Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)
Under utveckling

Maria Lydia Larsen

1872-08-071953-07-28

Bibliotekarie, aktiv inom kvinnorörelsen

Maria Larsen var folkbibliotekspionjär och aktiv inom kvinnorörelsen i Göteborg.

Maria Larsen föddes 1872 i en medelklassfamilj i Stockholm i en syskonskara på fyra. Fadern var av danskt ursprung och företagare inom tobaksindustrin. Han dog dock då Maria Larsen endast var tio år gammal. Modern Bertha, som hade en borgerlig svensk bakgrund, blev lämnad kvar utan tillgångar. Maria Larsen fick gå ut flickskolan men trots att hon önskat studera vidare började hon hjälpa sin mor med försörjningen genom att ta enklare arbeten, bland annat som kontorsbiträde. Hon öppnade 1898 ett kommersiellt lånebibliotek och tidningskontor på Fleminggatan 7. Redan året därpå gick hon dock i konkurs. Efter det misslyckandet arbetade hon åter en tid på kontor, men flyttade 1902 till Göteborg och började där ett nytt yrkesliv.

Under sin tonårstid skaffade sig Maria Larsen en bred bildning genom offentliga föredrag och deltagande i kurser vid Arbetarföreningen och Stockholms Arbetareinstitut. Hon fick då en utbildning med en naturvetenskaplig grundsyn och genom Ellen Keys föredrag öppnades även skönlitteraturens värld för henne. Hon fick personlig kontakt med Key som hon beundrade intensivt och vars livstro hon kom att omfatta. Maria Larsen blev något av Keys ”andliga dotter”. Hon drömde om att bli författare och skrev flera texter som Key bedömde.

Det var troligtvis genom Keys kontakter med överbibliotekarien vid Göteborgs stadsbibliotek, Lars Wåhlin, som Maria Larsen 1902 fick anställning som föreståndare för ett nytt bibliotek i Redbergslid. Det öppnade samtidigt med ett i Majorna och dessa var Sveriges två första folkbiblioteksfilialer. Wåhlin valde att anställa kvinnor som internutbildades för verksamheten. Det kom att innebära låga löner och en underordnad ställning för de kvinnor som arbetade för att sprida böcker och bildning till arbetarklassen i början av 1900-talet.

År 1905 utnämndes Maria Larsen till föreståndare för Dicksonska folkbiblioteket. Med det följde många uppgifter, där hon särskilt engagerade sig i bokurvalet och lade ner en stor tid på att läsa och personligen bedöma den litteratur som skulle inköpas. Hon skrev flera artiklar i bibliotekstekniska frågor i Folkbiblioteksbladet där Göteborgsbiblioteken lyftes fram som föredömen. Efter Wåhlins pensionering mötte hon motgångar och blev åsidosatt då nya makthavare och utbildade bibliotekarier tog över bibliotekssfären.

Vid sidan av sitt yrkesarbete publicerade Maria Larsen författarporträtt och recensioner i pressen, bland annat i Ny Tid, Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, Brand, Fram och Morgonbris. I skriften Matriarkatet: en ny äktenskapsform, 1933, framför hon idén om modern som den primära familjebildaren.

Maria Larsen engagerade sig i den Socialdemokratiska kvinnoklubben i Göteborg och hon var en av fyra kvinnor som tog initiativ till Göteborgs Kvinnliga Diskussionsklubb som bildades 1911. Där samlades kvinnor med olika åsikter för samtal och debatt. Maria Larsen var radikal och ville ta tydlig ställning – något som inte var möjligt inom den opolitiska bildningsföreningen. Tillsammans med Hilda Carling startade hon 1908 Göteborgs folkbildningshem. Det var bland annat en studieresa till Toynbee Hall i Londons East End som inspirerade till denna samlingsplats för föredrag och diskussioner men även för musik och nöjen. Carlings barnverksamhet var särskilt populär.

Maria Larsen hade, sedan hon fått en egen bostad i Göteborg, sin mor boende hos sig till 1925 då denna avled. Hon hade flera viktiga relationer till andra kvinnor och då relationen till Hilda Carling avslutades tog hon 1915 en fosterdotter, Margit, till sig. Efter Ellen Keys död 1926 uppstod ett tomrum, men hon hittade en ny förtrogen i den modernistiska författaren Anna Lenah Elgström som tillhörde den vänsterintellektuella Stockholmseliten.

På 1920-talet skaffade Maria Larsen en sommarstuga i Kållered, vilken blev en glädjekälla för henne efter pensioneringen 1934. Projektet att skriva en biografi om Ellen Key sysselsatte henne länge, men någon bok publicerades aldrig. Ett manuskript i tre delar finns dock bevarat på Kungliga biblioteket i Stockholm.

Maria Larsen dog 1953 i Göteborg, där hon är begravd på Östra kyrkogården.


Lisbeth Stenberg



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Maria Lydia Larsen, www.skbl.se/sv/artikel/MariaLarsen, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Lisbeth Stenberg), hämtad 2018-12-11.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Bertha Hildegard Larsen, född Brandt
  • Far: Christian Larsen