Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Martha Majken Birgitta Sandwall-Bergström

1913-06-052000-03-02

Författare

Martha Sandwall-Bergström var en svensk barn- och ungdomsboksförfattare, framför allt känd för sin serie om herrgårdsdottern Kulla-Gulla.

Martha Sandwall-Bergström föddes och växte upp i Småland i Nävelsjö socken. Barndomen präglades av en stark religiositet, men också av tydlig arbetsmoral och stor företagsamhet. Både hennes farfar och far var predikanter, den senare inom den nybildade Svenska Alliansmissionen. När Martha Sandwall-Bergström var nio år köpte fadern Lannaskede hälsobrunn som låg i närheten av bostaden och familjen flyttade dit. Det var en plats där fadern ofta hade predikat. Fastigheten bestod av badinrättningar, restaurang, en huvudbyggnad, kontor, stall, hus med mera och var en betydande och välkänd kurort vid denna tid. Föräldrarna drev tillsammans hälsobrunnen. Fadern startade en söndagsskola för barn och modern Elisabeth tog hand om hälsofrågorna. Efter faderns tidiga bortgång 1924 tog fembarnsmodern över verksamheten som hon idogt drev i 20 år. Barnen hjälpte till och Martha Sandwall-Bergström fick arbeta med både enklare och svårare sysslor efter hand. Hon fick därmed en god inblick i samhällets olika klasser.

Martha Sandwall-Bergström ägnade sig helst åt att skriva och läsa när det fanns tid över. Hon var mycket intresserad av litteratur och läste det mesta som stod till buds: böcker, sagor, religiösa skrifter och dikter. Hon skrev och skickade in noveller till olika tidningar och vid 12 års ålder publicerades hennes första novell ”Hedningens offer” i en tidning som efterlyst ”sanna berättelser ur ditt liv.” Martha Sandwall-Bergström ville helst skriva en roman och hon ville ta studenten. Hennes bröder fick ta studenten medan hon själv fick sluta skolan efter realexamen. Hon hade då varit inackorderad i Sävsjö, för att snabbt kunna läsa in realen och tentera den som privatist i Eksjö. Hon gick en sommarkurs på Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad men den fick ingen avgörande betydelse för henne jämfört med andra kvinnliga författare som exempelvis Moa Martinson.

Martha Sandwall-Bergström försörjde sig därefter som hembiträde, vilket var ett yrke som hon inte alls trivdes med. Hon arbetade dock som hembiträde i flera år, först i en svensk familj i Polen, därefter hos svenskar i Frankrike och sist hos en familj i Stockholm. Samtidigt fortsatte hon skriva och hade författardrömmar. Efter några år tog hon en ettårig kontoristutbildning på Påhlmans Handelsinstitut i Stockholm. Under denna tid träffade hon sin blivande make, arkeologen Lars-Erik Bergström, och de gifte sig 1939. Tillsammans fick de dottern Britta-Clara. Familjen bodde på olika ställen beroende på makens arbete med utgrävningarna. Så småningom bosatte de sig på Lidingö i Stockholm. Martha Sandwall- Bergström skötte hushållet, sin dotter som hade en funktionsvariation i form av en hjärnskada och krävde vård, liksom maken som blivit svårt sjuk och handikappad. Familjen behövde försörjning och hon började skriva alltmer för brödfödan. Många av novellerna och följetongerna publicerades i veckotidningar som Husmodern, Allas Veckotidning och Hela världen. Några noveller publicerades under pseudonym eftersom hon skrev för flera veckotidningar samtidigt och ibland var de osignerade. Eva Söderberg karaktäriserar novellerna som ”veckotidningsnovellens typiska kärleksintrig.” De utspelas på landsbygden, tematiserar heterosexuell kärlek, där ett framträdande motiv är den hårt arbetande kvinnan som söker en man vid sin sida för att rädda sin gård och få ett gott liv.

Martha Sandwall-Bergström drömde om att skriva en roman och bli en riktig författare. När Albert Bonniers Förlag utlyste en flickbokstävling 1945 skickade hon in romanen Kulla- Gulla, som hon skrivit snabbt. Hon vann första pris men hade ingen tanke alls på att skriva flera böcker om Kulla-Gulla. Såväl läsarna som förlaget ville dock ha en fortsättning. Förläggaren Gerard Bonnier övertalade henne att skriva vidare på historien om den fattiga föräldralösa torparflickan Kulla-Gulla som blev hjälphjon hos familjen Karlberg på Kulla. En bit in i serien låter Martha Sandwall-Bergström det upptäckas att Kulla-Gulla är patron på Höjes barnbarn och hon får därmed flytta in på herrgården. Klass- och könsperspektivet är mycket framträdande i serien liksom referenser till tidigare flickböcker som Lucy Maud Montgomerys serie om Anne på Grönkulla. Liksom Anne finner den änglalika, kloka, starka Kulla-Gulla sin man och hon gifter sig till slut med Tomas, den nya bokhållaren på herrgården, och de tar över Höje. Eva Heggestad tolkar seriens slut som en utopi, där Kulla- Gulla kan betraktas som en ”kvinnlig samhällsreformator.” Samhället förändras och patronens värld är på väg att försvinna och en ny modernare tid väntar.

De första sju delarna i den psykologiska utvecklingsskildringen om Kulla-Gulla utkom mellan 1946 och 1951. De utgörs av: Kulla-Gulla håller sitt löfte, 1946, Kulla-barnen på herrgården, 1947, Kulla-Gulla i skolan, 1948, Kulla-Gullas sommarlov, 1949, Kulla- Gulla finner sin väg, 1950, och Kulla-Gullas myrtenkrona, 1951. Serien fick blandad kritik. Samtidskritikerna var positiva till den första delen, varefter den negativa kritiken tog överhanden. Serien utkom i tio upplagor 1945–1965 och läses fortfarande. Den har översatts till många språk och tillhör den mest utlånade bokserien, efter Astrid Lindgrens böcker, med den genomsnittliga årliga utlåningen på biblioteken om ca 250 000 exemplar under åren 1959–1965.

Martha Sandwall-Bergström ville inte med serien om Kulla-Gulla hamna i ett flickboksfack som författare utan hon sökte sig också till andra genrer. Hon provade att skriva filmmanus och vann första pris för manuset En pojke också i tävlingen om bästa filmmanus 1949. Året före utkom ungdomsromanen Johanna på Albert Bonniers Förlag, som handlar om en medeltida askunges tillvaro. År 1950 publicerades vuxenromanen Objuden gäst som var en samtidsskildring utgiven under pseudonymen Anna Loo. Under 1960-talet ville förlaget utge Kulla-Gulla på nytt, och denna gång delades serien upp i elva böcker. Böckerna fick nya omslag och en viss språklig revidering skedde. År 1972 utkom ytterligare en volym i serien, vilket var den nyskrivna Kulla-Gulla på Blomgården, där historien förlades till tiden före det att Kulla-Gulla blev hjon på torpet Kulla. På 1980-talet utkom också två bilderböcker om flickan Kulla-Gulla på barnhemmet, 1986, och Kulla-Gulla lillpiga, 1987.

Efter den mycket populära Kulla-Gulla-serien skrev Martha Sandwall-Bergström ytterligare tre trilogier, där den första är en socialrealistisk samtidsskildring om Stockholmsflickan Majken. Serien består av romanerna Aldrig en lugn stund hos Oskarssons, 1952, Allt händer hos Oskarssons, 1953, och Majken Stolt, född Oskarsson, 1954. Trilogin blev en framgång bland samtidskritikerna men fick aldrig samma popularitet bland läsarna som serien om Kulla-Gulla och först på senare år har den diskuterats i forskningen. Romanens protagonist Majken kan betraktas som Kulla-Gullas motsats. Hon är en protesterande, revolterande tonåring som påminner både om Anne på Grönkulla och Pippi Långstrump. Men hon är också fåfäng och blir modell. Majken gifter sig likt Lisa Eurén-Berners Fröken Sprakfåle och blir husmor. Serien kan också jämföras med Astrid Lindgrens samtida Kati-trilogi med tanke på att ingå i ett äktenskap är ett projekt för hjältinnan. Så slutar den konventionellt med att revolten, frigörelseperioden, är över.

Martha Sandwall-Bergström flyttade på 1950-talet till Málaga i Spanien, där familjen köpte ett hus med en citronlund och hade getter. En orsak till flytten var att såväl maken som dottern mådde bättre av ett varmare klimat, en annan att författaren var trött på den uppståndelse och den negativa kritik som hon fått för Kulla-Gulla-serien. Tiden i Spanien på gården innebar hårt arbete men också skrivande på lediga stunder. I Spanien skrev Martha Sandwall-Bergström trilogin om den spanska fromma tonåringen Pepita som går in i en konventionell kvinnoroll och blir en madonnagestalt. Böckerna i serien är Änglarnas bäck, 1955, Snäckans sång, 1956, och Unga Pepita, 1958. Hon skrev också ytterligare en trilogi, där huvudpersonen heter Arabella och drömmer om att bli tjurfäktare. I den ingår Silvermånen, 1959, Elddansen på Silvermånen, 1961, och I Silvermånens tecken, 1962. Precis som i serien om Kulla-Gulla hämtar författaren inspiration från sin närmiljö Spanien. Serien om Pepita fick blandad kritik medan serien om Arabella mottogs svalt av samtidskritikerna. Romanerna har inte tryckts i nya upplagor.

Martha Sandwall-Bergströms tre trilogier har på senare år lyfts fram av forskningen där både konventionella och mer subversiva drag påpekats, först i Eva Söderbergs avhandling Askunge, madonna eller feminist? Kontextuella läsningar av Martha Sandwall-Bergströms Kulla-Gullasvit, 2004, och därefter i artiklar i Kulla-Gulla och alla de andra: Martha Sandwall-Bergström 100 år.

Martha Sandwall-Bergström blev änka 1963. Hon flyttade tillbaka till Sverige på 1980-talet och bosatte sig i Malmö. Hon avled år 2000 och är begravd i familjegraven på Nävelsjö Kyrkogård.


Anna Nordenstam



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Martha Majken Birgitta Sandwall-Bergström, www.skbl.se/sv/artikel/MarthaSandwallBergstrom, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anna Nordenstam), hämtad 2018-12-10.




Övriga namn

    Flicknamn: Sandwall
    Pseudonym: Birgitta Bergström, Anna Loo


Familjeförhållanden

Civilstånd: Änka
  • Mor: Elisabeth Sandwall, född Johansson
  • Far: Gustaf Sandwall
  • Bror: Gillis Sandwall
fler...


Utbildning

  • Läroverk, Eksjö: Realexamen, privatist
  • Yrkesutbildning, Stockholm: Kontoristkurs, Påhlmans Handelsinstitut


Verksamhet

  • Yrke: Hembiträde hos svenska familjer i Polen, Frankrike och Stockholm
  • Yrke: Författare
  • Yrke: Fruktodling


Bostadsorter

  • Födelseort: Nävelsjö
  • Nävelsjö
  • Lannaskede kurort
fler...


Priser/utmärkelser



Källor

Litteratur
  • Söderberg, Eva, Askunge, madonna eller feminist?: kontextuella läsningar av Martha Sandwall-Bergströms Kulla-Gullasvit, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Univ., Diss. Umeå : Univ., 2004,Umeå, 2004

  • Ehriander, Helene & Söderberg, Eva (red.), Kulla-Gulla och alla de andra: Martha Sandwall-Bergström 100 år, Linnaeus University Press, Växjö, 2015

Uppslagsverk
  • Öhrström, Kerstin & Andersson, Sigrid (red.), Vem är hon: kvinnor i Sverige: biografisk uppslagsbok [1988], Norstedt, Stockholm, S. 405, 1988



Vidare referenser

Litteratur