Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Till avancerad sökning
 

För att göra mer avancerade sökningar och sammanställningar kan du använda Språkbankens verktyg Karp. Det rekommenderas i första hand för forskare som vill analysera de uppgifter som ligger till grund för SKBL.

  Till Karp (Extern länk)

Mimmi Cecilia Elisabeth Ekholm

1897-10-171961-08-07

Företagare, betongfabrikör

Mimmi Ekholm var företagsledare inom den mansdominerade betongbranschen. Hon var den första kvinnliga styrelseledamoten i Cementvarufabrikanternas riksförbund.

Mimmi Ekholm föddes 1897 i Edeby på Väddö i Roslagen. Hennes far Mattias Ekholm var skomakare och mejeriidkare, och hennes mor Maria, född Ersdotter, var piga. Hon hade även en yngre bror och syster, Vincent och Aina. Familjen var frikyrkligt engagerad. År 1912 flyttade de från Väddö till Uppsala. Det var i Uppsala som Mimmi Ekholms karriär startade. I tonåren fick hon nämligen jobb på kontoret i sin farbrors framgångsrika företag, Johan Ekholms skofabrik i Uppsala. Där fick hon en första insyn i hur det var att driva företag. Mimmi Ekholms far hade efter en armskada tvingats lägga ner sin egen verksamhet och arbetade vid denna tid som förman på sin brors fabrik.

Under ungdomstiden i Uppsala började Mimmi Ekholm studera på en kvällsutbildning för kontorister. Senare skrev hon även in sig som student på Sigtuna folkhögskola. Efter avslutade studier fick hon jobb på stadens nystartade cementgjuteri där hon snart blev en nyckelperson. Hon arbetade hårt och skaffade sig god kunskap om både företaget och branschen som helhet. När gjuteriet år 1936 blev aktiebolag blev hon en av fem delägare. Vid den tiden hade Mimmi Ekholm redan arbetat i företaget i 15 år och hade ansvar för alla firmans affärer.

De följande åren kunde hon köpa fler aktier och 1940 klev hon upp som ensam ägare och vd. Företaget hade då ett tjugotal anställda men under de följande åren skulle personalstyrkan komma att växa snabbt. År 1942 köpte cementgjuteriet mark vid Börjetull och Mimmi Ekholm lät bygga en modern fabrik dit verksamheten, som tidigare legat på två olika platser, flyttades. På 1950-talet utvidgades gjuteriverksamheten med en station för färdig betong. När 1950-talet övergick i 1960-tal hade Uppsala Cementgjuteri nästan hundra anställda. Gjuteriet skulle komma att expandera ytterligare under miljonprogrammets byggboom i slutet på 1960-talet.

Mimmi Ekholms framgång inom betongbranschen förklaras ofta med att hon, till skillnad från konkurrenterna, hade full kontroll över råvarorna. Hon hade nämligen sett till att köpa in eller arrendera ett tiotal grus- och sandtag utanför Uppsala. Det gjorde att hon kunde möta konkurrensen från Sankt Eriks Lervarufabriker som i början av 1940-talet startade en betongvarufabrik i samma stad. Kontrollen begränsade sig inte bara till råvarorna. Mimmi Ekholm hade en självhushållningsfilosofi som präglade företaget i stort och smått. Hon hade inte bara egna grustag utan även egna snickare, smeder och elektriker. Det gjorde att företaget inte blev beroende av utomstående aktörer. Som företagsledare beskrivs hon som sträng men hjärtlig och omtänksam. Hon var noga med att arbetsdisciplinen hölls, men hon var också mån om sina anställda. Hon höll kontakt med pensionerade arbetare, skrev tackbrev till personalen i lokaltidningen och lät de anställda semestra i hennes sommarhus på Väddö. Hon startade även en pensionsstiftelse som gav trogna arbetare några tusen kronor extra i pension per år. Under en personalfest 1958 överraskade hon de anställda med en bonus på sammanlagt 40 000 kronor.

Mimmi Ekholm var en främmande fågel i den mansdominerade betongbranschen, men det verkar inte ha varit något som hon själv stördes av. Hon respekterades av sin samtid och det finns inget som tyder på att hon begränsades eller ifrågasattes.

Mimmi Ekholm satsade mycket av sin tid och kraft på Uppsala Cementgjuteri. Om hennes privatliv är desto mindre känt. Hon hade tidigt en fästman, men förhållandet tog slut och hon levde sedan ensam och fick inga egna barn. Det hindrade henne dock inte från att ha ett aktivt socialt liv. När hon inte arbetade var hon engagerad i välgörenhet och umgicks med väninnor. Hon gick ofta på teater och andra kulturevenemang och gillade att umgås med konstnärssjälar. Brorsbarnen var också viktiga för henne. Hon lät dem sommarjobba på fabriken och de bodde under perioder med henne i lägenheten i centrala Uppsala.

År 1961 blev Mimmi allvarligt sjuk. Hon dog samma år, endast 64 år gammal. Företaget drevs vidare inom släkten, men år 2003 lades fabriken ner och fabriksområdet såldes senare till Uppsala kommun för att omvandlas till bostadsområde. Vid Mimmi Ekholms plats i centrala Uppsala finns flera konstverk till minne av företagsledarens gärning, bland annat skulpturen Concrete queen signerad Anna-Karin Brus. Mimmi Ekholm vilar på Väddö gamla kyrkogård.


Kristin Mörck


Publicerat 2020-08-31



Hänvisa gärna till denna artikel, men uppge alltid författarnamnet enligt följande:

Mimmi Cecilia Elisabeth Ekholm, www.skbl.se/sv/artikel/MimmiCeciliaElisabethEkholm, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Kristin Mörck), hämtad 2024-03-29.




Familjeförhållanden

Civilstånd: Ogift
  • Mor: Maria Charlotta Ekholm, född Ersdotter
  • Far: Mattias Ekholm
  • Bror: David Vincent Ekholm
  • Syster: Aina Judit Maria Ekholm, gift Westerman


Utbildning

  • Yrkesutbildning, Uppsala: Kvällskurs, kontoristutbildning, Uppsala yrkesskola


Verksamhet

  • Yrke: Kontorist, Johan Ekholms skofabrik
  • Yrke: Kontorist, Uppsala Cementgjuteri
  • Yrke: Delägare, Uppsala Cementgjuteri
  • Yrke: VD och ägare, Uppsala Cementgjuteri


Kontakter

  • Släkting: Johan Ekholm, farbror


Bostadsorter

  • Födelseort: Väddö
  • Väddö
  • Uppsala
  • Dödsort: Uppsala


Källor

Litteratur
  • Agius, Roland, Industristaden Uppsala, Hallgren & Fallgren, Uppsala, 2003

  • Wahlström, Christina, 'Mimmi Ekholm: företagsledare i männens värld', Uppsalakvinnor, Uppsala, 2007, S. 50-52



Vidare referenser



Mimmi Ekholm, 1958. Foto: Frisks foto (Uppsala stadsarkiv)
Mimmi Ekholm, 1958. Foto: Frisks foto (Uppsala stadsarkiv)

Nyckelord

1900-talet Chefer Direktörer Företagare