Mary Stephens drev vid 1900-talets mitt en framgångsrik kennel- och stuteriverksamhet på sin gård Torne i södra Småland. Hennes Kennel af Tornö bidrog till att raserna smålandsstövare och svensk lapphund bevarades.
Mary Stephens föddes 1882 som andra dotter av tre till bruksägaren och riksdagsledamoten Joseph Stephens på Huseby bruk och hans hustru Elisabeth, född Kreüger. Hon var sondotter till språkforskaren professor George Stephens. Hennes systrar var Florence Stephens, känd som fröken på Huseby, och Maggie (Margreth Hedvig Ingegerd Stephens) på Ålshults gods.
Uppväxten tillbringades på familjens gods i Småland samt i Stockholm, särskilt under faderns tid som riksdagsledamot. Mary Stephens erhöll ingen formell utbildning utan undervisades i hemmet av guvernanter. Redan vid 19 års ålder gifte hon sig med den dubbelt så gamle kaptenen Gunnar Liepe. Han blev sedermera kommendörkapten. Fram till 1906 bodde familjen i Stockholm, därefter flyttade de till örlogsstaden Karlskrona där de bodde till hösten 1911. Då flyttade de åter till Stockholmstrakten och bodde där tills de separerade hösten 1921. Mary Stephens flyttade tillbaka till Småland och bosatte sig på en av gårdarna i faderns brukskomplex, Torne. Skilsmässan blev formell 1923. Gunnar och Mary Stephens fick inga barn och särskilt under de första åren av äktenskapet var hon mycket sjuklig. Under åren före första världskriget och efter skilsmässan reste hon ofta till bad- och kurorter runt om i Europa.
Mary Stephens älskade djur och hade alltid djur av olika slag. Fåglar, möss, getter men framför allt hundar. Efter flytten till Torne påbörjade hon en verksamhet som hund- och hästuppfödare. Hon var dock beroende av underhåll från fadern, vilket hon också varit under äktenskapet. Vid faderns död 1934 ärvde hon Torne som även bestod av Lästad och Vevik. År 1959 utökades godset av Oby som hon köpte av systern Florence Stephens. Kennel- och stuteriverksamheten var framgångsrik. På 1960-talet omfattade kenneln cirka 100 hundar och vid samma tid beskrevs stuteriet som Sveriges största privatägda.
Mary Stephens var en kreativ och konstnärligt lagd person med ett stort intresse för natur och jakt. Dessa intressen förenade hon i författandet av boken Vildmarkens rovriddare som gavs ut 1930. Huvudpersonen i boken är en räv och bokens berättelse är ur dennes perspektiv.
Under senare delen av 1930-talet var Mary Stephens aktiv inom lokalpolitiken i Västra Torsås kommun (nu del av Alvesta kommun) som fullmäktigeledamot samt ledamot i distriktsvårdsstyrelsen och nykterhetsnämnden. Den del av markerna kring sjön Åsnen som hon i slutet av 1950-talet lämnade till Skogsvårdsstyrelsen som gåva, ingick i Åsnens nationalpark som skapades 2018.
Slutet av 1950-talet var i övrigt turbulent. Den äldre systern Florence Stephens vanskötsel av Huseby bruk medförde att hon 1957 omyndigförklarades medan den yngre systern Maggie Stephens död och testamente i mars 1958 ledde till en rättstvist, då systrarna bestred att Maggie Stephens testamenterat huvudparten av sin förmögenhet till sin läkare. Tvisten slutade i förlikning.
Ingen av systrarna hade fått några barn men vid 97 års ålder adopterade Mary Stephens den 53-årige Anders Ericson. Hon hade sedan länge betraktat honom som sin fosterson men undvikit att formalisera relationen på grund av risken för ”skriverier” i pressen. Då Mary Stephens dog 1985, vid 103 års ålder, var han hennes huvudarvinge. Hon är begravd på Västra Torsås kyrkogård. I Husebyarkivet på Linnéuniversitetet i Växjö finns Mary Stephens efterlämnade brev till hennes familjemedlemmar bevarade, i Mary Stephens arkiv finns breven till henne. Av familjemedlemmarna var hon den flitigaste brevskrivaren men också den som i minst utsträckning bevarade de brev hon fått.
