Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Carolina (Lina) Wilhelmina Sandell-Berg

1832-10-031903-07-27

Psalmförfattare, redaktör, översättare

Lina Sandell-Berg är en av 1800-talets främsta och mest älskade psalmförfattare.

Lina Sandell-Berg växte upp i Fröderyds prästgård i Småland. Föräldrahemmet utgjorde en både intellektuell och praktisk miljö i en tid då prästfamiljer i hög grad försörjde sig med jordbruk. Ämbetsbröder till fadern kom ofta på besök och diktaren Esaias Tegnér, då biskop i Växjö, var en återkommande gäst. Jonas Sandell hade som komminister i domkyrkan haft Tegnérs döttrar som konfirmander. Han var en kompetent lärare och när Lina Sandell-Berg på grund av sjuklighet slapp hushållssysslorna och intresserade sig för studier undervisade han henne. I hans arbetsrum hade hon en egen skrivplats.

Redan under tiden som sängliggande och innesittare började Lina Sandell-Berg skriva dikter och sedelärande berättelser. Hennes opublicerade dagbok, nu i Lunds universitetsbiblioteks ägo, är ett unikt vittnesmål om en ung människas brottning med de stora livsfrågorna. Hennes läsning var omfattande. Som tolvåring läste hon Eugène Sues roman Les mystères de Paris om storstadens undre värld och som sextonåring tvekade hon inför Johann Wolfgang von Goethes Wilhelm Meisters Lehrjahre. Är det, frågade hon sig, verkligen rätt att läsa detta med nöje. Någon verklig nytta har man ju inte av en sådan bok. Detsamma gällde språkstudierna, geografin och naturvetenskaperna. Som sjuttonåring kom Lina Sandell-Berg emellertid fram till att det måste vara ett falskt påstående att en kvinna blir högmodig av att se sig om med vidgad blick och betrakta Skaparens oändliga makt. Hon refererade Madame de Staëls tankar om Goethes Faust i De l’Allemagne och förundrades över att Esaias Tegnér satte Goethe högst i diktens rike. Fredrika Bremer var hennes förebild.

Lina Sandell-Bergs första diktsamling Andeliga vårblommor trycktes anonymt 1853. Här liksom i barndomsdiktningen finns flera dikter om längtan bort från ett svårt liv till evigheten hos Gud. Ännu en samling trycktes 1856, Andeliga daggdroppar. Därefter följde en period då Lina Sandell-Berg drabbades av flera personliga tragedier. Sommaren 1858 drunknade hennes far. Han föll överbord från en krängande ångbåt på Vättern. Våren därpå dog hennes äldsta syster Charlotta i tuberkulos och efterlämnade tre barn, varav den yngsta var späd. Året därefter förlorade hon sin mor Fredrica.

Alla förluster borde enligt Linas Sandell-Bergs och hennes fars principer mottas som välvilligt givna gåvor och påminnelser om Guds trofasthet. ”Låt mig aldrig söka något annat stöd än ditt”, skrev hon i dagboken i maj 1860. ”Alla andra stöd äro rörstafvar; de brista när man vill hvila sig vid dem. Men Du blifver såsom du är.” Hon fostrade sig själv strängt men lyckades inte alltid. I hela sitt liv klagade hon i brev och dagböcker över kroppslig svaghet och svårmod, och skrev poesi om sin längtan efter att få lämna livet. Trots detta gjorde hon långa resor både utomlands och i Sverige och klarade av en stor arbetsbörda som redaktör, översättare och författare.

Då hennes föräldrar dog var hon så känd som religiös diktare, bland annat genom samarbetet med kompositören och sångaren Oskar Ahnfelt, att en specialtjänst inrättades åt henne på Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen i Stockholm. Hon hyrde ett rum i staden och arbetade där eller på stiftelsens kontor. Efter giftermålet med grosshandlaren och nykterhetskämpen Carl Oscar Berg 1876 fortsatte hon sitt författarskap. Hon hade länge värjt sig mot hans frieri. Hon ville fortsätta vara ”en ’Herrens fri’ – en liten fågel som kvittrar litet om Jesus här ute i skogen”, som hon skrev till en vän. Men som gift vittnade hon dock upprymt om hur fint hennes man ordnat deras hem och ”med riktigt moderlig omsorg” gjorde det trevligt för henne.

Ytterligare ett hårt slag drabbade Lina Sandell-Berg då hon 1868 nedkom med en dödfödd flicka. Levnadstecknaren och vännen Sigrid Storkenfeldt nämner dock inte denna händelse i sin bok om henne. Inte heller Oscar Lövgren kom hemligheten på spåren under sitt arbete med den stora biografin om henne. Det är också dolt genom att någon klippt bort bitar ur hennes brev från denna tid.

Trots att hon själv förblev barnlös kom Lina Sandell-Berg att påverka många barns fostran. Hon uppfostrade flera syskonbarn i sitt hem, och hon utbildade generationer av andra barn, särskilt söndagsskolebarn, i kristligt och etiskt tänkesätt. Hos Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen gav hon ut många skrifter, levnadsteckningar och missionsberättelser. Åren 1866-1902 redigerade hon Korsblomman, Christlig kalender, barnskriften Korn åt små fåglar och fram till 1891 Barnens tidning. Hon gav ut veckotidningen Barnens vän under tolv år. Som skribent och redaktör använde hon vanligtvis sitt flicknamn, med få undantag endast förkortat L. S. Initialerna är också den enda namnformen i hennes Samlade sånger, utgivna 1882-1892. I andra sammanhang använde hon namnet Lina Berg.

Något som drabbade Lina Sandell-Bergs verk mycket hårt var den redigering och korrigering som gjordes av några av hennes psalmer. Det var det feminiserade ordvalet i beskrivningarna av Gud och Jesus som väckte anstöt. Guds och Jesu moderlighet var liknelser som Lina Sandell-Berg mött som barn och använt i sin tonårsdiktning. Bilderna härrör från herrnhutarna, de fromma kristna som på 1700-talet förespråkade utbildning för flickor och även prästvigde kvinnor. Kyrkans män fann emellertid detta kontroversiellt och när Lina Sandell-Bergs psalm ”En dag, ett ögonblick i sänder” som i originalet handlar om Herrens modershjärta trycktes om efter några få år handlade den i stället om Fadern och fadershjärtat.

En av Lina Sandell-Bergs psalmer från 1863 talar, precis som 1900-talets feministteologer, om att Jesus vill vara allt: ”Fader, moder, hem och framtid”, men när psalmen togs in i Sionstoner, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens psalmbok, 1889 utelämnades just den strofen. Så sent som 1972 ändrades i Svenska kyrkans psalmbok, i Sionstoners efterföljd, hennes ord "Hugsvalande såsom en moder” till förmån för ”hugsvalande i deras hjärtan”. Kycklingmoder har blivit fadershjärta och modersvingen en fadershand.

Psalmboksutgåvan 1937 var den första som innehöll några populära, pietistiskt influerade sånger. Elva sånger av Lina Sandell-Berg hörde till dem och några hör ännu till Sveriges mest använda och kända psalmer: ”Tryggare kan ingen vara”, ”Blott en dag, ett ögonblick i sänder” och ”Bred dina vida vingar, O Jesu, över mig” (i senaste psalmboken nr 248, 249 och 190). I Den svenska psalmboken, antagen av 1986 års kyrkomöte, är Lina Sandell-Berg unik som kvinnlig 1800-talsförfattare med fjorton psalmer. Bara en kvinna är mer representerad, 1900-talets Britt G. Britt G. Hallqvist med femton egna psalmer och en mängd bearbetningar av andras verk. Likheten mellan Lina Sandell-Bergs och Britt G. Hallqvists diktning är påfallande. De använder ett enkelt språk och skriver om vardagens upplevelser av ensamhet, trygghetssökande och tacksamhet. Sandell: ”Jag kan icke räkna dem alla, / de prov på Guds godhet jag rönt” (260). Hallqvist: ”Han gör mig glad / när jag är rädd, / när jag har gjort mig illa.” (255).

Den svenska psalmboken är och har varit landets mest spridda diktsamling och Lina Sandell-Berg har därigenom nått en stor läsekrets. Genom Pilgrimsharpan, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens sångbok som utkom 1861 och döptes om till Sionstoner 1889, nådde ännu fler av hennes psalmer en stor publik. Femtio av sångbokens 225 sånger var av Lina Sandell-Berg. Den, liksom Sionstoner, har tryckts i många upplagor, och ännu i upplagan 1972 var 76 av 700 sånger Lina Sandell-Bergs egna eller hennes bearbetningar av andras.

Lina Sandell-Berg avled 1903 och är begravd på Solna kyrkogård. Ett tusental människor samlades till hennes begravning. På hennes gravsten står en rad ur hennes mest kända psalm, "Tryggare kan ingen vara".


Anne Brügge



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Carolina (Lina) Wilhelmina Sandell-Berg, www.skbl.se/sv/artikel/LinaSandellBerg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anne Brügge), hämtad 2018-11-19.




Övriga namn

    Signatur: L.S.
    Smeknamn: Lina
    Gift: Berg


Familjeförhållanden

Civilstånd: Gift
  • Mor: Fredrica Sandell (född Engstrand)
  • Far: Jonas Sandell
  • Syster: Christina Sophie
fler...


Utbildning

  • Privatundervisning i hemmet, : Språk, naturvetenskap, teologi och humanistiska ämnen.


Verksamhet

  • Yrke: Redaktör och översättare vid Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen
  • Yrke: Författare, psalmförfattare


Kontakter

  • Vän: Carl Olof Rosenius
  • Vän: Oscar Ahnfelt
  • Vän: Henrietta Rydingsvärd
fler...


Organisationer

  • Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS)


Bostadsorter

  • Födelseort: Fröderyd
  • Fröderyd
  • Stockholm
  • Dödsort: Stockholm


Källor

Litteratur
  • Brügge, Anne, Flickan i trädet: en bok om Lina Sandell, LT, Stockholm, 1985

  • Lövgren, Oscar, Lina Sandell: hennes liv och sångdiktning, Församlingsförbundet, Helsingfors, 1965

  • Värmon, Ragnar, 'Gud såsom en moder hos Lina Sandell.', Kyrkohistorisk årsskrift., 1982 (82), s. 149-157, 1982



Vidare referenser