Judit Hanson var en framgångsrik affärskvinna som under 1900-talets första hälft skapade och drev Kinamagasinet. Hon donerade kinesiska föremål till museer i Sverige och förmedlade kunskaper om kinesisk kultur.
Judit Hanson föddes år 1884 i Eskilstuna där hon växte upp med sina föräldrar, Ola och Augusta Hanson, och sin två år äldre syster, Ester Hanson. Fadern var smidesarbetare, modern bageriidkerska. Judit Hansons far var också söndagsskollärare i missionsförsamlingen. Det var där hon för första gången kom i kontakt med Kina. Redan i sexårsåldern började hon intressera sig för landet genom mötet med kinamissionärer som besökte kyrkan. Flera av missionärerna var kvinnor och deras berättelser om landet gjorde starkt intryck på henne.
Missionärsbanan tycks dock inte ha lockat Judit Hanson, även om hon hade kvar sin kristna tro och andliga förankring i Missionsförbundet hela livet. Efter avslutad skolgång började hon arbeta som elev hos en hattmodist i staden. Det var ett kreativt arbete där hennes stora intresse för att sy och brodera kom väl till pass. Judit Hanson hade dock vidare planer. I början av 1910-talet begav hon sig till New York där hon fick anställning i en exklusiv heminredningsfirma. Hennes kinaintresse ökade ytterligare genom kontakten med de kinabroderier och sidentyger som firman sålde. Efter tre år i New York återvände hon hem, så som hon hade lovat sin mor.
Väl hemma i Sverige igen flyttade Judit Hanson in hos sina föräldrar i Eskilstuna. Med sig från New York hade hon en dröm. Hon hade fått inblick i en spännande affärsverksamhet med import av tyger och föremål från Kina och ville själv starta en kinabod i Stockholm.
Vid första världskrigets slut fick Judit Hanson genom en god vän till sin far möjlighet att resa till Kina. Hon kontaktade kinesiska konsulatet i Stockholm som upplyste om att enda vägen att komma till Kina, så snart efter kriget, var att resa över Amerika. I januari 1919 gick Judit Hanson, som då var 35 år, ombord på Bergensfjord i Kristiania (nuvarande Oslo), med kurs direkt på New York. Hon fortsatte med båt till Honolulu och via Japan kom hon efter flera månaders resa fram till Shanghai. Judit Hanson tillbringade under sin första resa till Kina närmare två år i landet. Hon köpte in siden, broderier, vaser, skålar och andra saker som skeppades till Sverige. I januari 1921 lämnade hon Shanghai och påbörjade den långa resan hem med ett fartyg via Hongkong och Japan till Göteborg.
I Stockholm öppnade Judit Hanson sitt Kinamagasin på Regeringsgatan 43. Butiken fick viss uppmärksamhet i pressen. I veckotidningen Idun den 11 juni 1922 kunde man läsa:
”En kinesisk utställning pågår f.n. i Kinamagasin, Regeringsgatan 43, innehavare frk. Judit C. Hanson. Dessa nyinkomna textilier och andra kinesiska saker ge ett alldeles särskilt skönhetsintryck. De ha gjorts med den allra finaste färgkänsla, med en säker teknik och en omsorgsfullhet i arbetet, vars make man får söka efter… Alla dessa ting betinga så pass låga pris, att vilket skönhetsälskande hem som helst kan skaffa dem bland sina nödvändighetsartiklar…”
Intresset för exotiska varor ökade i Stockholm efter första världskriget. Judit Hanson började få en hängiven kundkrets bland välbeställda stockholmare men även uppdrag från mer officiellt håll. Hon levererade föremål till Nationalmuseum och tyg till sidengardiner till det nybyggda Stadshuset i Stockholm. Affärerna gick bra och butiken på Regeringsgatan blev snart för liten. Judit Hanson tog över en större lokal på Birger Jarlsgatan 13, där hon även flyttade in i en stor våning ovanför butiken.
Innan flytten till Birger Jarlsgatan hade Judit Hanson gjort sin andra kinaresa. 1926 reste hon med transsibiriska järnvägen, först med båt till Leningrad, därefter tåg till Moskva och sedan med Sibirienexpressen till Peking. Där uppsökte hon det svenska konsulatet och berättade om sina inköpsplaner. Hon fick veta att hon inte borde stanna länge i Peking, det rådde kaos och terror, och västerlänningar var inte välkomna. Hon kunde ändå göra en del inköp men måste till slut lämna det tillspetsade läget. Hon lyckades få en biljett till en ångare destinerad till Hamburg, varifrån hon reste vidare med tåg till Stockholm.
Det andra besöket i Kina hade blivit kortare än planerat men det var stor efterfrågan på Kinamagasinets varor och redan 1928 gjorde Judit sin tredje resa till Kina. Denna gång reste hon med båt via Göteborg, London, Suez och Hongkong till Shanghai.
I Kina rådde då inbördeskrig. Kommunisterna under ledning av Mao Zedong gjorde uppror mot republiken Kina som styrdes av Chiang Kai-shek och det var stor oro och förvirring i landet. I Shanghai hade en stor massaker av kommunister genomförts 1927 av Chiang Kai-sheks styrkor. När Judit Hanson anlände var järnvägen mellan Peking och Shanghai bruten, så några affärskontakter i Peking gick inte att få till stånd. Istället fick hon göra sina inköp i Shanghai där situationen hade lugnat ner sig något. Det hade blivit svårare att skeppa ut varor från Kina. För Judit Hanson blev det en lång och omständlig procedur att få med sig sina inköp, men till slut var både de och hon ombord på en båt till Göteborg.
Genom sina inköpsresor hade Judit Hanson blivit något av en expert på kinesiska antikviteter, särskilt tyger och broderier, som var hennes stora intresse. Hon byggde inte bara upp sitt Kinamagasin utan donerade under 1930-, 1940- och 1950-talen en stor del av sin samling till olika museer, bland andra Jönköpings läns museum, Etnografiska museet och även Naturhistoriska Riksmuseets Etnografiska avdelning. Den största donationen, cirka 200 föremål, gjorde hon till sin hemstad, Eskilstunas museum. Där öppnades 1954 ett särskilt rum fyllt med Judit Hansons samlingar från Kina. Bland föremålen fanns en i trä skulpterad Buddhastaty sittande på en lotusblomma, en figur av brons, en bälteshake från Han-perioden, en stol och ett bord i Pekinglack samt en lampskärm av glas. Den textila samlingen bestod av klädesplagg, broderier och bildvävnader, allt i bländande färgrikedom. Bland annat fanns en altarklädsel i guldbrokad och ett par skor i siden.
Under årens lopp fick Judit Hanson många kinesiska kontakter och vänner i Sverige. Hon spred kunskap om kinesisk kultur genom att i sitt hem ordna föredrag om Kina, bjuda på kinesiska maträtter och arrangera musikaftnar för inbjudna gäster. Hon intresserade sig även för kinamissionen och stödde flera missionsförsamlingar i Sverige. I inbjudan till Judit Hansons begravning uppmanades man att skänka något till Nordiska Kristna Buddistmissionen.
Judit Hanson bildade ingen familj men hade hela livet en nära relation till sin syster Ester som bodde kvar i Eskilstuna. Under senare delen av sitt liv levde hon tillsammans med Syster Tora Lindeborg, som var diakonissa. Judit Hanson dog år 1965, 81 år gammal, i Stockholm.
