Kerstin Abram-Nilsson var en samhällsengagerad konstnär och debattör med grafiken som främsta uttrycksmedel.

Kerstin Abram-Nilsson föddes 1931 i Stockholm. Hon växte upp med sin äldre bror i ett musicerande och målande borgerligt hem. Föräldrarna var läkaren Abram Nilsson och sjuksköterskan Margareta Dahlström.

Efter avslutad skola började Kerstin Abram-Nilsson 1951 på Konstfackskolan (nuvarande Konstfack) i Stockholm som efterföljdes av fem år på Konstakademien (nuvarande Konsthögskolan). Hennes lärare i grafik var Harald Sallberg och Jurgen von Konow. Kerstin Abram-Nilssons intresse för resor och andra kulturer började under akademitiden. Tillsammans med några studiekamrater, bland dem Alf Olsson, hennes blivande make, bilade hon till Jugoslavien, Grekland och Turkiet sommarloven 1955 och 1957. Vistelsen i Jugoslavien resulterade i svartvita litografier betitlade Människor på Väg. Hon sände illustrerade resebrev till Svenska Dagbladet och tidskriften Konstvännen. Efter utbildningsåren åkte Kerstin Abram-Nilsson med maken Alf Olsson på en studie- och arbetsresa till Centralamerika. Hon arbetade 1959–1960 med en serie kompositioner under titeln Aktuella försök och samhällstankar. Ett av verken var etsningen Babels torn, som gavs ut av FiB:s Konstklubb.

Intresset och engagemanget för andra kulturer förstärktes under 1960-talet då hon med sin andre make, arkitekten Valdemar Axelsson, expert i olika FN-program, for till de nya staterna Somalia och Trinidad. I Somalia övervägde hon att sluta som konstnär eftersom kontrasten mellan västerlänningarnas och afrikanernas liv berörde henne starkt. Men hon fattade kniven och skar ut bilder i linoleum och tryckte svartvita bilder, en serie expressiva linoleumsnitt: Vi och dom. Hon illustrerade även skolböcker i Somalia. Skolboksillustrationer kom hon också att utföra i Sverige som exempelvis Versboken som ingick i serien Småskolans läsebok utgiven av Britt G Hallqvist 1966. Hon var en flitig tecknare och gjorde illustrationer och omslag till egna och andras böcker som exempelvis till Ingrid Sjöstrands barnbok Kalle Vrånglebäck, Bo Lundbergs Synvändor – om naturen, människan och helheten och Marie Nordströms Gener och sånt. Målningar och linoleumsnitt på temat Afrika visade hon i utställningen 12 separata på Liljevalchs konsthall 1966.

Kerstin Abram-Nilsson blev bildaktivist 1968. Tillsammans med Boi Edberg och Anna Sjödahl hyrde hon reklamplatser i Stockholm och satte upp stora pappersmålningar som propagerade mot nedsmutsning av naturen och krav på offentliggörande av den fysiska riksplanen för vattendrag mm. Dessa affischer visades senare på Konstnärshuset. Hon deltog med målningar och linoleumsnitt i utställningen Konstnären som agitator på Södertälje konsthall 1968.

”Alla bilder handlar nu om makten och maktlösheten”, skrev Kerstin Abram-Nilsson i Paletten 1972 och fortsatte att arbeta för en bättre värld mot snedfördelning av resurser, miljöförstöring och kärnkraftsteknologi. Hon gjorde pamfletter bland annat till Miljöcentrum med Anna Sjödahl och Barbro Backberger med flera. I maj 1976 öppnade den stora utställningen ARARAT (Alternativ forskning i Arkitektur, Resurser, Konst och Teknologi) om framtidens ekologiska samhälle med alternativ teknik, återbruk och kretslopp på Moderna Museet i Stockholm. Idén till utställningen, som uppmärksammades både av publik och press, föddes vid makarna Abram-Nilssons och Axelssons köksbord i villan i Djursholm. I slutet av 1970-talet lanserade hon tillsammans med fyra andra projektet Väggtidningen. Tanken var att affischställ i äldre T-banestationer skulle användas för offentlig debatt av konstnärer och författare och dessutom att inläggen skulle arvoderas. Ett provnummer av Väggtidningen med träsnitt av Kerstin Abram-Nilsson och tuschteckningar av Ann Margret Dahlquist-Ljungberg visades 1978 i Bildfestivalen på Liljevalchs konsthall.

Kerstin Abram-Nilsson var med och grundade Konstnärshusets Grafikgrupp år 1970. Mellan åren 1957–1969 var hon verksam i en grafikverkstad tillsammans med flera kollegor. Hon var också medlem i Grafiska sällskapet. Dessa engagemang genererade många separat- och samlingsutställningar i Sverige och utomlands. Hon deltog i Grafiska Sällskapets sjuttiofemårsfirande med en utställning av svensk samtida grafik på Liljevalchs konsthall 1985. Tillsammans med Konstnärshusets Grafikgrupp ställde hon exempelvis ut på Gallerie Nicolae i Colombus och Ohio i USA 1988. Hon deltog i grafiktriennaler samt i samlingsutställningar arrangerade av NUNSKU (Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet) från 1965 till in på 1980-talet. NUNSKU satsade under dessa år mycket på grafikutställningar som skickades främst till Östeuropa men också till flera afrikanska länder. Föreningen för Grafisk konsts årsportföljer 1960, 1969 och 1990 innehöll grafiska blad av Kerstin Abram-Nilsson.

I Kerstin Abram-Nilssons svartvita grafiska blad är de många människorna utan individuella drag i fokus. Ofta handlar bilderna om makt och maktlöshet. Hon arbetade över hela bildytan med stark känsla för det dekorativa. Naturen och människan är ständigt närvarande. Under 1990-talet intresserade sig Kerstin Abram-Nilsson för genetik och DNA och skapade färgetsningar som exempelvis Kromosom och To fight or not to fight. Hon experimenterade gärna med olika grafiska uttrycksmedel och löste bland annat upp gränsen mellan original och kopia med signerade Xerox-kopior i stora upplagor, vilket orsakade upprörda diskussioner i början av 1970-talet.

Kerstin Abram-Nilsson var under åren 1971–1989 en entusiastisk lärare i grafik vid Konstfackskolan. Hon hade ett personligt tilltal och uppmuntrade elevernas experimentlusta. Dessutom höll hon tillsammans med Per Liljenberg och Kristina Munklinde i de årliga grafikkurserna vid Gerlesborgs konstskola i Bohuslän.

På uppdrag av Statens konstråd utförde Kerstin Abram-Nilsson de offentliga verken: målningen Vilda och tuktade trädgårdar 1978–1979 till Huddinge sjukhus och Utan titel som bestod av fyra väggmålningar och två målningar med skrapteknik på pelare för Frescati universitetsbibliotek i Stockholm 1983.

År 1997 drabbades Kerstin Abram-Nilsson av förlamningssjukdomen ALS. Hon fortsatte sitt arbete och deltog med affischer i utställningen Hjärtat sitter till vänster på Göteborgs konstmuseum i mars 1998. Till Universitetssjukhuset i Linköping färdigställde hon ett uppdrag med fyra målningar med bondgårdar från olika delar av landet och ett livsträd. Hon och yngsta dottern tryckte upp grafiska blad inför en utställning som öppnade i oktober på Konstnärshusets Grafikgalleri samma år. Boken Lyckliga ni som lever. Om rätten till vår död kom ut postumt 2003 med dagboksanteckningar och brev till vänner och teckningar samt med text av maken. Konstnärshuset visade 2003 minnesutställningen Bilder av liv.

Kerstin Abram-Nilsson, som är representerad vid flera museer, avled 1998 vid 67 års ålder och är begravd på Salems kyrkogård.