Berit Skogsberg var översättare och bokförläggare. Hon arbetade bland annat med En bok för alla.
Berit Skogsberg föddes 1936, och växte upp i Stöllet, en liten by i norra Värmland. Pappan, Allan Gund, var verkmästare och mamman Jenny hemmafru. I skolan visade Berit Skogsberg tidigt en allsidig begåvning i många ämnen. Hon tog realexamen i Torsby och fortsatte sedan med studentexamen i Karlstad år 1956. Därefter studerade hon nordiska språk, engelska och litteraturhistoria vid Uppsala universitet och tog en filosofie magisterexamen 1962. Berit Skogsberg var i sin ungdom gift med filmregissören Ingvar Skogsberg , även han verksam som översättare. De fick tillsammans dottern Anna-Lena, född 1961. Från 1971 fram till hans död 1995 levde hon tillsammans med den finlandssvenske poeten Ralf Parland.
Berit Skogsberg började tidigt översätta, framförallt skönlitteratur. Hennes första översättning var en ungdomsbok från tyska som utkom 1959, Bento, den svarta hingsten av Ditha Holesch. I början av 1960-talet fick hon ett genombrott hos avantgardeförläggaren Bo Cavefors med djärva tolkningar av engelsk och amerikansk slang, till exempel jazzromanen Hornet av John Clellon Holmes. Under hela sin yrkeskarriär fortsatte hon med översättningar från engelska, norska, danska och tyska. I särklass märks en biografi om Zelda Fitzgerald. Hennes sista översättning, Hugo Hamiltons bok Sjömannen i garderoben, utkom 2018. Totalt översatte hon mer än 100 titlar.
Efter en kort tid som lärare blev Berit Skogsberg 1968 anställd som vikarierande förlagsredaktör på Lantbruksförbundets Tidskriftsförlag (LTs Förlag, ingår idag i Natur & Kultur). Hon visade sig vara en säker bedömare, ovanligt lyhörd för författarnas syfte med sina alster. Hon blev kvar i branschen och hade olika chefsposter på LTs Förlag, Askild & Kärnekull (ingår nu i Natur & Kultur) och Bokförlaget Prisma. Till En bok för alla kom Berit Skogsberg 1986 och blev kvar fram till sin pensionering år 2001. Serien utgavs av Litteraturfrämjandet t.o.m. 1992, då den blev ett ideellt aktiebolag och eget förlag. Tanken bakom En bok för alla var att göra kvalitetslitteratur tillgänglig för allmänheten till ett lågt pris. Genom sin känsla för god litteratur och för det svenska språket förverkligade hon en mängd läsupplevelser för många. Berit Skogsberg utvecklade och förnyade En bok för alla till en nivå som väckte respekt såväl inom förlagsvärlden som inom folkbildning och kulturpolitik.
Förutom ordinarie återutgivning utgav En bok för alla under Berit Skogsbergs ledning också antologier. De blev många till antalet och de mest framgångsrika är Barnens första bok, 1989, Kärlek och uppror, 1989, Ordens musik, 1990, Bellman, 2001, samt Den svenska högtidsboken, 2001, i samarbete med förbundet Humanisterna. Det var fråga om idel succéer, och tack vare En bok för allas läsfrämjande arbete uppstod dessutom omkring 400 arbetsplatsbibliotek med ombud runt om i landet. Under sin tid som förlagschef på En bok för alla var Berit Skogsberg även ansvarig utgivare för tidskriften Lyrikvännen 1994–1999.
Tillsammans med författaren Bengt Berg blev Berit Skogsberg 2001 utsedd till årets läsfrämjare. Förmågan att stimulera sin omgivning tog hon med till de föreningar hon engagerade sig i efter arbetslivet. Efter sin pensionering blev hon aktiv i föreningarna Liv i Sverige, EWK-sällskapet, En bok för allas vänner samt Helga Henschens Vänner som hon var med och grundade år 2004.
Berit Skogsberg avled 2019 och ligger begraven på Skogskyrkogården i Stockholm.
