad senare upp med engagemang i olika organisationer. Under åren 1968—1971 var hon ordförande för Kvinnliga Akademikers Förening (KAF) och under åren 1976—1980 styrelseledamot i Sveriges författarfond.
Från och med 1949 var Jane Lundblad en frekvent röst i media och introducerade litteratur från andra länder i litteraturkrönikor under 1950-talet. Hon intresserade sig särskilt för kvinnliga författare, och i en radioserie presenterade hon en rad olika kvinnoporträtt.
Jane Lundblad avled i Stockholm 1986, 81 år gammal. Hon ligger begravd på Strandkyrkogården i Vänersborg.
