Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Margareta Nordström

1907-08-011986-04-18

Politiker, filantrop

Margareta Nordström var byrådirektör och liberal politiker med stort engagemang i socialpolitiska frågor.

Margareta Nordström föddes år 1907 i Norrköping som dotter till Hilma Karolina Hultman och Karl Henriksson Nordström. Hon tog studenten vid Linköpings gymnasium för flickor 1927. Kort därpå dog båda hennes föräldrar med några års mellanrum och hon fick det övergripande ansvaret för sin yngre bror.

Något år efter studenten fick Margareta Nordström jobb på Östgöta Correspondenten i Linköping där hon stannade i nästan ett decennium. Därefter började hon som assistent på Värmlands läns arbetsförmedling i Karlstad, följt av arbete som assistent på länsarbetsnämnden i Örebro. Hon slutade där 1943, när riksdagen beslutat att ett statsbidrag skulle utgå till social hemhjälp (numera kallad hemtjänst). Socialstyrelsen blev då statlig tillsynsmyndighet för denna verksamhet och Margareta Nordström anställdes på den nyinrättade tjänsten som hemhjälpskonsulent.

Margareta Nordström blev chef för hemhjälpsbyrån som var placerad inom Socialstyrelsens andra byrå vilken hanterade frågor om fattigvård och barnavård. Med henne i ledningen byggdes hemhjälpsverksamheten upp. Till en början var stöd till barnfamiljer i fokus men snart utvidgades den till att även omfatta hjälp till ensamstående och äldre. Verksamheten blev ett komplement till vården på ålderdomshem och växte snabbt. Efterfrågan på utbildad personal blev stor. Därför drev Margareta Nordström på för att Socialstyrelsen skulle anordna egna kurser för sin befintliga personal. Hon var övertygad om att kompetenskraven var ytterst viktiga, inte bara för att värna kårens professionella status, utan också för att arbetet krävde specifika kunskaper.

Margareta Nordströms engagemang tog henne också utanför Sveriges gränser. Redan 1940 var hon på studieresa i England och fick idéer om hemhjälp som en förlängning av äldrevården. Hon besökte senare också Österrike för att bistå i att starta en social hemhjälp efter svensk modell. Genom sina resor spred hon information om sina hjärtefrågor men hon knöt också många viktiga kontakter. Tillsammans började de diskutera möjligheten att skapa ett internationellt samarbetsorgan och 1959 blev det verklighet. I The International Council of Homehelp Services (ICHS) fanns representanter från Tyskland, Belgien, Nederländerna, Frankrike, USA, Storbritannien och Sverige.

Genom sitt arbete med hemhjälpen mötte hon dagligen utsatta människor, vilket gav henne bred insyn i de ekonomiska och sociala ojämlikheterna. När hon 1960 blev invald i riksdagen som företrädare för Folkpartiet (numera Liberalerna) så var det dessa människor hon hade i fokus. Året därpå blev hon invald som ledamot av andra lagutskottet vilket innebar ett extra ansvar för socialpolitiska frågor. Under sin tid i riksdagen fortsatte hon att arbeta med hemhjälpen. Hennes partipolitiska engagemang ledde henne också till flera lokala uppdrag i nämnder och internt i partiet. Bland annat var hon ordförande i Folkpartiets kvinnoförbund (FPK, nuvarande Liberala kvinnor) åren 1964–1967. Margareta Nordström hade ett brett intresse för kultur och konst och besökte ofta museer i Sverige och utlandet. Under dessa besök väcktes också hennes engagemang för att tillgänglighetsanpassa samhället. Bland annat föreslog hon ledstänger och hissar för att göra publika byggnader mer tillgängliga.

Margareta Nordströms dubbla roller som politiker och hemhjälpskonsulent bidrog till att hon enkelt kunde röra sig mellan politiska visioner och pragmatisk praktik. Hennes vän Seth Bremberg var chefredaktör för satirtidningen Grönköpings Veckoblad och inspirerades av hennes person till karaktären Ada A:son Susegård. Hon porträtterades som en mångsidig kvinna med stort engagemang som hördes i både tal och skrift.

Efter sin pension fortsatte Margareta Nordström sitt engagemang, bland annat som föreläsare. Året innan hon avled blev hon intervjuad av veckotidningen Allers. Då var hon upprörd över att hemtjänsten som hon varit med och byggt upp fungerade så dåligt. De anställda saknade utbildning och byråkratin satte käppar i hjulen för att de skulle kunna göra ett bra arbete.

Efter sin död 1986 skrevs flera hyllningsartiklar i media där Margareta Nordströms stora samhällsengagemang beskrevs. Hennes kollegor på Socialstyrelsen beskrev henne som en “socialt besjälad idéspruta”.

Margareta Nordström avled 1986 i Enskede.


Camilla Bergvall


Publicerat 2021-02-23



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Margareta Nordström, www.skbl.se/sv/artikel/MargaretaNordstrom, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Camilla Bergvall), hämtad 2021-09-21.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Hilma Karolina Nordström, född Hultman
  • Far: Karl Henriksson Nordström
  • Bror: Carl Gustaf Henrik Nordström


Utbildning



Verksamhet

  • Yrke: Skribent, Östgöta Correspondenten
  • Yrke: Assistent, Värmlands läns arbetsförmedling
  • Yrke: Assistent, länsarbetsnämnden i Örebro
fler ...


Organisationer

  • Kvinnoföreningarnas beredskapskommitté
    Sekreterare, Karlstadsföreningen
  • Svenska Kvinnors Nationalförbund
    Ledamot
  • Folkpartiet (FP, nuvarande Liberalerna)
    Medlem, riksdagsledamot 1960–1963
fler ...


Bostadsorter

  • Födelseort: Norrköping
  • Norrköping
  • Linköping
fler ...


Källor

Litteratur
  • Carlsson, Karin, ’Med blick för klass: hemhjälpskonsulent Margareta Nordström i välfärdspraktik och politik’, Personhistorisk tidskrift, 2015(111):1, s. 7-25, 2015



Vidare referenser

Litteratur
  • ’Margareta Nordström död : byggde upp den sociala hemhjälpen, aktiv för de handikappades sak’, Dagens Nyheter, 1986-04-24

  • Stenmark, Maria & Sydow, Tulli von, ’Margareta Nordström död : ledde förnyelse av äldreomsorg’, Svenska Dagbladet, 1986-02-24

  • Örn, Peter, ’Margareta Nordström till minne : hela hennes gärning präglades av klarsyn’, Dagens Nyheter, 1986-05-12



Margareta Nordström. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)
Margareta Nordström. Fotograf och år okänt. Bildkälla: Svenskt Porträttarkiv (CC-BY-SA 4.0)

Nyckelord

1900-talet Liberalism Politiker Riksdagsledamöter Socialpolitik Statstjänstemän